Vandring genom Johannes skrifter. Att lära känna Gud. 1

Evangelisten Johannes är koncentrationens mästare. I en eller ett par meningar sammanfattar han det väsentliga om Gud själv. Jag ska i flera inlägg gå igenom en del av hans evangelium och brev och reflektera över dessa verser, som utgör en viktig del av fundamentet för den bibliska teologin och vår tro.

Jag börjar med två verser ur hans evangelium

17:3 Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.

Denna enda vers säger allt om vårt stora privilegium, den ofattbara nåd Gud visat oss. Vi kan lära känna Honom själv, och det är vad det eviga livet egentligen är, vad det går ut på. Det är att ha gemenskap med Gud. Det handlar inte främst om en uppsättning dogmer och regler vi ska följa utan om att bli förtrogen med Gud själv, älska, tillbe, tacka, lyssna, lyda, följa och samtala med. Det handlar först och främst om en person, och det finns ingen så underbar person som Jesus, det går inte att beskriva. Men det betyder inte att den kristna läran är oviktig, tvärtom. För att vi ska kunna lära känna Herren själv måste vi veta vad som är sant om honom i Hans eget Ord, det som gäller för alla tider.

Vi kan alltså ha gemenskap med levande Gud, umgås med honom på ett så nära sätt som med ingen annan, men alltid med respekt och gudsfruktan. Vi blir aldrig ”kompis” med Gud och kan inte ta vår kallelse lättsinnigt. När vi känner Gud är vi delaktiga i Hans eviga liv, det liv som är helt unikt. Vi känner väl till det biologiska, fysiska, själsliga livet, men när vi föds på nytt av Guds Ande får vi Guds eget liv i vår ande. Det livet kan aldrig dö, det livet (ζωή zōē) är Guds eget väsen, och Gud ÄR kärlek (ἀγάπη agapē).

Villkoret för att lära känna en annan människa är att verkligen vara intresserad av denne, att ge sig tid att lyssna. Det gäller Herren Jesus också, att vi sätter honom främst rent praktiskt varje dag genom att ta tid att be och samtala med honom, läsa Bibeln, lyssna in hans röst för att göra hans vilja. Det är också att vara stilla och bara ta emot hans kärlek, vila i hans närvaros frid. Förhoppningsvis finner vi många stunder under dygnets timmar att umgås med honom.

Johannes skrev även om detta i sitt första brev:

Kap 1 Det som var från begynnelsen, det vi har hört, det vi med egna ögon har sett, det vi har skådat och rört med våra händer, om detta vittnar vi: Livets Ord✱. 2 Livet har uppenbarats, vi har sett det och vittnar om det och förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och uppenbarades för oss. 3 Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni ska ha gemenskap med oss. Och vår gemenskap är med Fadern och hans Son Jesus Kristus. 4 Detta skriver vi för att vår glädje✱ ska bli fullkomlig.

5 Detta är det budskap som vi har hört från honom och förkunnar för er: att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom. 6 Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, ljuger vi och handlar inte efter sanningen. 7 Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd. 8 Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. 9 Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. 10 Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare och hans ord finns inte i oss.

+++

10:14 Jag är den gode herden. Jag känner mina får, och mina får känner mig, 15 liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern.

Här uttrycker Jesus samma sak. Han säger i samma kapitel också att fåren följer den gode herden eftersom de känner hans röst. Därför följer de inte främlingar, falska herdar. Den som känner Jesus är inte lättlurad och kan förhoppningsvis skilja på det som är sant och falskt. Det är särskilt viktigt i vår tid, att inte bedras och lockas med av falska herdar som visserligen kan säga de rätta orden, men som ändå inte följer Överherden Jesus av hela sitt hjärta.

+++

Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig✱. 2 I min Fars hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort✱ för att bereda plats för er? 3 Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så ska jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att ni ska vara där jag är. 4 Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni.”

5 Tomas sade: ”Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?” 6 Jesus sade till honom: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. 7 Har ni lärt känna mig, ska ni också lära känna min Far✱. Nu känner ni honom och har sett honom.”

8 Filippus sade: ”Herre, visa oss Fadern så räcker det för oss.” 9 Jesus svarade: ”Så länge har jag varit hos er, och du har inte lärt känna mig, Filippus. Den som har sett mig har sett Fadern. Hur kan du säga: Visa oss Fadern? 10 Tror du inte att jag är i Fadern och att Fadern är i mig? Orden jag talar till er säger jag inte av mig själv. Fadern bor i mig och gärningarna är hans verk. 11 Tro mig: jag är i Fadern och Fadern är i mig. Och kan ni inte det, tro då för gärningarnas skull.

Jesu ord till Filippus talar även till oss. Vi förstår att Jeus verkligen inte bara var sänd av Gud till världen, men att han var och ÄR Gud, som Fadern och den Helige Ande ÄR Gud. Därför var Jesu ord och gärningar Faderns. Den som lär känna Jesus genom Guds Ord idag, och genom att Anden vittnar om honom, lär också känna Gud Fadern själv.

Fortsättning följer.

Författare: gunjk

Några av mina stora intressen är att studera Bibeln och att skriva, dels teologiska reflektioner, men även poesi. Jag tar också gärna del av naturvetenskaplig forskning, och särskilt då i relation till kristen tro. Dessa olika aspekter kommer till uttryck på min hemsida, alefochomega.com Visa alla inlägg av gunjk