Skönheten som ”gudsbevis”.

 

 

 

.

 

 

Det finns många gudsbevis, som är lärorika att studera och begrunda, men inget som handlar om skönheten vad jag vet. Sagt med glimten i ögat, och som den konstnärssjäl jag är,  så borde det finnas. Naturens och konstens skönhet vittnar om Skaparen. Gud är den största konstnären av alla. Vi kan bara försöka återge de vackra färgerna och formerna som finns i naturen. Sedan skapar vi egna bilder, ord eller toner i en ständig längtan att uttrycka oss.

 

Varför har vi så stort behov av det som är vackert, oförställt och harmoniskt? Den oerhörda  och överväldigande skönheten i en solnedgång, en blomma, ett konstverk, i musiken, i blommande ängar, majestätiska berg, stilla vattendrag, mäktiga oceaner, susande skogar, talar så djupt till oss utan ord.

Det är naturligtvis framför allt just skönheten i naturen som berör oss så starkt, i det stora och lilla, från stjärnhimlen till den enklaste blomma och blad, barn och djurungar som tumlar runt på gräset. Livet självt i alla sin komplexitet, variation, snillrikhet och fägring, prakt och härlighet. Men även allt den inspirerade människan skapar av musik och olika slags konstarter, litteratur, arkitektur osv. påverkar oss djupt. All god konst återspeglar  Skaparens och skapelsens skönhet och gestaltar vad det är att vara människa på olika sätt i relation till vår omgivning.

 

Hur vackert är det då inte i Guds himmel när vi överväldigas av det sköna här på jorden? Det är omöjligt att  förstå så länge vi lever på jorden. Vi kan inte bära så mycket härlighet, ljuvlighet och kärlek från Gud i våra jordiska kroppar. Men som Guds frälsta och återlösta barn kommer att ha en evighet att glädjas över detta i tacksamhet och salighet.

 

Vi är skapade för att skapa på olika sätt. Reproduktionen är ett stort mirakel och gåva  i sig, det vet varje förälder. Ett konstverk är också en underbar skapelse som bjuder in andra till delaktighet, upplevelse och reflektion på samma sätt som naturen själv gör, när vi går på tur tillsammans i bergen eller sitter tysta vid havet. Det går inte att föreställa sig livet utan naturen och kulturen, det är en så viktig del av vårt liv som människor. Vi har alltid tittat upp mot stjärnorna, spanat över havet, vandrat i skogar och upp på berg. Vi har alltid på något sätt gjort både användbara redskap för fångst, jordbruk och mathantering samt smycken, målningar, krukor och vaser.

 

Människan fick som uppgift av Gud att förvalta skapelsen och när vi gör det uppfyller vi vår Skapares och Faders intentioner. Vi benämner, kategoriserar, organiserar, bearbetar, utvecklar, upptäcker, utökar vår kunskap och använder den för att skapa så goda livsmöjligheter som det går. Vi samverkar, när det är som bäst, med naturen utan att förstöra och förundras över allt det vackra vi ser runt omkring oss. Det är kanske därför vi vill avbilda det vi ser, rita eller måla av, för att sedan fylla på med vår egen fantasi.

 

Gud är den kreative i absolut mening, Skaparen, som i och  genom sitt Ord talar allt till existens. Vi som kreativa människor får använda oss av det som finns nedlagt dels i naturen, dels i vår egen fantasi och förmåga att skapa med färger, ord, toner. Det största en kreativ människa kan göra är då att ära sin Skapare och väcka andra människors förundran och tacksamhet till Gud över den han är och det han skapat. Jag tror att vi är skapade för att i allt ära och prisa Gud, som gett oss detta fantastiska liv i denna fantastiska värld. Och inte bara det, utan även evigt liv genom Jesus Kristus, i hans egen fullkomliga och saliga värld.

 

Varför är det så? Det blir tydligt redan i de första kapitlen i Bibeln. Gud skapade ett överflöd av liv och planterade en lustgård i Eden och satte de första människorna där. Gud lät alla slags träd, vars frukter inte bara var nyttiga och goda utan också var ljuvliga att se på, växa upp ur marken. En flod som vattnade lustgården flöt fram genom den. Från början fanns alltså den estetiska dimensionen med. När Gud skapar gör han det inte bara nyttigt, ändamålsenligt utan också oerhört vackert. Skönheten var ju inte ”nödvändig” för livsuppehället, men ändå var den nog det för vår själsliga hälsa och välbefinnande. Då är det vackra på många sätt nog så viktigt. Trots att så mycket förstörts i och genom att förgängelsen, synden, ondskan och döden kom in i världen, finns ändå spåren av den ursprungliga renheten och härligheten kvar i det Gud skapat. Han har också gett oss förmågan att uppskatta det.

 

 

 

Det säger naturligtvis mer om Gud själv än om oss eftersom vi är skapade till Guds avbild. De skildringar som finns av Guds tron och den härlighet, majestät och skönhet som omger den, vittnar om att Gud Skaparen är inte bara upphov till förnuft, ordning, ändamålsenlighet, lagar i universum utan lika mycket till allt det vackra, fantastiska, underbara och sköna som finns. I den väl avvägda ordningen och finjusteringen i universum, i de rent matematiska formlerna finns en skönhet i sig. Det är högsta rationalitet, harmoniska ordning, genialitet och ofattbar skönhet som möts i Guds personlighet och i det han skapar. Allt är så vackert i skapelsen, från stjärnhimlen till det minsta grässtråt, människan och djurriket, att vi bara kan brista ut i lovsång egentligen. Och det sker ständigt. I Psaltaren t ex nr 148 uppmanas själva skapelsen att prisa sin Skapare.

 

Skapelsens lov till Herren

 

Halleluja! Prisa Herren från himlen, prisa honom i höjden.
Prisa honom, alla hans änglar, prisa honom, hela hans här.
Prisa honom, sol och måne, prisa honom,
alla lysande stjärnor. 

Prisa honom, ni himlars himmel och ni vatten ovan himlen. 
Ja, de skall prisa Herrens namn, ty han befallde
och de blev skapade.
Han gav dem deras plats för alltid och för evigt. Han gav dem en lag som ingen överträder.
Prisa Herren från jorden, ni havsdjur och alla djup,
eld och hagel, snö och töcken, du stormande vind som uträttar hans befallning,
ni berg och alla höjder, ni fruktträd och alla cedrar,
ni vilda djur och all boskap, ni kräldjur och bevingade fåglar,
 
ni jordens kungar och alla folk, ni furstar och alla domare
på jorden,
ni ynglingar och unga kvinnor, ni gamla med de unga. 


Prisa Herrens namn, ty endast hans namn är högt, hans majestät når över jord
och himmel

Han har upphöjt ett horn
för sitt folk till en lovsång
för alla sina fromma, för Israels barn,
det folk som står honom nära. Halleluja!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.