Jag ska i denna serie, som kommer att bli lång, göra olika nedslag i den bibliska historien för att belysa den underbara och spännande berättelsen om ”projektet räddning av människan”. Det handlar om hur människan är skapad, som en moralisk varelse med fri vilja, och om hur Gud lyckas med bedriften att ändå verka i och genom henne för att genomföra sin vilja.
Allt började i en trädgård och slutade i en stad, från Bibelns första bok till den sista. Hur hänger det ihop? Går det att se den röda tråden i de 66 böcker som nedtecknades, redigerades och bevarades under loppet av så lång tid?
Svaret är tveklöst ja. Det är mirakulöst att Skriften utgör en så sammanhängande, sanningsenlig och trovärdig berättelse i olika litterära former om Guds ord och gärningar (hans självuppenbarelse) i historien och om oss som människor i alla tider.
Den berättar om att vår försvinnande lilla planet i utkanten av en stor galax bland miljarder andra inte är resultatet av en ointelligent och viljelös slump. Det kräver större tro att mena att intelligent medvetet liv uppstått ur materia under lång tid än att utgå från att Gud skapade allt. Det är frågor som alla klipska forskarhjärnor ännu inte kunnat förstå, och aldrig lär göra det helt och fullt.
Hur ofattbart stort universum visat sig vara är egentligen inte det viktigaste i sig, även om all forskning om kosmos är intressant och fantastisk, utan att vi som människor medvetet kan leva i denna på kvantnivå fininställda fysiska och biologiska värld och lära känna vår och hela universums Skapare. Genom oss blir världen förståelig tack vare de gåvor Gud gett oss för att utforska och samla kunskap om vår värld, och samtidigt lära känna vår Skapare på ett personligt sätt.
Vi får en sammanfattning av den långa historien om människan, hennes väg från Gud i sitt självcentrerade projekt, till Guds väg att söka upp henne för att återupprätta henne genom sin försoning och bringa skapelsen tillbaka till sina goda ordningar.
Människan hade bokstavligen missat målet med sin existens genom att vända Gud ryggen, att göra fel helt enkelt. Det är vad ordet synd ( ἁμαρτία, hamartia) betyder. Att inte tillbe sin Skapare utan istället skapelsens krafter och avgudar samt ledas vilse av sina själviska begär är verkligen att leva under sin värdighet som Guds avbilder. Det ser vi spåren av än idag- fiendeskap, våld, orättvisor och död, främlingsskapet inför sin Skapare, inför sig själv och andra. Människans höga kallelse var att älska och tjäna Gud , älska sin nästa och växa i vishet och kunskap. Men Gud beredde en räddningens väg ut ur det andliga mörkret.
Han ansåg det vara värt priset att skapa människan med fri vilja och därmed riskera att hon valde bort hans ord . Det fanns väl ingen annan möjllighet om han ville ha självständiga individer med ansvar inför honom, sig själva och andra. Färdigprogrammerade robotar som gjorde hans vilja på kommando är helt meningslöst. Inte ens invånarna i det himmelska skapades som sådana utan verkar också haft ett val att tjäna sin Skapare. Gud som ÄR kärlek söker relation, och vill skapa en familj på jorden bland människor som älskar och följer honom.
+
Vi vet inte vad som skulle hänt om de första människorna stått emot lögnarens frestelser och hållit sig till Guds ord. Då hade relationen till Gud inte avbrutits, och de skulle säkerligen vuxit i mognad och vishet i sin gemenskap med sin Skapare utan att ha behövt erfara de fruktansvärda konskevenserna av sitt uppror: syndens förstörande inverkan på livet, dödens realitet, ondska och lidande.
Denna typ av kontrafaktisk historia kan vara intressant som spekulation men det är ändå alltid fakta vi måste förhålla oss till. Och fakta talar för sig själva när vi ser på historien att det just är dessa destruktiva krafter som varit förhärskande, samtidigt som Guds livgivande försyn och vägledande budord verkat i samvetena och samhällena, eftersom det bara är genom ömsesidig medmänsklighet, samarbete och regelverk som goda gemenskaper kunnat bestå. Tack vare detta har något av den gudomliga avbilden funnits kvar som förhindrat totalt sammanbrott, trots att mörkrets makter försökt hindra Guds goda vilja genom att förstöra mänskligt liv. Den onde kommer naturligtvis inte åt Gud själv, (han är ju skapad av Gud men vägrade vara hans tjänare) utan det är oss människor han vill få med i sin förnekelse och motstånd för att förstöra våra liv och indirekt bedröva Guds fadershjärta.
Det måste hur som helst ha varit en nödvändig process eftersom Gud i sitt förutvetande ändå lät det ske. Han själv räddade oss, trots att vi alla syndat och gått vilse. Det kostade Gud hans Sons liv på korset, så mycket älskade Gud oss. Vem kan stå emot en sådan kärlek, ett sådant erbjudande om försoning, frid med Gud, och ett nytt liv? Det enda vi behöver göra är vända om från vår egen väg, tro och ta emot, lära känna Gud genom hans Ord med hjälp av hans Ande och överlämna oss helt till honom.
Med Paulus ord i 2 Kor 5: Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit. 18 Allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst. 19 Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord. 20 Vi är alltså sändebud för Kristus. Det är Gud som förmanar genom oss. Vi ber å Kristi vägnar: låt försona er med Gud. 21 Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud.
Vi ser denna väg från begynnelsen då Gud var närvarande bland de människor han skapat för att leva i hans närvaro och befolka jorden, genom en lång och tidvis mycket mörk historia, och åter till hans fullkomliga närvaro bland sitt förlossade och frälsta folk när Jesus kommer tillbaka. Centralt i denna skildring av Herrens räddningsplan är den plats han utvalt, Jerusalem, som också har en lång historia för och med det judiska folket.
Bilden av Jerusalem som kommer ner från himlen i Bibelns sista bok, visar denna fullbordan av Guds rådslut från begynnelsen: att utvälja Sion till sin stad och det frälsningsverk som började med Abraham och sedan genom den bibliska historien fram till alla lötens uppfyllelse i och genom Jesus och vid hans ankomst, den messianska tidens fullkomnande. Det är Herrens suveräna utväljande av Jerusalem, Sion, till sin boning där hans härlighet skulle bo och uppenbaras.
Det började i tabernaklet, templet, via de profetiska löftena om Messias och fullbordades när Guds närvaro tog sig fysiskt uttryck i hans Sons människoblivande, i Jesu liv,hans död och uppståndelse i Jerusalem, dit han också ska återvända i Guds förutbestämda tid.
Jesus förkroppsligar i sitt liv sitt folks historia, Israels folk. Det som hände hans folk sker med honom. De är oupplösligt sammanlänkade, och vi som Kristi kropp är inympade i det sanna Israel, som består av både frälsta judar och hedningar.
I honom är skiljemuren nerbruten, fiendeskapet och främlingsskapet mellan Guds eget folk och andra folk nedbrutet genom Jesu försoning.
Det utvalda folkets historia som började med Abraham fram till Jesus, syftade till att alla folk skulle välsignas och nås med evangelium. Gud älskar alla och vill att alla ska bli frälsta och få kunskap om sanningen. Det finns ingen annan väg än genom Jesus Kristus som leder till Fadern, inget namn genom vilket vi blir frälsta.
alefochomega 