Vi har precis firat påsk, en av de största händelserna i mänsklighetens historia.
De kristna högtiderna, som har sin förebild i de judiska, återger Guds konkreta handlande i historien. Som vi vet började allt med Guds beslut att utvälja Abram och det som skulle bli hans utvalda folk genom vilket han verkade, uppenbarade sin vilja och sina lag, befriade och helgade dem för sig själv. Han förberedde den lika mirakulösa stund i historien, då hans egen Son skulle födas som människa, genom sina tjänare och profeter i det gamla förbundet. Jesu liv på jorden var själva fokalpunkten, brännpunkten, för Guds konkreta kärleksgärning i tid och rum, då han uppenbarade sin vilja att rädda oss, i ord och handling, och till sist i Sonens försonande död på korset och hans ärorika uppståndelse.
De enda verkligt goda nyheterna är att Kristus verkligen uppstått från de döda, och verkligen lever idag, och är närvarande genom sin Ande på jorden. Världen har alltid varit en mörk plats med lidande, ondska, nöd och katastrofer, och det enda ljus som verkligen erbjuder bestående hopp är det himmelska ljuset som strålar från det tomma korset och den tomma graven. Jesus lever och bjuder i sin segrande kärlek in var och en till frid och gemenskap med sig och sin Fader.
Det betyder allt för oss som människor, att den evige Skaparen som talade hela världen till existens i liv i sin mångfacetternade och sammanhängande livsväv, inte talade från onåbart avstånd utan kom så nära som en människa. I sin död utplånade han konsekvenserna av vår egen synd, våra överträdelser, att vi som mänslkighet och enskilda, överträtt de eviga lagarna för det som är grundläggabde sant, gott och rättfärdigt. Gud ville skydda oss, och själva livet från kaosmakterna, det destruktiva, och till sist döden genom att sätta upp gränsposter mot mörkret, men människan har alltid överträtt dessa gränser, för att få göra som hon själv ville utan att tänka på Gud eller sin nästa.
Det enda verkliga hopp vi har, är i Kristus, att det finns förlåtelse försoning, nytt liv, och att vi i hoppet får se fram emot uppståndelsen dag. Vår tid är mycket svår med alla krig, lögner, till synes olösliga problem, kontrollsamhällen, ökande antisemitism och svår förföljelse av kristna Det kommer mänskligt sett inte att bli bättre , så mer än någonsin behöver evangelium förkunnas och förbönen fortsätta.
1 Kor 15:1-8 ” Bröder, jag vill påminna er om evangeliet som jag predikade för er, som ni tog emot och som ni står fasta i. Genom evangeliet blir ni frälsta, om ni håller fast vid ordet som jag förkunnade. Annars var det ingen mening med att ni kom till tro.
Jag förde vidare till er det allra viktigaste, vad jag själv har tagit emot: att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv .
Denna sammanfattning av evangeliet är grunden för vår tro, hela vårt liv. Om inte Jesus hade uppstått från de döda skulle vi vara utlämnade åt evig död och hopplöshet . Vi skulle vara kvar i våra synder och utestängda från liv och gemenskap med Gud. Men nu lever vår Frälsare och bjuder oss alla till sig. Hans kärlek har segrat och övervunnit allt mörker, allt ont, och själva döden.
+
9 Han har frälst oss och kallat oss med en helig kallelse, inte på grund av det som vi har uträttat, utan i kraft av sitt beslut och sin nåd, som han har gett oss i Kristus Jesus från evighet 10 och som nu har blivit uppenbarad, när vår Frälsare Kristus Jesus trädde fram. Han har gjort slut på döden och fört liv och odödlighet fram i ljuset genom evangelium (2 Timoteusbrevet 1).
Uppståndelsen bekräftade att Jesu Kristi försoningsverk var fullbordat och giltigt för alltid. Den var början på den nya skapelsen. Jesus kallas för den förstfödde bland de döda (Upb 1:5). Detta garanterar att alla som genom tro och dop tillhör honom är delaktiga i både hans död och uppståndelse. Med honom dör vi från synden och uppstår till liv och rättfärdighet. Vårt liv är nu fördolt med Kristus , men när han kommer tillbaka synligt och vi uppstår med nya kroppar, kommer vi att få leva i Guds rike i evighet på en förvandlad, i den nya skapelsens verklighet.
Jesus kunde egentligen inte dö eftersom han själv i evighet var och är Gud, som är livet och upphovet till allt liv. Han var också helt utan synd och fullkomligt rättfärdig. Därför var han inte underställd döden för ”syndens lön är döden” (Rom 6:23). Det var enbart genom att ta mänsklighetens synd på sig själv som döden kunde få makt över honom.
När Jesu offer fullbordats var döden, och den som hade döden i sitt våld, djävulen, besegrad, Apg 2:23-24 : Efter Guds bestämda plan och beslut blev han utlämnad, och med hjälp av de laglösa spikade ni upp honom och dödade honom. Men Gud har uppväckt honom och löst honom ur dödens vånda, eftersom det inte var möjligt för döden att behålla honom.
Jesus var ett med Faderns vilja, att han skulle ge sitt liv i döden för oss. Visserligen dödades han, vilket var i enlighet med Guds frälsningsplan, men ingen tog hans liv. Han gav sitt liv för oss genom att dö och uppstå.
Så här sade Jesus själv, enligt Johannesevangeliet: Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. 18 Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av fri vilja. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta det tillbaka. Det budet har jag fått av min Fader.” (kap 10).
Guds lidande kärlek visade sig vara tillvarons starkaste kraft, som bevisar för oss hur närvarande Gud själv är i all nöd. Jesus har erfarit den djupaste smärtan, för oss. Den försonade oss med Gud, den bär oss genom lidande och prövningar, den kommer att skapa nya himlar och en ny jord där rättfärdighet ska bo. Där ska inte finnas, synd, ondska eller död. Där blir allt som Gud hade tänkt att det skulle vara från begynnelsen. Uppståndelsen ger oss ett orubbligt hopp om Guds seger och upprättelse för oss.
Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader. I sin stora barmhärtighet har han genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda fött oss på nytt till ett levande hopp, 4 till ett arv som aldrig kan förstöras, fläckas eller vissna och som är förvarat åt er i himlen. 5 Med Guds makt blir ni genom tron bevarade till den frälsning som finns beredd och skall uppenbaras i den sista tiden. (1 Petrus 1).
Därför pågår lovsången ständigt till vår Frälsare, i himlen och här på jorden Lammet som blev slaktat är värdigt att ta emot makten, rikedomen, visheten, kraften, äran, härligheten och lovsången! (Upb 5:11).
Jesus återvände i och genom uppståndelsen till att vara den han alltid varit : levande för evigt, som Gud Fadern lever för evigt. Det oerhörda är att Jesus som efter sin uppståndelse och himmelsfärd återvände till sin Faders sida, bär märken efter sitt lidande och sin död på sin kropp. Den förhärligade Sonen sitter nu på Guds tron, han som samtidigt är Människosonen, som levt under våra villkor, lidit, dött och segrat. Han vet vad det är att lida som ingen annan, därför är han oss närmast i vår livsvandring, och i vår död.
För oss är det ett mirakel som förändrar universum, oss själva, framtiden och nuet. Det största och viktigaste som hänt i historien, är att Jesus kom till världen, hans liv, död, uppståndelse och himmelsfärd. Det är vårt hopp, hela skapelsens hopp om att Gud ska hela och återställa sin skapelse. Vår största uppgift är att vara ”vittnen om hans uppståndelse”, som Petrus sade (Apg 1:21-22).
Apostlarna och många lärjungar var ögonvittnen till Jesu uppståndelse. De såg och hörde honom. Vi kan lita på deras vittnesbörd och har samtidigt ett eget, vi alla som på olika sätt har mött den levande Herren Jesus. Han är lika närvarande och levande då som nu, även om vi inte ser honom med våra fysiska ögon. Jesus är efter uppståndelsen inte begränsad av tid och rum. Han kan möta oss överallt. Han talar genom sitt Ord, verkar genom sin Ande i våra hjärtan och är med oss alla dagar intill tidens ände.
Det fantastiska med kristen tro är att vår Frälsare lever! Det överträffar allt vad religionerna kan erbjuda. Deras grundare, alla ”visa” män är döda. Men vår Herre Jesus är sannerligen uppstånden från de döda och lever. Han har vunnit en evig seger över synden, döden och ondskans andemakter. Vi väntar på Hans återkomst i härlighet.
Paulus bad för församlingen i Efesus att de skulle förstå hur mäktig Guds kraft var i deras liv liv, samma kraft med viken han uppväckte Jesus från de döda. Det är en bön vi också kan be ofta, för vi har nog inte förstått detta till fullo. Även om vi inte erfar detta så är det sant och vi lever i denna verklighet. Vi som tror på Jesus lever i honom och har del av hans uppståndelses kraft. Vi kommer en dag, vid Jesu uppståndelse, att uppstå till evigt liv hos Gud i den himmelska saligheten.
”Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, 5 också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta. 6 Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, 7 för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus.” (2:4-7).
”Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Fader, skall ge er vishetens och uppenbarelsens Ande, så att ni får en rätt kunskap om honom. 18 Jag ber att era hjärtan skall upplysas, så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till och hur rikt på härlighet hans arv är bland de heliga, 19 och hur oerhört stor hans makt är i oss som tror, därför att hans väldiga kraft är verksam.
20 Med denna kraft verkade han i Kristus, när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen, 21 över alla furstar och väldigheter, makter och herradömen, ja, över alla namn som kan nämnas inte bara i denna tidsålder utan också i den kommande. 22 Allt lade han under hans fötter, och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen, 23 som är hans kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla.”
+++
Jesu uppståndelse är den nya skapelsens början och Guds rikes fullkomliga seger , som kommer att fullbordas vid hans återkomst till jorden. Paulus ägnade ett helt kapitel åt denna avgörande händelse. Han skrev b la : ”Men nu har Kristus uppstått från de döda som förstlingen av de insomnade. 21 Ty eftersom döden kom genom en människa, så kom också de dödas uppståndelse genom en människa.
22 Liksom i Adam alla dör, så skall också i Kristus alla göras levande. 23 Men var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och sedan, vid hans ankomst, de som tillhör honom. 24 Därefter kommer slutet, då han överlämnar riket åt Gud, Fadern, sedan han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft. 25 Ty han måste regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter. 26 Som den siste fienden berövas döden all makt, 27 ty allt har han lagt under hans fötter. Men när det heter att allt är lagt under honom, så är det uppenbart att den är undantagen som har lagt allt under Kristus. 28 Och när allt har blivit lagt under honom, då skall Sonen själv underordna sig den som har lagt allt under honom, för att Gud skall vara allt i alla.” (20-28).
Fortsättning följer!
alefochomega 