Det var länge sedan jag skrev i detta ämne, men nu fortsätter jag med profettjänsten i det nya förbundet, och Andens gåvor.
Jesus Kristus var den Profet som Mose talade om : En profet lik mig ska Herren din Gud låta uppstå åt dig bland ditt folk, från dina bröder. Honom ska ni lyssna till. (5 Mos 18:15).
Jesus var naturligtvis unik eftersom han uppenbarade Gud i sin egen Person, i sina ord och gärningar. Som Guds Son gav han det fullkomliga vittnesbördet om vem Gud är. Han är ju så mycket mer än bara en profet, men ändock hade han det yppersta profetämbetet i historien.
I forna tider talade Gud många gånger och på många sätt till fäderna genom profeterna, 2 men nu i den sista tiden har han talat till oss genom sin Son. Honom har han insatt som arvinge till allt, och genom honom har han också skapat universum. 3 Sonen är utstrålningen av Guds härlighet och hans väsens avbild, och han bär allt med sitt mäktiga ord. Och sedan han fullbordat en rening från synderna sitter han nu på Majestätets högra sida i höjden. (Hebr 1).
Jesu vittnesbörd är ju profetians ande (Upb 19:9) och därför har han inspirerat alla profeter genom historien att förebåda och beskriva sin egen ankomst, eller sina två ankomster bättre sagt.
Jesus uppenbarade inte endast vem Han själv var från begynnelsen och därför vem Gud verkligen var och är, Fadern som sände sin älskade Son till världens frälsning, utan också vad som skulle i framtiden, ända fram till tidens slut. I sitt eskatologiska tal förberedde han sina lärjunar i alla tider på vad som ska ske och hur vi ska undgå att bedras och komma på fall.
Första gången kom Jesus som Herrens lidande tjänare som ödmjukade sig och dog för hela världens synd, och vid sin ankomst vid tiden slut kommer han som den uppståndne segerfursten, Herren och Kungen. Då ska alla se det som redan är ett faktum , den verklighet som ännu är fördold för världen, att Jesus Kristus har all makt i himlen och på jorden och att alla knän ska böjas för honom och alla tungor bekänna att han är Herren.
+++
När Jesus återvänt till sin Fader efter uppståndelsen och himmelsfärden, utgjöts Anden och därmed kunde Jesu allomfattande och fullkomliga tjänst som apostel, profet, lärare, herde och förkunnare leva vidare i församlingen, visserligen genom mänskliga bristfälliga och svaga kärl. Men genom de tjänstegåvor Herren tillsätter i församlingen och genom de gåvor Anden verkar blir Kristi kropp uppbyggd och den värld som Gud älskar kan nås med evangelium. Behoven är så många och nöden stor på alla sätt. Därför behöver vi Andens kraft och gåvor. De ges till alla troende och är inte reserverade endast för profeter. Det finns också i vår tid människor som är kallade att vara profeter, Herrens språkrör och sändebud på ett speciellt sätt, men det är mer ovanligt och måste prövas noga.
Anden verkar för att vittna om Jesus som den enda vägen till Gud, som ger förlåtelse, upprättelse och nytt liv. Hans och vår uppgift är att förhärliga Herren Jesus och leda människor till Frälsaren, peka på korset och hoppet om evigt liv.
Av oss själva kan vi inte göra något, vi behöver Andens kraft att vara Jesu vittnen och förmedla hans ord, läkedom och hjälp till de som är villiga att ta emot. Vi uppmanas att ivrigt söka Andens gåvor (1 Kor 14:1), särskilt profetians gåva. Det finns ordningar för hur detta ske ska ske, i gudstjänsterna. Vi kan läsa om detta i 1 Kor 12, 14 och i Rom 12:3-8, och Efes 4:7-13. Mer om det i nästa del.
Andens gåvor är just gåvor från Gud, de är ”verktyg” som Anden använder för att nå människor med sin kraft, sitt liv, sin kunskap, sin kärlek. De är därför naturligtvis övernaturliga, men vi får på ett naturligt sätt ställa oss till hans förfogande och förmedla det Gud vill ge och göra. Människor t ex kan få ett kunskapens ord om en specifik situation som är svår, en profetisk hälsning i förbönen, ett vidrörande som ger förbättrad hälsa, ett förmaningens och uppmuntrans ord osv.
alefochomega 