Jag ska fundera på hur Gud skapar genom att tala, genom sitt Ord. Det är ytterst ett mysterium för oss. Allt han är och gör är mirakulöst från vårt perspektiv. För Gud själv är det självklart helt normalt och i enlighet med hans natur. Han är Gud och kan göra allt vad han vill.
Vi som hans skapelser är med rätta fyllda med förundran inför hans stora och mäktiga gärningar : hur han skapar genom att tala, hur hans egen Son blir människa för vår räddnings skull och tar på sig våra synder, hur han föder oss på nytt och gör oss till sina förlåtna och befriade barn. Samtidigt har Jesus förklarat och i sitt liv visat vem Gud är. Den som ser och tror på Jesus ser Gud själv. Gud har uppenbarat sig själv genom sin Son och vi har det sanna och det fulla vittnesbördet om detta i Skriften.
Vi vet att allt liv i sin grundstruktur är uppbyggt av information, t ex den genetiska koden, som är en informationsstruktur, DNA. De informationskoder som rymde planritningen för allt som Gud talade ut i existens, i sina skapande Varde-ord, fanns i hans tanke med sin skapelse och blev en realitet, både materiell och immateriell. De rymde också själva energin att omvandla orden till fysisk verklighet. När Gud talade skedde det som han sagt. Man kan alltså tänka sig att i det Gud talade ut när han sade sitt ”Varde” fanns den nödvändiga informationen för hur det skulle ske, själva planritningen och energin att omvandla detta till den verklighet vi känner som vårt universum.
Det unika med oss människor är att vår fysiska konstitution rymmer den icke-materiella dimension som utgör vår själ med förnuft, vilja och känslor, och vår ande. Vi kan studera vår omvärld och oss själva, vara medvetna om tiden och samtidigt ha kontakt med Gud själv. Vi är sannerligen skapade på ett övermåttan underbart sätt!
Ordet, Logos på grekiska och Dabar på hebreiska har flera betydelser, som mening och syfte, plan, tanke som uttrycks i ord, men som också rymmer dimensionen av handlande. Det Gud säger, det sker.
Allt fysiskt kan reduceras till information, en icke-materiell verklighet som alltid föregår det materiella. När Gud skapar så talar han, förlöser informationen i sitt kommando, sitt Ord, till fysisk, materiell verklighet. Vi vet att Gud talar och skapar genom Ordet, hans Son som blev människa.
Den första versen i 1 Mos: ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord” är en konstaterande sammanfattning. Bibeln inleder med det självklara och grundläggande: Gud, och att hans skapade allt i begynnelsen.
Det betyder att han skapade universum, allt som finns, i begynnelsen. I resten av kapitlet centreras skildringen av hur Gud gör jorden beboelig. Den var öde och tom, tohu wabohu, och mörker var över djupet och Guds Ande svävade över vattnet.
Förutsättningarna fanns för liv med de viktigaste grundämnena, men de var oformade och i befann sig i slags kaotiskt urtillstånd, vilket uttrycks med öde, tom , mörker över djupet. När Gud börjar skapa uppstår ordning, struktur, liv. I skapelseprocessen kan man skönja flera steg: Gud talar, det sker , och så gör Gud något. Han skiljer ljus från mörker t ex och kallade ljuset dag. Till sist såg han att det var gott. Här ser vi också att Gud bestämmer de bärande kategorierna i tillvaron, han benämner dem. De levande varelserna i havet och fåglarna välsignar han och befaller dem att föröka sig.
Vad gäller människan så är det Gud säger och gör så speciellt att jag återkommer till det.
Gud talade först och sade ”Varde ljus”. Ljuset är ju en förutsättning för själva livet. Ljus är en form av elektromagnetisk strålning, vågor, och/eller fotoner.
Ljuset var förutsättningen för allt liv, all perception. Det ingår på sätt och vis som förutsättning för vår varseblivning, vårt tänkande, våra basala kategorier för livet. Samtidigt läser vi att Gud skilde mörkret från ljuset och kallade det dag, och mörkret natt. Det säger oss att han är herre över själva verkligheten, han bestämmer och definierar vad som är vad.
Gud själv är ljus, det oskapade ljuset som fanns i evighet innan han skapade det synliga ljuset, och lät det ljus och det liv som fanns i Gudomen, i Ordet, prägla sitt verk. Det gäller ju särskilt skapandet av människan till sin avbild, som jag återkommer till.
Gud talar sitt skapande Ord, och Anden är närvarande i skapelseprocessen. Det är ett mönster vi känner igen från Bibeln. När Guds egen Son, Ordet som var hos Gud i begynnelsen, skulle bli människa, samverkade Fadern i sin plan och hans vilja och Ord med Anden som kom över Maria och gjorde henne havande.
Det är något vi inte heller helt förstår, hur gick det till? Maria blev havande genom den helige Ande. Jesus var både fullkomlig Gud och människa , mänsklig och gudomlig. Konceptionen var unik och mirakulös. Gud skapade sitt eget liv i Marias livmoder i enlighet med sin vilja, plan och uttalade ord, och genom den helige Ande. Hela Gudomen, Fader, Son och Ande är alltid med i varje skapelseprocess, vilket egentligen är självklart eftersom Gud ÄR en natur, ett väsen som består av de tre Personerna. Detta är också ytterst ett levande mysterium för oss…Men vi förstår något av det utifrån Bibeln där vi ser på hur Gud agerar.
Vad är ord egentligen? De förmedlar liv, vilja, betydelse, kunskap, mening, uttryck, förnuft, planer, tankar. De är beskrivande, innehåller värderingar och känslouttryck, idéer, åsikter osv osv. Detta stämmer in på Ordet, Logos också. De förmedlar Guds liv och allt detta.
—
alefochomega 