Rembrandts målning av aposteln Petrus.
Det finns mycket att säga om aposteln Petrus. Man måste nog ändå börja med några livsförvandlande händelser i hans liv. Den första var när han blev kallad att lämna sin fiskebåt och följa Jesus för att bli människofiskare istället. Lukas berättar mer utförligt om detta i kap 5:1-11. Matteus och Markus konstaterar bara att Simon och hans bror omedelbart lämnade sina nät och följde Jesus.
Detta första möte var avgörande för Simon Petrus, liksom mötet några år senare med den uppståndne Herren Jesus vid sjön, som återupprättar Petrus efter de tre förnekelserna (Joh 21). Det får bli den andra avgörande händelsen, där Petrus tjänst som apostel började om på riktigt. Han blev han det Jesus kallat honom till att vara, Petrus, Klippan, som stod fast i sin tro på Jesus, som var en av hörnstenarna för Guds andliga hus, sin församling i urkyrkans historia. ( 1 Petr 2: 4-10.)
Petrus uppträdde ofta som talesman för lärjungarna, han var med i den innesta kretsen runt Jesus tillsammans med Jakob och Johannes vid viktiga tillfällen (t ex på Tabors berg när Jesus förvandlades i Guds härlighet och sedan på allvar började undervisa lärjungarna om sitt förestående lidande). Han var den som fick uppenbarelsen om att Jesus verkligen var Messias, den levande Gudens Son (Matt 16:13-20) och det är till den bekännelsen Jesus knyter sitt löfte om att bygga sin församling.
Jesus hade vid flera tillfällen uppmanat honom att ta hand om fåren och föda lammen, så Petrus var onekligen mycket betydelsefull som apostel och herde i den första församlingen. Men det var i kretsen av de andra som han hade denna uppgift och tillsammans med dem tjänade han sin Herre ända in i döden.
+
Vi känner till hans svagheter och brister men Jesu kallelse stod fast och han liksom de andra lärjungarna förvandlades när Anden kom över dem på Pingstdagen och i Andens kraft fick han göra samma gärningar som Jesus gjort. Sjuka blev botade, döda uppstod, människor som hörde honom predika och undervisa omvände sig och blev frälsta.
Petrus var med om många mirakler i sitt liv både personligt och när han betjänade andra.
Den tredje händelsen som kan sägas vara avgörande för hans tjänst och missionens utveckling är det som skildras i Apg 10. Petrus förstår efter att ha sett en syn och blivit ledd av Anden att möta den gudfruktige Kornelius, att frälsningen verkligen gällde alla människor och alla folk. Petrus och de troende judar som följt med honom häpnade över att Andens gåva blev utgjuten också över hedningarna när han ännu talade till dem. Icke-judar började sedan på allvar inlemmas i församlingen genom dop, andeuppfyllelse och gemenskap.
Petrus tal på Pingstdagen ( Apg 2:14-1) sätter in det som skedde när Anden utgjöts i sitt gammaltestamentliga sammanhang och sammanfattar det. Det är verkligen levande teologi och beskriver hur apostlarna, ledda av Anden, förstår och omsätter betydelsen av Jesu död och uppståndelse i levande förkunnelse och verksamhet. Det är en process som också märks i breven, där den teologiska reflektionen över Skrifterna hjälper dem att formulera den unga församlingens liv och lära.
Fortsättning följer.
alefochomega 