Allhelgonahelgen påminner oss varje år om döden, om nära och kära vars gravar vi kanske besöker idag för att tända ett ljus. Våra minnen av dem kan vara starka och påtagliga, eller också har de blivit en aning suddiga med tiden. Ofta finns ingen tid för reflektion över döden i ett aktivt och ibland hektiskt liv. Det är ingenting man så gärna tänker på heller, men det är ändå viktigt att göra det. Det är en allvarlig fråga, hur vi lever, och hur vi dör, med eller utan Gud.
Döden är ju så definitiv, den skiljer oss från varandra, från själva livet. Den är ju naturlig på ett sätt , allt som lever dör ju i en förgänglig värld, frågan är bara när. Men i biblisk mening är döden en konsekvens av synden för oss människor, och en fientlig och främmande makt som kom in i Guds skapelse. Mer om det i kommande inlägg.
Döden kan vara skrämmande eller välkommen för en mycket svårt sjuk människa. Den innebär hur som helst den stora osäkerheten, ingen av oss vet ju hur det är att dö, för ingen som gjort det har kunnat berätta för oss, och ingen vet heller hur det är att vara död, vad som sker efter dödsögonblicket. Det skapar naturligtvis frågor, oro, rädsla, t o m ångest hos en del.
Kanske försöker man just därför trösta varandra och sig själv med välmenande fraser om att den döde ändå är nära på något sätt, att denne är med och vet vad som sker från ”sin himmel”, eller att man får mötas igen i ett annat liv. Det finns många sådana föreställningar man kan ta till för att hantera sorg och saknad, kanske ouppklarade saker som aldrig blev sagda eller gjorda. Man blandar tankar man hört från olika håll utan att egentligen fråga sig vad de betyder. Det är ju förståeligt, men inte så bra. Det är för det första inte sant, och om man håller fast vid dessa tankar får man aldrig reda på vad vi verkligen kan veta om det hinsides.
Vi har rika källor att gå till i vår egen kristna tradition för hur man hanterar dessa frågor, främst Bibeln som är den enda tillförlitliga källan till information om liv och död, även om det inte heller där avslöjas alla detaljer. Den kunskapen tillhör bara Gud själv som Skapare av allt liv, Frälsare, och Domare över alla döda. Men vi har fått veta tillräckligt om nödvändigheten av att tro på Gud och ta emot hans frälsning genom Jesus Kristus för att få vara helt förvissade om att vi tillhör honom i liv och död. Vi vet också att det är Guds vilja att alla ska komma hem till honom och få leva hos honom i evighet. Han har också gjort allt för att detta ska bli möjligt. Dörren står öppen till Fadershuset, bara vi vänder om till honom, tror och bekänner Jesus som Herre.
Jesus är den ende som kommit tillbaka från döden, som uppstått från de döda och lever idag. Han visste att det var därför han kom till världen, för att dö för våra synder och försona oss med Gud. Därför är han den ende som vet vad som händer efter döden, och inte bara det, han är den som har besegrat dödens och syndens förstörande makt.
I Korinterbrevet 15 beskrivs döden som den sista fienden. (´Läs gärna detta fantastiska kapitel). Döden kom in i Guds skapelse genom synden, och innebär att vi skiljdes från Gud. Jag återkommer i flera inlägg om de olika aspekterna av döden, den andliga, fysiska och eviga döden, vad det kan tänkas innebära.
Men här vill jag bara peka på den enda fasta grund vi har för ett hopp om liv efter döden, att Jesus i sin ofattbart stora kärlek tog vårt onda på sig för att ge oss sitt goda, evigt och saligt liv hos Gud.
Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader! I sin stora barmhärtighet har han genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda fött oss på nytt till ett levande hopp, 4 till ett arv som aldrig kan förstöras, fläckas eller vissna och som förvaras åt er i himlen. 5 Med Guds makt bevaras ni genom tron fram till den frälsning som är redo att uppenbaras i den sista tiden. (1 Petr 1)
Han lever, och har lovat att vi ska få leva . I samtalet med Martha, systern till Lasaros som dog men blev uppväckt av Jesus sade han:
Marta sade till Jesus: ”Herre, om du hade varit här skulle min bror inte ha dött. 22 Men också nu vet jag att Gud kommer att ge dig vad du än ber honom om.” 23 Jesus sade: ”Din bror ska uppstå.” 24 Marta svarade: ”Jag vet att han ska uppstå, vid uppståndelsen på den yttersta dagen.” 25 Jesus sade: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör, 26 och den som lever och tror på mig ska aldrig någonsin dö. Tror du detta?” 27 Hon svarade: ”Ja, Herre. Jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma till världen.” (Joh 11).
Tror du på honom som älskar dig så mycket att han gjort allt för att du ska få leva efter döden hemma hos Gud?
+++
Med tillstånd av ikonmålaren själv, Mona Jaburek. Kristi uppståndelse.
alefochomega 