Sanning och frihet. Del I.

Hur viktig är sanningen för oss? Den borde vara absolut central eftersom sanningens unika egenskap är att den säger som det är, vilket är befriande. Sanning och frihet hör samman. Den som håller sig till sanningen är fri och blir inte insnärjd i lögnens alla förvecklingar. Det viktiga är ett inre förhållningssätt som ständigt strävar efter att välja sanningen. Den har med verklighetens beskaffenhet att göra, och är själva grunden för hur vi kan leva i enlighet med det som är sant och därför rätt.

Det finns alltid flera perspektiv på en så stor fråga , men grunden är ändå denna, att sanningen överensstämmer med något faktiskt i verkligheten i motsats till lögnen som vränger det som är sant , mer eller mindre. Här kan jag inte gå in på djupare betraktelser vad verkligheten är, hur vi får kunskap om den, alltså filosofiska och epistemologiska frågor.

Samtidigt måste sägas att det naturligtvis finns olika slags sanning, även om detta faktum inte innebär att man relativiserar sanningen till den grad att det inte finns någon objektiv sanning som gäller i alla tider och för alla människor. Inte alls. Det betyder bara att matematisk sanning, vetenskapliga filosofiska, historiska sanningar är relevanta för det område av verkligheten de så korrekt som möjligt beskriver.

Vi har självklart som individer vår egen sanning, vår återgivning av saker som sker och har skett, hur vi förstod dem osv. Den skiljer sig ibland/ofta från andras uppfattning. Som människor är vi lika självklart centrum i våra liv, huvudpersonen i livsdramat. Vi har vår ”egen sanning” och vi tar också del av ”andras sanningar” för att öka vår förståelse av världen och berika oss. Vi skulle vi inte heller förstå mycket av vår omvärld utan vetenskapliga sanningar från olika forskningsområden, och humaniora.

Men vad gör vi med Guds egen sanning som är helt unik och som möter oss i det skrivna Ordet och i det proklamerade budskapet? Relativiserar vi det också eller bryr oss inte alls? Förhoppningsvis gör vi tvärtom, tar fasta på Ordet som det unika tilltal det är bland alla oräkneliga röster i vår tid. Vi kan ta reda på mer, undersöka om det förhåller sig så. Jesus själv bjuder in oss på denna spännande och livsviktiga väg:

Min lära är inte min, den kommer från honom som har sänt mig. 17 Om någon vill göra hans vilja ska han förstå om min lära är från Gud eller om jag talar av mig själv.

I vår mänskliga tillvaro kan vi aldrig räkna bort det relativa, hur vi som begränsade varelser uppfattar oss själva och omvärlden. Det är alltid beroende på vilka vi är, vad vi fått lära oss, vad som påverkar oss osv osv. Vi utgår från oss själva, vår kontext i form av historia, kultur, och relaterar alltid till något annat som riktmärke och hållpunkt.

Det finns dock en absolut sanning, men den har och förmedlar endast Gud, och han ger oss den stora existentiella sanningen om honom själv och vilka vi är i relation till honom. Guds absoluta sanning refererar endast till honom själv och ingenting utanför honom. Det är Gud själv som anger mått och standard som Skapare och Herre. Vi som lever i ett relativt universum där oräkneliga faktorer spelar in, får relatera till honom som den fasta, oföränderliga punkten, verkligheten, i ett oöverblickbart kosmos.

Finns det något som är absolut sant sant? I vår tid när allt ifrågasätts och relativiseras är det svårt att hävda det, med det är ändå så. Helt motstridiga meningar om vad som är sant kan inte vara sanna samtidigt. Alla vägar kan därför inte leda till Gud, och varje människas subjektiva och därför relativa förståelse av det gudomliga kan inte vara rätt.

Hur kan vi hävda att just den kristna tron är sann? För att den ger den mest trovärdiga förklaringen rent intellektuellt till varför världen ser ut som den gör och hur Gud själv berett en lösning på de problem vi själva är upphov till. Den tillfredsställer alla aspekter av vår längtan efter svar på de viktigaste frågorna om liv och död, mening och mål, synd och skuld, förlåtelse och räddning, hopp om evigt liv, och glädjen över att vara sedd och älskad av vår skapare och Gud. Bibeln ger en enhetligt vittnesbörd om det Gud sagt och gjort för vår skull.

+++

Jesus kom till världen för att vittna om sanningen och han är Sanningen själv.

Joh 18:36 : Jesus svarade: ”Mitt rike är inte av den här världen. Hade mitt rike varit av den här världen, skulle mina tjänare ha kämpat för att jag inte skulle utlämnas åt judarna. Men nu är mitt rike inte av den här världen.” 37 Pilatus sade: ”Du är alltså kung?” Jesus svarade: ”Du själv säger att jag är kung. Därför är jag född och därför har jag kommit till världen, för att vittna om sanningen. Var och en som är av sanningen lyssnar till min röst.” 38 Pilatus sade till honom: ”Vad är sanning?”

Jesus sade till honom: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. 7 Har ni lärt känna mig, ska ni också lära känna min Fader. Nu känner ni honom och har sett honom.”

Jesus sade till de judar som hade kommit till tro på honom: ”Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar. 32 Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria.”

Om nu Sonen gör er fria, blir ni verkligen fria.

Fortsättning följer med utgångspunkt i bibelverserna ovan, och några reflektioner om varför vi har så svårt för sanningen.

+++

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.