Vad tror du denna bild föreställer? Om jag inte själv visste det skulle jag nog inte kunna gissa.
Det är faktiskt en illustration till Bibelns över 63 000 korsreferenser. Det är pastorn Christop Römhild och programmeraren Chris Harrison som arbetat med att skapa denna fantastiska illustration. Den visar just att Bibelns 66 olika böcker inte bara innehåller texter skrivna var för sig av olika författare under en tidsrymd av ca 1500, utan på denna bild ser vi att de hänger samman som trådar i en väv, som genom de många överlappande referenserna till varandra utgör både ett ändamålsenligt och vackert mönster. Man kan nästan säga att Bibeln är som en levande organism som hänger ihop, eftersom Guds Ord är ande och liv. Det är inte bara ord på pappersark utan levande ord, utandade av Gud själv, nerskrivna av många olika författare och redigerade på rätt plats, i rätt tid, för att förmedla det de var kallade att göra.
Mönstret som framträder i budskapet från det första kapitlet i 1:a Moseboken till det sista kapitlet i Uppenbarelseboken uppenbarar Guds storhet, kärlek och vilja att uppenbara sin räddningsplan för oss. I texterna finns alltså så många hänvisningar, korsreferenser till andra texter, vilket visar att det är Gud själv som inspirerade författarna att skriva just sin del , vilken Herren sedan fogade samman i denna helhet. NT:s författare refererar naturligtvis ständigt till GT eftersom Guds löften om frälsning fullbordades i den utlovade Messias ankomst.
De vita staplarna längst ner betecknar varje kapitel från början till slut i Skriften och bågarna betecknar varje kapitel som hänvisar till andra kapitel eller som citeras i sin tur.
Jag återkommer till det man kallar metanarrativ, alltså att det finns en övergripande berättelse som ger mening, sammanhang och syfte med de enskilda texterna, i detta fall Bibelns alla böcker som på en metanivå (meta- ett grekiskt prefix eller förstavelse som betyder bakom, över, efter eller mellan) rymmer den stora berättelsen mellan och över varje enskild bok. Man talar ibland också om BIbelns röda tråd som löper från början till slut och som i olika slags texter vittnar om Guds plan att rädda sin förlorade mänsklighet.
Illustrationen visar ju just detta, att det mellan texterna och bakom dem finns ett tydligt syfte att förmedla den stora berättelsen om Gud, hur han älskar oss och vill få oss tillbaka till sig.
+++
Ett bibelställe som jag tror är viktigt i vår tid när många visar upp sitt fina liv i bild och text på sociala medier. Man vill förmedla en bild av sig själv, sin familj, sitt liv i dess olika aspekter. Det kan orsaka mindervärde och stress hos andra som inte har lika mycket att visa upp, utan kanske hellre vill dölja brister, saknad, problem.
Men det behöver inte gälla oss som troende. Vi behöver inte jämföra oss med varandra eller visa upp en lyckad fasad. Ingenting kan ju hota vår ställning som Guds älskade barn. Var och en har samma kallelse att älska och tjäna Gud och våra medmänniskor. Han älskar var och en av oss mest.. Vi behövs alla på olika sätt, för ingen kan göra just det vi kan göra. Därför kan vi glädja oss över varandras välsignelser, tjänst för Herren.
Det är inte bara i GT vi får ta del av kloka råd för hur vi ska leva , t ex i Vishetslitteraturen, utan också i NT naturligtvis. Det finns mycket att lära av Jesu undervisning i evangelierna, men även i breven.
Så här skriver Paulus apropå hur lätt det kan vara att jämföra sig med andra. Det är ett problem för många som inte känner sig tillräckligt bra, dugliga och lyckade som kristna i jämförelse med andra.
Var och en skall pröva sina egna gärningar. Han behåller då för sig själv det som är värt att vara stolt över och jämför sig inte med andra. (Gal 6: 4).
Vårt liv är fördolt med Kristus i Gud. Det är vår djupaste identitet, vår trygghet. Han vet vilka vi är, vad vi gör, och den som berömmer sig skall berömma sig av Herren. (2 Kor 10:17). Det är ändå till sist han som ska ha all ära för sina välsignelser, sin godhet och nåd mot oss alla. Det är han som verkar i var och en oss, och vi är verkligen lemmar i hans kropp, grenar i vinträdet. Vi är redan ett i honom. Det innebär en stor befrielse från prestationsångest, kravmentalitet och meningslösa jämförelser. Vi får både vila och verka i hans frid, i hans kärlek, i hans personliga bekräftelse av var och en, och oss tillsammans.
alefochomega 