Vad är en människa? Vårt medvetande och den andliga världen. I-VII.

 

 

Del I

 

Det är i och för sig  ett hopplöst projekt att försöka förstå vad medvetandet är, men ändå mycket intressant att fundera över.  Bara ordet i sig säger mycket: veta med, på engelska consciousness, av latinets conscientia.  Förstavelsen är alltså con, dvs med. Vad är det vi vet med? Jag ska följa den här tanken vidare, och kommer in på flera olika spår, b la om hur den andliga världen påverkar oss.

 

Men först några inledande ord.

Det handlar egentligen om vad en människa är. Vi vet att vi vet att vi förnimmer, upplever, känner och tänker. Det är själva grunden för allt. Det finns också en objektiv yttre verklighet som vi alla förhåller oss till och är delaktiga av, även om vi var och en har unika subjektiva upplevelser och tolkningar av det som sker. Men vi är, och måste vara överens om fundamentala objekt i omvärlden, företeelser och även värdesystem. Det utgör förutsättningen för socialt liv, samhällen.

 

Genom språket delar vi den yttre verkligheten med andra och kan kommunicera, samtidigt som det utgör vår egen inre värld av tankar. Språket särskiljer oss från andra levande varelser, som också kommunicerar men på sitt specifika sätt. Forskare upptäcker alltmer om huur denna fascinerande kommunikation går till inom djur-och växriket. Men det är som sagt bara vi människor som talar och skriver och förmedlar detta till andra människor. Medvetande och språk hänger ihop, tankar måste uttryckas i ord för att bli verkliga.

 

 

Vad ska vi utgå ifrån? Psykologi, neurovetenskap, sociologi, filosofi, religion, historia, faktiska iakttagelser och erfarenheter av mänskligt beteende? Alla dessa bidrar med kunskap, men räcker det för att få en fullödig bild av människan? Jag tror inte det. Vi är mer än detta, något vi nog alla anar innerst inne. Vi kan inte reduceras, till kroppsliga funktioner, mentala tillstånd, beteenden i social interaktion, psykologiska profiler.

 

När vi reflekterar över vilka vi själva är ställs frågorna om vår plats i världen, i universum. Det är alltså de eviga frågorna som följt oss i alla tider, om varför vi är här på denna unika plats i vår galax . Svaren har också blivit många och vår kunskap har ökat enormt vad gäller naturvetenskap, men ändå är faktiskt de grundläggande frågorna obesvarade, om vad vårt medvetande egentligen är,  och vad de hittills outforskade  95 % av universum består av. Man talar om mörk (okänd) materia och energi, men forskarna vet ännu inte vad det är.   Man har länge forskat på att få ihop den stora och den lilla världen, makrokosmos och  mikrokosmos.

 

De fyra naturlagar som gäller för universum och som är statiska och bestämbara, fungerar inte på den subatomära nivån, kvantnivån. Där fungerar inte den klassiska fysiken, utan det krävs en annan matematik för att förstå dessa ofta märkliga fenomen. Här talar man istället om oförutsägberhet, sannolikhet. Det pågår en intensiv debatt i forskarvärlden om hur kvantmekaniken påverkar kemi och fysik, och faktiskt även om vårt medvetande  i någon mån kan förklaras utifrån detta. Det är ofta spekulativa resonemang som förs, men det är ju alltid nyfikenheten och den mänskliga förmågan till nyskapande tankegångar som för forskningen framåt.

 

 

Man kan göra ett litet filosofiskt och kanske teologiskt tankeexperiment, om det kan vara möjligt att kombinera Guds lagar för universum som styr vår plats i solsystemet/hela kosmos och livet på jorden, med det som sker i mikrokosmos, och då även i varje enskild människas medvetande, som till viss del i alla fall beror på våra val. Då skulle Guds rådande över sin skapelse, naturlagarna, det deterministiska perspektivet,  kunna kombineras med det utrymme som ges för våra val, för hur vi agerar. Det är ju i sin tur vad som formar oss människor: vi är resultatet av och direkt påverkade av en lång historia av familje-och släktband som vi inte valt, och av våra egna konkreta val. Hur de sedan samspelar och utvecklas är något vi inte kan förstå, det är en för komplicerad fråga för oss att ens försöka begripa.

 

+++

 

 

Det finns många olika teorier, meningar om något så fundamentalt som vad vårt medvetande egentligen är. Hur kan vi som fysiska varelser ha en immateriell sida som vårt medvetande, vilket omfattar vår förståelse av oss själva, omvärlden, och som gör det möjligt att tänka bakåt och framåt, abstrahera, planera, förstå vår omgivning, prata, samtala, lära oss, skapa osv ? Hur fungerar egentligen vårt medvetande? Den immateriella delen av oss, själ och ande består av förnuft, intention, vilja, känslor, – allt detta som skapar en inre värld lika verklig som den yttre fysiska världen. Vi lever i och av språket. Som fysiska varelser är vi beroende av omvärlden för överlevnad. Vi tar alltså emot det vi behöver för att leva på alla plan och fungerar i och genom realtioner.

 

Vad är det som påverkas oss som människor? Självklart på en grundläggande nivå är det alla mellanmänskliga relationer, allt vi hör, läser, upplever och bearbetar i vårt medvetande som vi skapar en mental karta av verkligheten genom.   Bibeln handlar ju om relationer mellan Gud och människor, och mellan människor. Den mest grundläggande relationen är till Gud, även om vi inte alltid är medvetna om det. Bara genom att vara till, att leva i den här världen, beror på Guds livsuppehållande kraft, att Han är skaparen som gjort och gör livet möjligt. Livet är inte bara biologi, universum kan inte bara beskrivas med matematik och fysik, människan är inte bara materia. Vi har en själ, och är också andliga varelser som kan relatera till Gud, som är utanför den materiella världe och oberoende av tid och rum. Gud har skapat oss sådana tt det är möjligt.

 

I biblisk terminologi har både djur och människor nefesch,  men bara människan är skapad till Guds avbild. Mer om det längre fram. Men människan är alltså en levande själ, på hebreiska לְנֶ֥פֶשׁ (nefesch)חַיָּֽה׃ (levande). Vad gör då människan så speciell i relation till andra levande varelser? Det är ju uppenbart: vi tänker, talar, skriver, planerar, skapar, är självmedvetna och kan reflektera över oss själva, står i en speciell relation till själva tiden, och rummet.  Det utgör vår personliga identitet och personlighet, samtidigt som vi alla är skapade till Guds avbild.

 

+++

 

 

Del II

 

 

 

 

Vi är alltså Homo Sapiens Sapiens, den visa eller förnuftiga människan. Utmärkande för oss är att vi lyckats samarbeta och ordna våra samhällen, utveckla teknik, undersöka omvärlden, vara skapande inom kulturens alla områden. Det beror i sin tur på att jordbruk och bysamhällen kunde växa fram och förenklade livet från jägar-och samlartiden. Människan har alltid varit religiös i ordets vida bemärkelse. Begreppet religion har en omtvistad etymologi, men det handlar om man anat det gudomligas närvaro och velat binda sig till den makten för beskydd, mening, välsignelse över liv och gemenskap. När vi blickar upp mot stjärnhimlen, ser livets mångfald, ändamålsenlighet och skönhet i naturen, hör samvetets röst i vårt inre och känner samvaron med allt, anar vi något större bakom det vi ser och känner vördnad, förundran och tacksamhet. Och det finns sannerligen inte bara något bakom allt, utan Någon, en personlig Gud! Kultur, religion, att forma traditioner och riter som främjar samhörighet, överblick och identitet är också avgörande, liksom att föra detta vidare till nya generationer.

 

Det har sin grund i våra språk och förmåga till abstrakt tänkande. Forskare förstår ännu inte det som är självklart för aoss alla, att vi lära oss tala, läsa och skriva, att vi har ett medvetande som är sammankopplat till omvärlden på ett förundersligt sätt som gör den begriplig för oss. Vi är inte bara medvetna om oss själva utan kan förstå varandra, bilda familj, släkt och samhällen, utveckla gemensamma projekt,  förstå symboler och förstå och förklara vår omvärld i berättelser, historier.

 

Förnuftet och skaparkraften har väglett oss. Vi är tänkande, talande, skapande och sociala varelser, men utan den goda viljan att arbeta för allas bästa skulle vi inte kommit så långt. Vad gäller visdom har det varit viktigt i alla kulturer, för att leva så rätt och bra som möjligt.

 

Vi har lärt oss enormt mycket under årtusendenas och århundradena lopp, och lagrat helt ofattbart mycket kunskap, men hur har själva den mänskliga naturen utvecklats? På ett grundläggande sätt är den oförändrad,  människor visar kärlek, medmänsklighet och utför goda gärningar, samtidigt som motsatsen är lika verklig, man gör varandra illa, begår hemska brott, blir inblandade i konflikter och startar krig.   Vi är både-och, som vi alla vet. Vårt enda liv är kort och fyllt av möda och lidanden, och vi vet att vi ska dö. Det skulle vara tragiskt och meningslöst om det inte var mer än så.

 

 

Mänsklighetens historia har handlat just om detta, medan Guds historia om oss ger oss den ytterligare dimension vi behöver fär att förstå oss själva. Vi är alltså inte bara djur, som styrs av drifter, impulser på en rent materiell nivå, och inte heller bara varelser med ett rikt själsliv som uttrycker sig i kultur, och förnuftiga kunskapssökande som upptäcker och uppfinner. Vi är skapade till Guds avbild, till att vara honom lika. Det finns mycket att säga om detta, men kortfattat inebär det att vi ska vara hans representanter som en del av hans familj på jorden. Det innebär att vi kan ha gemenskap med honom själv och veta att världen inte bara är materiell utan även andlig. Vi är inte bara kropp och själ. psykosomatiska varelser, utan har en ande som visserligen är död och skild från Gud och måste födas på nytt och få Guds liv genom Jesu försoningsverk och den helige Ande, men som särskiljer oss från den övriga skapelsen. Vi ska råda över den, vårda och förvalta, något vi inte klarat av. Människan har ändå sökt det gudomliga från tidens begynnelse och minnet av Skaparen, den sanne Guden har funnits, även om sanningen om Honom fördunklats och ersatts av dyrkan av skapelsen. Vi vet att Gud måste uppenbara sig själv för att vi ska få veta vem Han verkligen är, och den processen började med Abraham och fortsatte genom historien fram tills dessa att Gud lät sin egen Son komma till världen och ge den fulla uppenbarelsen.

 

Aposteln Paulus var ett föredöme när det gällde att tala till mångreligiösa, filosofiska människor, i detta fall grekerna i Aten:

 

Apostlagärningarna 17

De som följde Paulus förde honom ända till Athen. Och de vände tillbaka med beskedet att Silas och Timoteus skulle komma till honom så snart som möjligt. 16 Medan Paulus väntade på dem i Athen, blev han upprörd i sin ande, när han såg hur fylld staden var med avgudabilder. 17 Han samtalade nu i synagogan med judarna och med dem som fruktade Gud och dessutom varje dag på torget med dem som han träffade där. 18Även en del filosofer, både epikureer och stoiker, diskuterade med honom och en del sade: ”Vad kan den där pratmakaren vilja säga?” Andra sade: ”Han tycks vara en som förkunnar främmande gudar.” Detta sade de, eftersom han predikade evangeliet om Jesus och uppståndelsen. 19 Och de tog honom med sig upp till Areopagen och sade: ”Kan vi få veta vad det är för en ny lära du förkunnar? 20 Det är underliga ting du låter oss höra. Nu vill vi veta vad det egentligen rör sig om.” 21 Athenarna liksom främlingarna där ägnade nämligen all sin tid åt att tala om och lyssna till senaste nytt för dagen.

Paulus ställde sig nu mitt på Areopagen och sade: ”Athenare, jag ser av allting att ni är mycket religiösa. 23 När jag har gått omkring och sett era gudabilder, har jag nämligen också funnit ett altare med inskriften: Åt en okänd gud. Vad ni alltså tillber utan att känna, det predikar jag för er. 24 Gud är den som har skapat världen och allt som är i den. Han som är Herre över himmel och jord bor inte i tempel som är gjorda av människohand. 25 Inte heller låter han betjäna sig av människohänder som om han behövde något, han som åt alla ger liv och anda och allt. 26 Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk, för att de skall bo över hela jorden. Han har fastställt bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skall bo, 27 för att de skall söka Gud, om de möjligen skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom, fastän han inte är långt borta från någon enda av oss. 28 Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till, så som även några av era egna skalder har sagt: Vi är av hans släkt. 29Är vi nu av Guds släkt bör vi inte tänka oss att gudomen liknar något av guld, silver eller sten, en bild som kommit till av mänsklig konst och fantasi. 30 Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han människorna att de alla och överallt skall omvända sig. 31 Ty han har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet genom den man som han har bestämt till det, sedan han erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda.”

 

 

 

 

 

 

+++

 

 

Att vara medveten innebär också att veta med någon, något. Medvetande och samvete, Concsiousness och conscience.  

Att vara medveten är också att veta att vi lever i ett moraliskt universum, inte bara ett fysiskt. Det finns andliga lagar likaväl som det finns fysikaliska. Vi vet med oss själva innerst inne och ytterst alltid inför Gud att Hans bud är rätta: det är fel att tillbe någon annan än vår Skapare och Gud, att dräpa, begå äktenskapsbrott, stjäla, ljuga och förtala sin nästa. Den som srävar efter att göra det goda, rätta och sanna vinner alltid på det i personlig karaktärsdaning, även om man kan förlora något till det yttre och t o m får lida för det. Om vi medvetet gör det motsatta, skadar vi oss själva djupt, och andra naturligtvis.

 

Vi är moraliska varelser som ställs inför valsituationer och som måste arbeta hårt för att mogna som människor, kämpa för att det goda ska segra över det onda i våra liv. Vi är offer för allt vi inte kan kontrollera, men ändå ansvariga för hur vi hanterar det. Det är alltid både-ock.

Vårt samvete berättar också om att vi skapades som moraliska varelser med fri vilja. Gud har gjort oss sådana att vi har denna viktiga inre process av bearbetning när vi utvärderar händelser och vårt beteende Det är en oerhört viktig funktion, och även mycket komplicerad.

 

Gud designade sin skapelse och oss så att vi kunde veta att Han gjort allt detta. Skapelseverket och vår samvete vittnar om Gud, som Paulus beskriver det i Romarbrevet.

 

Kap 1.. Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem. 20  Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.

Kap 2 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. 15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem.

 

Guds lag är skriven i vårt inre, vårt samvete. Därför kommer ingen undan, hur mycket man än förnekar Gud talar skapelsens storhet om Guds verk och vårt samvete om att Han finns. Vi har ytterligare det mäktigaste vittnesbördet om Gud själv, Jesus Kristus, som kom från Gud för att visa vem han är och frälsa oss.

 

 

+++

 

 

Det finns en  pågående diskussion om mänsklighetens historia inom kristenheten från en rent vetenskaplig aspekt, genetiskt och/eller genealogiskt, som jag inte kan gå in på här. Man förhåller sig olika till evolutionsforskningens resultat. Det är visserligen intressant men ändå inte det viktigaste. Jag utgår istället från bibeltexten som den är för att förstå de stora sanningar om Gud och människan vi finner där.  Skapelseberättelsen är inte skriven för att svara på vetenskapliga frågor eller historiska fakta i vanlig mening, den är något mycket mer än så, och därför är det bäst att inte fastna i meningslösa försök att harmoniera alla detaljer i den med naturvetenskap eller historia.

 

+++

 

Del III.

 

 

 

 

 

Utan hjärna, inget medvetande. Detta fantastiska organ som väger 1.5 kg och i sina miljoner sammankopplingar och samordnade system i olika nätverk styr våra livsnödvändiga kroppsfunktioner, vår perceptionsförmåga, våra tankeprocesser, vårt språk och kommunikation. Vi lever i och med en intrikat informationscentral där intryck ständigt bearbetas, kunskap och färdigheter förvärvas, verkligheten tolkas, där vårt inre liv är djupt personligt och formar oss som individer samtidigt som vi interagerar med andra.

 

Det är alltså en mycket speciell form av biologi, hur hjärncellerna  och de olika delarna av hjärnan fungerar. Forskning pågår och det finns många teorier om medvetandet, om hur denna cellklump kan skapa en inre värld av tankar, känslor, och hur vi också kan relatera till en andlig verkighet. Det är och förblir nog ett mysterium, som så mycket annat, men en del kan vi veta.

 

Ur kristen synpunkt kan vi inte reduceras till enbart biologi, fysiologi eller psykologi, eftersom det inte säger hela sanningen om oss. Vi är allt detta, men inte bara detta. Vi är något oändligt mycket mer, vilket vi fått kunskap om genom det Gud själv uppenbarat. Som hans skapelser kan vi också få leva i gemenskap med honom själv och förstå att vi lever i ett moraliskt universum med mening och mål, och inte styrt av slump och blind evolution.

 

Hur vi rent materiellt biologiskt sett påverkas av immateriella verkligheter har med intryck och språk att göra. Språk är förbindelselänken från omvärlden till oss och vice versa, och språk i sin tur innehåller tankar, idéer, känslouttryck, värderingar, viljeyttringar osv . Jag återkommer till detta i en annan serie.

 

 

Några av de mest omskrivna bibelverserna är följdriktigt också de som definierar oss som människor. Vilka är vi? Var kommer vi ifrån? Vart är vi på väg? Vi anar svaren i Bibelns övergripande skildring av vår väg från livet i Guds Eden till den stora exilen från Hans närvaro, och den räddningsplan han genomförde för att få oss tillbaka till sig.

 

 Gud sade: ”Låt ossgöra människor till vår avbild, lika oss. De ska råda över havets fiskar och himlens fåglar, över boskapsdjuren och hela jordenoch alla kräldjur som rör sig på jorden.”Och Gud skapade människan till sin avbild , till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. 28 Och Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Råd över havets fiskar, himlens fåglar och alla djur som rör sig på jorden.”

 

Det finns två ord i grundtexten för avbild och likhet, tselem בְּצַלְמֵ֖נוּ., och כִּדְמוּתֵ֑נ

Det hebreiska rotordet för avbild är tselem  צֶ֫לֶם, bild, modell, och även skugga. Demut, דְמוּתֵ֑ betyder likhet.

 

Hur vi än tolkar och förstår skapelseberättelsen så är det ändå tydligt att målet för Guds skaparverk är de medvetna människor vi skapades  att vara . Allt ledde fram till detta Guds speciella syfte med oss. Annars skulle världen bara vara en vacker plats med natur och djur, som en fantastisk och intressant naturfilm,  men något skulle onekligenen saknas. Vi är trots allt, på gott och ont, huvudpersonerna i det kosmiska dramat. Utan människan- inget medvetande om världen, om Gud, ingen historia,ingen yttersta mening och mål.

 

 

 

 

 

Vi är skapade för att kunna leva på jorden som hans familj, återspegla Gud, representera Honom som levande avbilder av hans skaparkraft och vilja, råda över djur och natur som goda förvaltare, och med det yttersta målet att bli lika Sonen genom Guds frälsande, helgande och nyskapande nåd. Men det är ett annat kapitel, själva slutkapitlet i Guds frälsningshistoria.

 

Människan, människosläktet, består av man och kvinna, manligt och kvinnligt ,som är förutsättningen för allt liv. Det är egentligt självklart och fundamentalt, men denna sanning ifågasätts som vi vet tragiskt nog  i vår tid.

 

Vilka vi är, identiteten- skapade av Gud för liv och gemenskap, hänger djupt samman med uppdraget. Förutsättningen var och är Guds välsignelse över själva livet, som gör det möjligt att vara fruktsamma och uppfylla jorden. Det är fortfarande det största miraklet när ett barn blir till och får födas, som den helt unika individ hon är.

 

Men avbilden, som ger oss vårt djupaste värde värde och höga kallelse kan inte bestå i de färdigheter och kvaliteter som vi utvecklar under livets gång. Det måste alltså handla om status och  identitet, inte prestation. Från konceptionen till det sista andetaget är varje människa skapad till, eller snarare i, Guds avbild.

 

När vi  sedan också upfyller vår djupaste kallelse som hans skapelser, lyssnar till hans ord och följer honom, förverkligar vi vår identitet i praktiskt handlande. Det är dock inte heller möjligt annat än genom Guds nåd.

 

Vi liknar Gud, vilket är något helt annat än att vara identiska med Gud. Det var lögnarens förvridning av Guds sanning, att vi skulle kunna bli som Gud. Denna sammanblandning av Gud, Skaparens natur och oss som skapade varelser leder till förvirring, avguderi, självförgudning.

 

 

 

I vad består likheten med Gud ?

 

Gudslikheten finns inte i den andliga eller själsliga ”delen” av oss, utan i att vi som en helhet av kropp, själ och ande har skapats av honom och för honom, och därför kan uppfylla hans vilja med våra liv. Inkarnationen, att Guds Son blev människa visar hur en riktig människa ska vara, och hur mänsklig Gud är. Det är i vår synd som omänskligheten blir tydlig, och består i allt vi inte skulle vara och göra. Det är resultatet av det felaktiga och lögnaktiga inflytandet från vår Guds och vår fiende.

 

Vi är inte, och kan aldrig bli gudomliga i oss själva, utan får leva i relation med honom som är Gud, vilket är stort nog. Den stora lögnen om människans inneboende gudomlighet är grunden för alla villoläror . Vi har ingenting i oss själva utan är beroende av Gud för alla aspekter av vårt liv, att han uppehåller och ger liv till själva naturen. Alla de komplicerade  processer som ligger bakom det enkla och för oss självklara faktum att vi andas t ex, är hans storartade verk. Det gäller också vårt andliga liv, att vi lever av och i hans ord och den Helige Ande.

 

Det stora misstaget är att vi skulle kunna vara oberoende av Gud och själva ha kunskap att förstå ont och gott, och inte behöva följa hans instruktioner för livet självt, hur det ska levas.

 

Människan skulle leva som familj, arbeta och råda över skapelsen, men det finns med all säkerhet många fler lager av betydelse och mening i Bibelns fyra första kapitel, och jag lär återkomma till detta.

 

Det finns b la intressant bibelforskning som hävdar att Eden var en speciell plats där Gud först uppenbarade sig, och därför en helgedom där de första människorna också skulle tjäna som präster inför Gud. Här är ett exempel, och det finns fler för den som är intresserad att söka vidare.

Klicka för att komma åt SBJT-22.2-Adam-as-Priest-Beale.pdf

 

+++

 

 

Den fulla förståelsen  av vad det innebär att vara skapad till Guds avbild får vi med uppenbarelsen om Sonen, som är Guds avbild , εἰκών (eikōn), i och genom vilket allting är skapat. Han är det eviga Logos, Guds tanke, ord, och plan med allt. Fadern skapade allt i och genom Sonen för att det skulle återspegla honom, och den inbördes kärleken mellan personerna i Gudomen, och låta oss få ära honom här på jorden och i evigheten.

 

 

Gud är och förblir Gud, Helige, som är totalt annorlunda än sin skapelse. Han är evig Ande, men en personlig Gud  Fader, Son och den helige Ande. Gud är en person med allt vad det innebär i sin fulländning, och när han skapar var och en av oss är det till personer med samma förmåga i liten skala, att tänka, tala, vilja, känna, skapa, välja, fatta moraliska beslut, agera, planera, samarbeta.

 

Men lika viktigt är, med möjlighet till andlig kommunikation med vår egen Skapare, vilket egentligen är alldeles fantastiskt.

De skapade varelserna av kött och blod, kan kommunicera med sin Skapare som är Ande, förstå vad han säger, ta emot hans kärlek, be till honom och tillbe, och tjäna honom. Det är hans verk, och ett stort mirakel.

 

 

+++

 

 

För att återknyta till första delen där frågan ställdes om vad medvetandet är, eller snarare hur det fungerar, vad vi som människor vet med. Vi vet med oss själva i vårt samvete vilka överväganden som leder fram till beslut. Vi vet vad vi känner, vill, hoppas på osv, även om det också naturligtvis finns många processer som styr oss och som vi inte är medvetna om, och därför inte riktigt förstår varför vi agerar som vi gör.

 

 

Vi vet med varandra vad som gäller i en grupp, ett samhälle, en kultur. Men framför allt vet vi ytterst inför och med Gud om våra liv, även om vi inte är medvetna om det. Han är upphovet till våra liv som medvetna varelser och inför honom ska vi en gång redogöra för hur vi har levt våra liv. Det är en tanke många inte accepterar eller vill höra talas om, att vi inte är de oberoende människor som kan leva ett liv utan att vid dess slut bedömas, få vårt liv utvärderat av Hono som gav oss det.

 

Livet är en gåva och något mycket allvarligt eftersom vi alltid föds in i och lever i relationer som påverkar andra. Vi lever inte för oss själva eller av oss själva. Hur har vi handlat mot andra? Vad har vi gjort och inte gjort? Hur har vi förhållit oss till Gud, vår Skapare och Frälsare, under livet? Det är yttersta vad allting handlar om, inte bara det individuella självförverkligande som är nutidens paroll.

 

Att vara medveten är att leva i ett moraliskt universum, där de andliga lagarna styr, lika säkert som de fysiska lagana. Det innebär också att leva i en potentiellt andlig verklighet, något jag tar upp i den sista delen.

 

 

+++

 

 

Del IV

 

 

 

Hur kommer det sig att vi som fysiska varelser kan ha kontakt med den andliga världen, något människor i alla tider och kulturer har försökt? Man har varit medveten  om den och alltid haft särskilda medlare mellan gudarna/andarna och sig själva, t ex ett prästerskap, schamaner, medier.

 

Det beror ju på att vi inte enbart består ju av materia, utan som skapade av Gud har vi ett unikt medvetande som kan ha kontakt med den osynliga, andliga verkligheten. Vi har en ande, som dock är död, dvs skild från Gud genom synden. Men gudslängtan finns kvar och driver människor till att söka hjälp, välgång, lycka och mening i i olika andliga sammanhang. Människan är obotligt religiös på så sätt att hon söker kontakt med det gudomliga hon anar bakom det synliga och materiella. Hon har behov av att knyta sig till någon slags övernaturlig makt för skydd, fruktbarhet, hälsa. Världen är, och har alltid varit, en svår och farlig plats att leva i och med många faror.

 

 

I denna förnuftets tidsålder där kristen tro marginaliserats och föraktas, söker människor på alla möjliga sätt: man går kurser för att finna sig själv, prövar meditation och olika metoder för att uppnå balans och upplysning, man studerar andra religioner, läser horoskop, besöker seanser osv osv.

 

Problemet är att det egentligen är genom själen som kontakterna sker, eftersom anden fortfarande är skild från Gud. Det är bara genom omvändelse, tro på Jesus Kristus och när man tar emot nåden att bli född på nytt som anden får liv av Gud, och en hälsosam och skyddad gemenskap med Honom själv. Som Skapare och Gud är det han som ställer rätt diagnos på vårt tillstånd som så högt älskade, men ack så vilse innan vi tar emot evangelium och kommer till tro. Jesus visade vem Gud är och hur vi ska nalkas honom. Vi har en manual, en karta i Bibeln för att komma rätt, och den Helige Ande leder den som av hjärtat överlämnar sig till Gud. Vi är ämnade att leva i gemenskap med vår Fader genom Jesus Kristus, och därmed  ett fullödigt liv som hela människor. Vi skapades av Gud och för att tillbe, älska och tjäna endast Honom.

 

Därför är det första och viktiga budet att inte ha några andra gudar, för de finns och de utgör de fallna änglarnas domän som är präglad av uppror, lögn, hat mot Gud och Hans Son, bedrägliga läror som leder bort från sanningen om Gud, drivkraften att häda och såra Gud Skaparen genom att få över människor på sin sida och fördärva dem.

 

 

+++

 

 

Hur går då den här kontakten med den andliga världen till?

 

Det kan ske genom direkt andlig överföring när man genom olika metoder försätter sig i ett speciellt medvetandetillstånd av nollställd öppenhet och meditation, och söker få kontakt med andar och gudar genom direkt åkallan, upprepande av mantran, bönerabbel, späkningar och även användandet av droger för att kunna lämna kroppen och göra andliga resor. Det krävs en viljeakt från människans sida för att dessa andar ska kunna få tillträde till människans inre. Hon måste öppna dörren inifrån till dem, aktivt söka dem.

 

Det kan också finnas ett andligt arv av medialitet som gör någon särskilt sårbar för opåkallade intrång från den andra sidan. Det är oerhört tragiskt när någon p g a förfädernas andliga synd blir utsatt för detta och då tror sig vara utvald på något sätt att ta emot budskap från andarna och fastnar i dessa bedrägliga garn. I den onda andevärlden binder man människor till sig i tvång, ofrihet, krav, fruktan, känslomässig utpressning. Man utlovar upplysning och harmoni ,men det är bara bedrägeri. Målet är att binda sina offer i mörker och styra deras liv.

 

 

 

 

 

Det första budet var och är att vi inte ska ha några andra gudar vid sidan av Gud. Det är för att skydda oss från det onda inflytandet från satans hierarkier av andemakter, furstar, väldigheter och onda makter. (Efes 6).

Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. 12 Vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna. 13 Ta därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och stå upprätt när ni fullgjort allt.

 

Mer om det i nästa del och då om hur Jesus konfronterade dessa makter.

 

Det sker också genom språket eftersom ord är informationsbärande, förmedlar immateriellt, andligt innehåll, som i sin tur skapar inre bilder, tankesystem, trossystem. Genom åkallan av andar och gudar, affirmationer, läsning av s k heliga skrifter och myter, kommer man också i kontakt med den andliga världen genom språket.

 

Guds fiende, och vår fiende, kan bara göra usla kopior av Hans original, Guds ord som ger ljus, liv och vägledning, och den Helige Ande som bevarar den troende i sanningen, och beskyddar från villfarelse och förvirring. Sanningen befriar oss, den sanning som bara Jesus kan ge oss om Gud och oss själva.

 

Därför är det helt avgörande vilken andlighet man söker i riter och ord. Den av Gud tillåtna tillbedjan är av honom själv, bönerna ska riktas till honom i tro och ödmjukhet, Hans ord i Bibeln ska ständigt läsas och bevaras i hjärtat. Gud skapade genom sitt Ord och sin Ande i begynnelsen, och gör det fortsatt när han skapar sitt liv i oss genom Jesus och den Helige Ande.

 

All påverkan på vårt medvetande sker  just genom detta direkta andliga inflytande, och genom de ord som bestämmer den typen av andlighet. Det ger utrymme åt och skapar en andlig världsbild på insidan av människan.

 

+++

 

Del IV

 

 

 

 

Hur kommer det sig att vi som fysiska varelser kan ha kontakt med den andliga världen, något människor i alla tider och kulturer har försökt? Man har varit medveten  om den och alltid haft särskilda medlare mellan gudarna/andarna och sig själva, t ex ett prästerskap, schamaner, medier.

 

Det beror ju på att vi inte enbart består ju av materia, utan som skapade av Gud har vi ett unikt medvetande som kan ha kontakt med den osynliga, andliga verkligheten. Vi har en ande, som dock är död, dvs skild från Gud genom synden. Men gudslängtan finns kvar och driver människor till att söka hjälp, välgång, lycka och mening i i olika andliga sammanhang. Människan är obotligt religiös på så sätt att hon söker kontakt med det gudomliga hon anar bakom det synliga och materiella. Hon har behov av att knyta sig till någon slags övernaturlig makt för skydd, fruktbarhet, hälsa. Världen är, och har alltid varit, en svår och farlig plats att leva i och med många faror.

 

 

I denna förnuftets tidsålder där kristen tro marginaliserats och föraktas, söker människor på alla möjliga sätt: man går kurser för att finna sig själv, prövar meditation och olika metoder för att uppnå balans och upplysning, man studerar andra religioner, läser horoskop, besöker seanser osv osv.

 

Problemet är att det egentligen är genom själen som kontakterna sker, eftersom anden fortfarande är skild från Gud. Det är bara genom omvändelse, tro på Jesus Kristus och när man tar emot nåden att bli född på nytt som anden får liv av Gud, och en hälsosam och skyddad gemenskap med Honom själv. Som Skapare och Gud är det han som ställer rätt diagnos på vårt tillstånd som så högt älskade, men ack så vilse innan vi tar emot evangelium och kommer till tro. Jesus visade vem Gud är och hur vi ska nalkas honom. Vi har en manual, en karta i Bibeln för att komma rätt, och den Helige Ande leder den som av hjärtat överlämnar sig till Gud. Vi är ämnade att leva i gemenskap med vår Fader genom Jesus Kristus, och därmed  ett fullödigt liv som hela människor. Vi skapades av Gud och för att tillbe, älska och tjäna endast Honom.

 

Därför är det första och viktiga budet att inte ha några andra gudar, för de finns och de utgör de fallna änglarnas domän som är präglad av uppror, lögn, hat mot Gud och Hans Son, bedrägliga läror som leder bort från sanningen om Gud, drivkraften att häda och såra Gud Skaparen genom att få över människor på sin sida och fördärva dem.

 

 

+++

 

 

Hur går då den här kontakten med den andliga världen till?

 

Det kan ske genom direkt andlig överföring när man genom olika metoder försätter sig i ett speciellt medvetandetillstånd av nollställd öppenhet och meditation, och söker få kontakt med andar och gudar genom direkt åkallan, upprepande av mantran, bönerabbel, späkningar och även användandet av droger för att kunna lämna kroppen och göra andliga resor. Det krävs en viljeakt från människans sida för att dessa andar ska kunna få tillträde till människans inre. Hon måste öppna dörren inifrån till dem, aktivt söka dem.

 

Det kan också finnas ett andligt arv av medialitet som gör någon särskilt sårbar för opåkallade intrång från den andra sidan. Det är oerhört tragiskt när någon p g a förfädernas andliga synd blir utsatt för detta och då tror sig vara utvald på något sätt att ta emot budskap från andarna och fastnar i dessa bedrägliga garn. I den onda andevärlden binder man människor till sig i tvång, ofrihet, krav, fruktan, känslomässig utpressning. Man utlovar upplysning och harmoni ,men det är bara bedrägeri. Målet är att binda sina offer i mörker och styra deras liv.

 

 

 

 

 

Det första budet var och är att vi inte ska ha några andra gudar vid sidan av Gud. Det är för att skydda oss från det onda inflytandet från satans hierarkier av andemakter, furstar, väldigheter och onda makter. (Efes 6).

Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. 12 Vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna. 13 Ta därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och stå upprätt när ni fullgjort allt.

 

Mer om det i nästa del och då om hur Jesus konfronterade dessa makter.

 

Det sker också genom språket eftersom ord är informationsbärande, förmedlar immateriellt, andligt innehåll, som i sin tur skapar inre bilder, tankesystem, trossystem. Genom åkallan av andar och gudar, affirmationer, läsning av s k heliga skrifter och myter, kommer man också i kontakt med den andliga världen genom språket.

 

Guds fiende, och vår fiende, kan bara göra usla kopior av Hans original, Guds ord som ger ljus, liv och vägledning, och den Helige Ande som bevarar den troende i sanningen, och beskyddar från villfarelse och förvirring. Sanningen befriar oss, den sanning som bara Jesus kan ge oss om Gud och oss själva.

 

Därför är det helt avgörande vilken andlighet man söker i riter och ord. Den av Gud tillåtna tillbedjan är av honom själv, bönerna ska riktas till honom i tro och ödmjukhet, Hans ord i Bibeln ska ständigt läsas och bevaras i hjärtat. Gud skapade genom sitt Ord och sin Ande i begynnelsen, och gör det fortsatt när han skapar sitt liv i oss genom Jesus och den Helige Ande.

 

All påverkan på vårt medvetande sker  just genom detta direkta andliga inflytande, och genom de ord som bestämmer den typen av andlighet. Det ger utrymme åt och skapar en andlig världsbild på insidan av människan.

 

+++

 

Del V

 

 

 

 

Människor har alltid sökt medlare mellan sig själva och den andliga världen genom speciella representanter, som genom offer, ritualer, försökt beveka och blidka makterna. Man har levt i fruktan för andarna i naturen och i den osynliga världen och sökt deras välvilja, liksom även insikter om den andliga världen.

 

Men vi har, tack och lov, en verklig medlare mellan Gud och mänskligheten, med makt att inte bara symboliskt övertäcka synder genom offer, utan utplåna den och dess reella konskekvenser av skuld inför Gud. Jesus är den sanne medlaren mellan Gud och människa, han som ÄR sann Gud och sann människa. Han är den som försonar oss med Gud, och som skänker oss sanningen om vem Gud är,  i ord och liv.

 

5 Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor: människan Kristus Jesus, 6 som gav sig själv till lösen för alla (1 Tim 2).

 

 

Han är också det Logos, det Ord som Johannes skriver om i sitt evangelium, genom vilket Gud skapade allt som finns, i andevärlden och i den fysiska världen. Det oerhörda och unika i kristen tro är att detta Logos blev människa i Jesus och att han t o m  dog på ett kors för vår skull.

 

Den grekiska filosofen Herakleitos, som levde på 500-talet f Kr ,var den som först formulerade idéen om logos, och andra filosofer har haft det som ett bärande begrepp i sina tankesystem. Man ville veta hur världen var beskaffad och fungerade, finna orsakerna till varför saker var som de var. Man anade att det fanns en rationell tanke bakom det synliga, såg ordningar och struktur i världen. Därför benämns forskningsområden än idag med -logi på slutet, alltså läran om jorden, geologi, läran om djuren, zoologi , läran om själen, psykologi osv.

 

Den judiske filosofen Filon av Alexandria skrev också mycket om detta innehållsrika logos-begrepp, också om dess roll i skapelsen.

 

Det var helt genialiskt av Johannes att använda detta kända begrepp och ge det dess rätta betydelse. I Jesus Kristus fanns det Logos som förklarade allt, gav det mening. Han var Guds plan och avsikt med skapelsen.

 

Logos betyder många saker; ord, tanke, plan, förnuft, mening, syfte, ordning. Johannes använde detta kända begrepp för att förklara hur skapelsen och inkarnationen hör ihop, och gav det en speciell betydelse, särskilt utifrån de gammaltestamentliga texterna om den hebreiska motsvarigheten Davar, som betyder tanke, ord och även handling.  Visdomen, Chokmah,  i judisk tradition spelar också en viktig roll här. Jag återkommer till detta längre fram. De är rika begrepp som förtjänar vidare studium.

 

Det var otänkbart för den hellenistiska kultursfär där logos- begreppet var väl känt, att det högsta väsendet, eller snarare den förnuftskapande och ordnande principenbakom allt, logos, skulle kunna bli människa,  och ännu värre, dö en förnedrande död som en brottsling. Den gnostiska tanken ser det kroppsliga som något ont som på olika sätt ska bekämpas för att den högre, andliga delen av människan ska stiga upp till gudomliga höjder. Det är totalt främmande för biblisk tro.

Gud skapade oss som en helhet av kropp, själ och ande, och kroppen är så viktig att vi kommer att uppstå i förhärligade kroppar, inte bli svävande andeväsen efter döden. Kroppslighet är oerhört viktig för den kristna tron, eftersom Guds Son hade en verklig kropp.

 

 

Johannes evangelium: 1 I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. 2 Han var i begynnelsen hos Gud. 3 Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till. 4 I honom var liv, och livet var människornas ljus. 5 Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnitdet.

Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har från Fadern. Och han var full av nåd och sanning. 15 Johannes vittnar om honom och ropar: ”Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig är före mig, för han var till före mig.” 16 Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd. 17 Lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus. 18 Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, som själv är Gud och i Faderns famnhan har gjort honom känd.

 

 

+++

 

 

 

Guds Son är den perfekta avbilden i och till vilken vi skapades. Han visar också hur den sanna människan ska vara enligt Guds vilja. Han är den andre Adam, som gör allt precis rätt i motsats till den förste Adam, som var olydig och inte höll sig till det Gud sagt. Jesus levde i en fullkomlig relation med sin Fader, och var lydig till döden på korset. Han gav sitt liv i kärlek för oss, han levde för att förhärliga Gud. Jesus visade rent praktiskt i sitt möte med sargade och sjuka Faderns hjärta för alla som är i nöd. Han botade dem, förkunnade och undervisade om Guds rike, gav hopp om Guds totala seger över allt ont, alla destruktiva makter, vid sin återkomst.

Intressant nog var det de onda, orena andarna som först kände igen honom, att han var Guds Son som kommit för att driva ut dem och till sist förgöra dem.

 

 

+++

 

 

Giotto. Jesus uppväcker Lasarus

 

 

De nyandliga lärorna talar om  det sk ”Kristusmedvetandet ” som om det var något alla kunde uppnå genom att stiga högre upp i den gudomliga sfären genom olika andliga övningar.

 

Men det är bara en som ÄR Kristus och har detta medvetande om man så vill, Gud och människa i fullkomlig enhet (det är ett mysterium) efterom han är det inkarnerade Logos. Men ordet Kristus är som vi vet en översättning av det hebreiska ordet för Messias, den Smorde. I det gamla förbundet kunde präster smörjas till tjänst, liksom kungar och profeter. Det är en ämbetstitel och profeterna och Guds folk såg fram emot den Messias som skulle komma med Guds rike på ett fullkomligt sätt i den yttersta tiden.

 

Men Jesus kom som den lidande tjänaren den första gången för att dö för oss och uppstå, och han kommer tillbaka i hela sin härlighet och makt en andra gång vid tidens slut, då alla ska dömas och rättvisa äntligen skipas. Jesu herravälde, Guds rike, blir då den enda verklighet som vi kommer att känna till. Guds fiender har inte längre någon plats i den nya skapelsen. Där ska inte finnas död,  synd,  ondska,  sorg, lidande, lögn,  förstörelse.

 

Vi som tror på Jesus som vår Frälsare och Herre, blir födda på nytt och Faderns barn, och får av nåd del i gudomlig natur. Vi helgas under livet till större likhet med Jesus, men det når sin fullbordan när vi förhärligas i honom vid uppståndelsen.

 

Gud ska bli allt i alla sina barn, vi ska bli honom lika, men det är absolut inte något som människor som inte tror att Jesus dog för deras synder och uppstod, skulle kunna uppnå. Det är lögn och bedrägeri.

 

Det finns inget ”Kristusmedvetande” i universum som någon slags högsta andliga princip som alla som mediterar kan uppnå. För de nyandliga ”profeterna” är Kristus bara en av flera upphöjda andliga Mästare som ska ge mänskligheten andlig upplysning. Det finns enligt dem t o m de som står högre i rang…

Deras högste potentat är i själva verket Lucifer, den fallne ängel som drivit mänskligheten in i mörker, kaos, förvirring. Han kommer att manifestera sig i den person Bibeln beskriver som antikrist, genom  stora  andliga manifestatoner och övertygande retorik.

 

 

Paulus skrev detta i sitt andra brev till församlingen i Tessaloniki:
När det gäller vår Herre Jesu Kristi ankomst och hur vi ska samlas hos honom ber vi er, bröder, 2 att inte plötsligt tappa fattningen. Låt er inte skrämmas av någon ande eller av något ord eller brev som påstås komma från oss och som säger att Herrens dag är här.
3 Låt ingen bedra er på något sätt. Först måste avfallet komma och laglöshetens människa träda fram, fördärvets son, 4 motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud. 5 Minns ni inte att jag sade er detta medan jag ännu var hos er? 6 Och ni vet vad det är som nu håller honom tillbaka så att han kan träda fram först när hans tid kommer. 7 Laglöshetens hemlighet är ju redan verksam. Nu måste bara han som håller tillbaka röjas ur vägen.
8 Sedan ska den laglöse träda fram, han som Herren Jesus ska döda med sin muns ande och förgöra med glansen vid sin ankomst. Den laglöses ankomst är ett verk av Satan som kommer med stor kraft och med lögnens tecken och under. 10 Med ondskans alla konster bedrar han dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot kärleken till sanningen så att de kunde bli frälsta. 11 Därför sänder Gud villfarelsens makt över dem så att de tror på lögnen 12 och blir dömda, alla de som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.

 

Därför är det alltid så viktigt att fråga sig vilken ande det är som ligger bakom det som sägs , och om det som sägs stämmer överens med det som Gud uppenbarat genom sin Son, Jesus Kristus. Guds Ord och den Helige Andes ledning hjälper oss med den nödvändiga urskiljningen så att vi inte blir bedragna.

 

+++

 

Del VI

 

 

 

 

En del som hävdar att målet för den andliga strävan är att uppnå ”Kristusmedvetande”, menar också att själva kosmos är ett slags allomfattande medvetande till sin beskaffenhet och inte innerst inne materia i form av olika grundämnen och gaser som bildar stjärnor och galaxer.

 

Detta kosmiska medvetande sägs vara opersonligt, det ska bara vara  den högsta formen av medvetande som genomsyrar allt liv, och även oss människor. Man kan naturligtvis inte svara på hur det uppkommit, vad det är, utan det finns olika märkliga teorier. Det handlar om att bli medveten om att det finns och att vi är en del av detta. Det påstås vara en enande kraft för en sargad och splittrad mänsklighet och förespråkarna har flera gånger utlyst global meditation för att uppnå detta högre medvetande. Det är så flummigt det brukar vara i dessa sammanhang, men det lockar i allafall deltagare.

 

Det finns också fysiker som för att förklara universums mirakulösa existens rör sig mot gränslandet som vetter åt österländsk religion, särskilt buddhism. Istället för att acceptera alla bevis på en Skapare, en Högsta intelligent designer som står utanför  begränsningarna i tid och rum, söker man också förklaringar i teorier om ett oändligt antal parallella universum, eller strängteorin där man utgår från tio rumsdimensioner. Vetenskapen har gett oss många svar på , men många frågor återstår. Forskningen blir allt mer fantastisk i sina fantasifulla hypoteser, men man kommer inte ifrån att det måste stämma rent matematiskt.

Man vet att materiens minsta beståndsdelar , elementarpartiklarna, är så försvinnande små att de kanske egentligen är rena energier, och då är steget till något nästan imateriellt inte så långt, vad det då kan vara.

 

Vad gäller idén om det kosmiska medvetande som framförs inom nyandligheten sägs det genomsyra hela universum, allt levande, alla människor. Därför strävar man efter enhet, att alla ska bli ett i detta gemensamma ”övermedvetande”. Där ska finnas lycka, mening och odödlighet om man lever i medveten närvaro, i samklang med detta mystiska ”något”. Det är väl bara en ny variant av panteism, ”Gud” och universum är ett. Det är dock omöjligt att veta vem denne ”Gud” är i praktiken.

 

Här ser vi återigen exempel på denna olyckliga sammanblandning av Gud Skaparens närvaro med sin skapelse. Gud uppehåller sannerligen allt i sitt skapade universum och uppfyller allt med sin livsuppehållande Ande, men Han är samtidigt skild från den. Gud är inte identisk med sin skapelse, inte ett med den. Hur skulle Gud kunna göra sig till ett med det han skapat och varför? Det är en orimlig tanke. Gud är Gud i sin upphöjda helighet, till sin natur helt annorlunda än det skapade.

 

Det finns visserligen igenkänbara mönster som går igen i allt eftersom Gud skapat allt genom Logos. Det finns spår av hans Andes ljus som genomtränger allt skapat, hans ordningar, hans Logos. Men det är något helt annat att lära känna Gud som person, som Fader, Son och Ande. Det är bara möjligt genom att följa hans instruktioner.

Vi når inte Gud genom att försöka komma  i harmoni med kosmos. Han har visat att vägen till Honom går genom Jesus Kristus.

 

 

+++

 

 

 

 

 

Det kosmiska medvetandet man talar om är istället den andliga verklighet som Bibeln beskriver som κοσμοκράτορας, kosmokratoras , världshärskare i mörkret, och inte alls något positivt , allt uppfyllande medvetande. De utgör istället aktivt negativa andliga inflytanden, tillsammans med furstar makter, onda andemakter,  som verkar  för att lura och bedra människor bort från Gud. (Efes 6:10-13).

 

Dessa världshärskare tillhör den skara upproriska och fallna änglar som utövar sitt inflytande över människor från denna övernaturliga, kosmiska nivå. De överför tankesystem, världsbilder, religiösa ideer, ideologier, tidstrender, som motsäger den bibliska uppenbarelsen om Gud. Det kan verka så bra, eftersom det talas om humanism, enhet, mänskliga rättigheter, frihet, tolerans, kärlek, men bakom orden finns en verklighet som vill skapa en alternativ andlighet till den Gud skänker oss. Centrum för all sund och välsignad andlighet är vår Frälsare Jesus Kristus. Den som tror på honom och följer honom har det andliga ljus som leder rätt, hem till Fadern.

 

Samtidigt består universum naturligtvis av materia och  är inte någon slags ofantlig levande organism i form av rent medvetande. Hur skulle denna bisarra tanke ens kunna var möjlig? Hur skulle det gå till, var kom det ifrån?

 

Så idén om ”Kristusmedvetande” och ”Kosmiskt medvetande” kommer från samma grumliga källor inom nyandligheten, med rötter långt tillbaka till det gamla gnostiska tankegodset.

 

Vi tror istället på Jesus Kristus som av kärlek till oss tog vår synd på sig när han dog på korset och som uppstod för att vi skulle få rätt ställning inför Gud, som förlåtna och upprättade människor. Vi ser fram emot den himmelska verkligheten, Guds rike, som vi är på väg emot, och samtidigt är en del av, här och nu. Guds ord och den Helige Ande leder oss rätt och skyddar oss.

Jesus är Herre, något den onda andevärlden är väl medveten om, den enda sanne Guden, den Högstes Son, den levande Gudens son och Messias. Han är herrars Herre och kungars Kung.

 

+++

 

Del VII

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Sentinel Apologetics

Med Bibeln i centrum från början till slut.

John Lennox - News & Events

Med Bibeln i centrum från början till slut.

Svenska Evangeliska Alliansen

Med Bibeln i centrum från början till slut.

ONE FOR ISRAEL Ministry

Med Bibeln i centrum från början till slut.

Med Bibeln i centrum från början till slut.

D.A. Carson Posts – The Gospel Coalition

Med Bibeln i centrum från början till slut.

Dr. Michael Heiser

Med Bibeln i centrum från början till slut.

What's Happening...?

helping you to know & to survive

%d bloggare gillar detta: