Kristus och Antikrist. Del I-IV.

guds-ha%cc%88nder

Del I

Det är ett stort ämne och jag återkommer i flera delar till olika aspekter av detta. För att ta det grundligt så kommer en inledning först, där en del av de nyckelord finns som jag ska utveckla.

Ordet Kristus, Χριστός är grekiska och en direkt översättningen av det hebreiska ordet för Messias , מָשִׁ֣יחַ, som betyder den smorde. I GT var det präster, kungar och profeter som smordes med olja när de invigdes i sitt ämbete De helgades åt Gud för ett särskilt uppdrag.

Under historiens gång och i Guds frälsningsplan växte sig förväntningarna starkare på att det var Gud själv som skulle komma till sitt folk med befrielse. I GT finns inte själva ordet Messias utan begreppet Herrens smorde används om honom som ska rädda ( Dan 9:25-26, Ps 2:2) inte bara sitt folk utan också upprätta Guds synliga rike. Det finns många löften till Israels folk om detta i GT, som vi återkommer till. Israel spelar en viktig roll i det stora dramat om Messias. Det var avgörande när de förkastade Jesus som sin Messias och det blir avgörande hur de kommer att förhålla sig till Antikrist. Tack vare de stora messiasförväntningarna bland judarna har de under historiens gång tagit fel flera gånger.

Redan under det andra upproret mot Rom på 130-talet kallade rabbi Akiva ledaren Simon Bar Kokhba, ”stjärnans son”, för Messias. Det var ju i linje med de tankar som funnits i den mellantestamentliga perioden om att Messias skulle vara en stark politisk ledare som skulle befria folket från erövrarnas och ockupanternas ok. Det finns fler exempel senare i historien på hur man bland en del judar tagit så fel, b la om Sabbatai Zvi på 1600-talet, Jakob Frank på 1700-talet, Menachem Mendel Schneerson på 1900-talet.

Judarnas förnekelse av sin Messias har ingått i Guds plan för världens frälsning, att deras temporära ohörsamhet skulle leda till hednafolkens frälsning. Paulus beskriver det i Rom 9-11, att Gud inte förkastat sitt folk och att de inte spelat ut sin roll. Innan Herren kommer tillbaka ska de se upp till honom som de har genomborrat (Sak 12:10) och till sist känna igen den Messias Gud sände för att dö för deras synder och hela världens, han kommer tillbaka för att upprätta riket. Hela Israel ska bli frälst som det står i Rom 11 26-26.

Ersättningsteologin är ju helt obiblisk. Församlingen har på inget sätt ersatt Israel. Det handlar om olika tider och faser för Guds agerande. Sedan finns det ju fler messiastroende judar idag i världen än någonsin tidigare, så Gud verkar under tiden också.

När Jesus kom sammanfattade han alla dessa ämbeten. Han var en präst som med sitt fullkomliga offer bringade försoning en gång för alla. Jesus var och är Kung i Guds rike, som dock inte blev synligt i kraft och härlighet vid hans första ankomst. Då kom Jesus till världen för att ta bort synderna så att Gud kunde bo bland sitt folk, i sitt folk, innan han kommer tillbaka synligt för hela världen.

Jesus var profeten, som inte bara förutsade de sista händelserna i historien vid tidens absoluta slut utan också ska öppna bokrullen med de sju sigillen som igångsätter de avgörande händelserna innan han kommer tillbaka (Upp 5:5). Han var i helt unik mening den som kom från Gud själv och som uppenbarade honom för oss. Han förkroppsligade Guds rike, rättfärdighet, sanning och nåd. Jesus uppfyllde också allt som var skrivet om honom.

Ordet Antikrist betyder ”mot Kristus” eller ”istället för Kristus” och bägge betydelserna är viktiga när det gäller att förstå vem denne person kommer att vara. Han är den absoluta motsatsen till allt vad Kristus är och står för och i honom kulminerar hela gudsupproret, lögnen, bedrägeriet, laglösheten, synden, fördärvet. Antikrist vill ta Kristi plats och ”härma” honom. Han vill ha tillbedjan och absolut makt. Han kommer i början att framstå som världens ”räddare och fredsmäklare” och använda sig både av makt och våld liksom bedrägeri och lögnens alla konster för att snärja och förblinda människor.

Det är ännu svårt att föreställa sig en sådan människa, som genomför ett sådant totalt och absolut uppror mot Gud, hans vilja, lagar och Ord, mot all moral. Han kommer samtidigt att vara oerhört religiös och förepråka sin egen ”andlighet”, som bygger på satanism, ockultism och religionsblandning för alla som inte velat böja sig för Jesus Kristus och erkänna honom som Vägen, Sanningen och Livet. Därför kommer förföljelsen av kristna att vara ohygglig. Mer om det senare.

Det är bara i Johannesbreven som ordet förekommer 4 gånger men denne person kallas också för ”det lilla hornet” i Daniels bok 7:8, 20, Vilddjuret, den Laglöse, Fördärvets son, bedragaren, lögnaren. Annars är det i tre bibeltexter som det finns profetior om honom och beskrivningar av honom, i Dan 7, 8, 11, 2 Tess 2 och upb. 13.

Det är intressant att Jesus själv inte talar om Antikrist utan nämner ”falska messiasgestalter” ψευδόχριστοi (Matt 24:24). Jesus hänvisar istället till den”förödelsens styggelse” som profeten Daniel talar om. Det kan i Mark 13:14 syfta på en manlig person och således motsvara Paulus beskrivning av laglöshetens människa, som sätter sig i Guds tempel och utger sig för att vara Gud (2 Tess 2:4). Värt att studera är också Jesu samtal med sina egna, som de återges i Johannesevangeliet. Där säger han att de inte tar emot honom som kommer i sin Faders namn men att de ska ta emot den som kommer i sitt eget namn. (5:42).

Det kan vara en anspelning på denne Guds och Kristi motståndare i absolut mening eller på de många falska och lögnaktiga messiaspretendenter som har funnits och kommer att finnas innan själve Antikrist framträder under de få år han tillåts härja och förstöra. Antikrists ande är ju verksam för att förleda människor bort från Kristus och hans sanning, och har resulterat i religioner och kulter som har det gemensamt att de inte erkänner att Jesus är Kristus och att han blev människa. Det är denna förnekelse av att Jesus är Kristus, Messias, som är själva lögnen. (I Joh 2 och 4). Man kan bygga sina läror på Bibeln men ändå på olika sätt förvränga denna grundläggande sanning. Mer om det längre fram.

Del II

Sanning och verklighet hör ihop. Gud själv är upphovet till och garanten för båda. Vad människan kan göra är att förneka och förvränga hans ord och forma en parallell världsbild som bygger på de lögner och myter man skapar istället. Det är typiskt för den antikristliga konspirationen, där man bygger hela sin idévärld och sina riter på en blandning av halvsanningar, lögner, legender, gamla myter, gudasagor, religiösa föreställningar och ockultism.

Det första budet är: ”Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig” (2 Mos 20:3). Det kan betyda både istället för Gud, och i motsats till Gud, vilket vi känner igen från betydelsen av Antikrist. Det fångar i sin essens upproret mot Gud: att göra sig en annan, en egen gud. Och det är precis vad som händer, när man bestämmer sig för att leva i en parallell tillvaro vid sidan av det Gud bestämt vara sanning. Man skaffar sig avgudar av många slag. Ibland är det materiella föremål som man tillber, men också mentala och andliga avgudar i form av religiösa system, myter och legender som man aktivt ger sig till i de initiationsriter som är typiska för dem ( t ex olika ordnar som Frimurarna, sekter och andra esoteriska sällskap) .

Dessa avgudar är i jämförelse med Gud själv idel tomhet, ett intet, men besitter ändå kraft att förvilla och bedra. De hör till den andliga sfär som befinner sig utanför de av Gud satta gränserna där den förste rebellen satan, som kallas lögnare, mördare, frestare, bedragare, förvillare, tjuv osv har inflytande.

Men vad gäller Guds rike är det byggt på sanning och verklighet och det blir synligt i ljuset, i det öppna och inte inte i slutna, hemliga sällskap som bara är till för en elit, som menar sig ha tillgång till extraordinär kunskap och makt. Gud verkar öppet och för att nå alla. Han kungör först sin vilja och handlar sedan i enlighet med vad han sagt. Han vill att alla ska få höra om hans räddning. Guds rike är totalt och absolut annorlunda än alla jordiska riken och det antikristliga systemet.

Där handlar det om att först älska och tjäna Gud och sin nästa. Den som vill bli störst ska vara andras tjänare, säger Jesus. (Mk 10:43), och inte som folkens ledare uppträda som herrar över andra. Där är Gud i centrum och alla får sin plats utifrån detta. Människan får av nåd leva i gemenskap med Gud och finna sin skapelsegivna bestämmelse i att ta emot liv, kärlek, kunskap, kraft, godhet,vishet från honom och i att tillbe honom.

I det antikristliga riket är människan i centrum och allt finns till för henne för att hon ska kunna utveckla sin fulla gudomliga potential utan Gud. Det är nära förbundet med ”världen” i betydelsen av den sfär som är skild från Gud, genom tankesystem och religiösa föreställningar och som står i opposition till Guds uppenbarade sanning i Ordet. De ord som används är τὸν κόσμον, kosmos, eller τῷ αἰῶνι, denna tidsålder, aiån.

I världen dominerar begäret, det fysiska och själiska, begäret efter makt, njutning, pengar. 1 Joh 2:16: ”Ty allt som finns i världen, köttets begär och ögonens begär och högmod över detta livets goda, det kommer inte från Fadern utan från världen. Och världen och dess begär förgår, men den som gör Guds vilja förblir i evighet”. Det talas också om världen på andra ställen, t ex Rom 12: 2. Mer om det en annan gång. Det är också nära förbundet med den från Gud bortvända människan, som söker sitt eget och inte frågar efter sin Skapares vilja. Den har en alierad i människans högmod och stolthet, som inte så gärna böjer sig för Gud.

Men ”världen” har också en neutral betydelse som den jord vi lever på och som Gud älskade så mycket att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv (Joh 3:16).

Innan jag skissar konturerna till Antikrist och hans maktsfär, ska jag säga något inledande om den riktige Messias, som inte bara var sänd av Gud utan också var och är Guds Son. (Ps 2). Han kom inte bara med Guds rike till jorden, han är Kungen i riket som i ord och gärningar förkroppsligar och förmedlar Guds sanning, rättfärdighet och kärlek. I GT kan vi se bilden av den Messias Gud lovade sända för att uppfylla löftena till Israels folk, och samtidigt gör han mer än någon kunnat ana eller räkna ut, även om det redan finns spår av detta hos profeterna.

Messias skulle inte bara, som det visat sig, göra slut på förtryck, ofrihet, orättfärdighet och förnedring för Israels folk under främmande makt vid tidens slut utan något mycket större: ta itu med roten till det onda hos både judar och hedningar, det av synd fördärvade hjärtat. Han skulle först komma som den lidande tjänaren och dö för syndare, utplåna syndens och dödens makt och återinföra människan i gemenskap med Gud. Vi räknas som rättfärdiga tack vare det Jesus gjort för oss och i vårt ställe och kan leva som upprättade Guds söner och döttrar.

För oss som har facit i handen i form av hela Bibeln är det lättare att se helhetsbilden utifrån förutsägelserna om Messias i GT. Det är spridda delar här och var och man kan inte hänvisa till ett specifikt bibelställe som ger en sammanhängande beskrivning. Det är visserligen lättare utifrån det fullbordade verket att se hela bilden, något som det också tog apostlarna viss tid att förstå.

Men samtidigt säger Jesus själv att oförmågan att känna igen honom som den Utlovade beror på att de inte förblivit i Guds ord. Därför kände de inte igen honom och hans gärningar. Det beror också på framväxten av Talmud och den rabbinska judendomen som egentligen är något annat än biblisk judendom. Mer om det i en särskild del längre fram. Det gäller också för oss nu, att om vi inte förblir i Guds Ord så väntar vi inte heller på att han kommer tillbaka. Det är en förutsättning för att förstå vad Gud kommer att göra, att förbi i det han uppenbarat.

Vi ser att löftet om Guds befriare finns redan från Gen 3 och sedan genom hela GT. Det finns förebilder, typer, rena profetior om specifika detaljer kring hans födelse, liv, verksamhet, död, uppståndelse, seger och återkomst till jorden.

Innan själva personen Antikrist träder fram, när Gud ger honom tillåtelse och hans tid är inne verkar den antikristliga anden genom att leda bort människan från Jesus Kristus och hans Fader. Det är en ande som återfinns i religioner och i den gnostiska traditionen och som förnekar att människan behöver bli frälst, räddad från syndens och dödens fördärvsmakter. Den erbjuder alternativ till livet i Kristus, som bygger på Ordet och den Helige Ande, och en annan ”smörjelse”, alltså andra andliga manifestationer som inte har sitt ursprung i Gud själv.

Den propagerar för läror och idévärldar som är motsatta det Gud uppenbarat om sig själv i Bibeln. I personen Antikrist kommer denna gudlösa mänsklighet att nå sitt yttersta uttryck. Människan utan Gud blir inte mer mänsklig utan istället omänsklig och till slut demonisk, satanisk t o m, och det blir tydligt i honom. Hans tal är ju 666 och det har spekulerats om vem det är i historien och nu också. 6 är i alla fall människans tal, så 6 tre gånger understryker att det är en maximalt gudlös människa vi kommer att få se, som försöker göra sig själv till gud och vill bli tillbedd.

Det utmärkande är viljan till makt över andra, kontroll genom både våld, fruktan, subtil manipulation genom trolldom och förmågan att skapa fascination för sin person. Han kommer att ha stor kraft, framträda med genom lögnens alla tecken och under och med all slags orättfärdighet, som bedrar de som går förlorade (2 Tess 2:9) . Avguderiet, upproret mot Gud, världsligheten, lögnen och ondskan kommer som sagt att förkroppsligas i denne världsdiktator med hjälp av den falske profeten, eller det andra vilddjuret. (Upb 13:11).

+++

Det hela började när de första människorna inte ville höra och lyda vad Gud sade. Samma lockelse till oberoende, egen makt och tillgång till kunskap utan Guds sanktion som fick dem på fall har präglat historien sedan dess. Man har slutit sig samman för att bygga en alternativ tillvaro med egen vald ”gudstjänst”, eftersom människan är skapad för att tillbe. Tillber man inte Skaparen, den ende sanne Guden, tillber man något annat, det skapade och/eller avgudar. Det började med att Kain byggde en stad, när han fördrivits från Guds ansikte p g a både sin synd och sin obotfärdighet. Det fortsatte med tornprojektet i Babel, som egentligen var den första riktigt stora alternativa kultplatsen, byggd som en ziggurat, ett slags tempeltorn där präster skulle söka gudarnas råd och få kontakt med stjärnhimlens gudaväsen. Vad som också utvecklas tidigt är just detta prästerskap, som har en speciell uppgift att förmedla budskap från gudarna till kung och folk. De fick därigenom en stor makt.

I Bibeln talas det om ”laglöshetens hemlighet”, som varit verksam från början och som kommer att kulminera i slutet av historien. Vi ser också att Guds utvalda folk besmittades av de främmande folkens avguderi , trots Guds ständiga och upprepade varningar , och att det genom deras historia framgår vilka avgudar de förföll till att dyrka, Baal, Astarte b la, och vi får alltså indirekt kunskap om dessa i GT. I Uppenbarelseboken 17:5 läser vi om kvinnan, på vars panna ett namn var skrivet, ”en hemlighet: det stora Babylon, modern till skökorna och skändlighetena på jorden”. Det är denna laglöshetens hemlighet som började b la i Babel och som har fortsatt genom historien. Vi möter avguderiet som kommer från Babylon på många ställen hos profeterna, när Gud går till rätta med sitt folk för att de låtit detta få insteg i sina hjärtan.

På något sätt har alltså denna parallella gudavärld sin begynnelse b la i Babylon. Enligt somliga började den redan med Nimrod, omnämnd i Gen 10:8-9. Det finns historiska fragment om honom och hans maka Semiramis, även om det är osäkert med tillförlitligheten i så gamla källor. Men de fick stor betydelse för utvecklingen av dessa föreställningar, som också går igen i många gudamyter i olika delar av världen.

guds-ha%cc%88nder

Del III

Det finns en rot till hela detta stora förgrenade träd som den alternativa verkligheten utgör och som manifesteras i mysteriereligionerna, de hemliga sällskapens ockulta läror, judisk mystik och kabbala, sekter och religioner. Det finns en början, en höjdpunkt och ett slut. Det viktigaste är att se och känna igen det som är typiskt för dessa i alla olika förklädnader och gestaltningar de fått under seklerna. Vår tids New Age innehåller ingenting nytt i grunden utan bara samma gamla lögner i ny attraktiv förpackning, som appellerar till den postmoderna människan. Hon har ju gett sig själv rätten att välja ut vad som är sant för henne utan att vilja veta om det finns en objektiv sanning.

I nästa del funderar jag över den talmudiska och rabbinska judendom som vuxit fram ur den muntliga tradition man såg som lika viktig som Tanach, den skriftliga Toran. Det är här lögnens rotsystem återfinns i det att man utgår från Bibeln, som rymmer den absoluta sanningen om Gud, människa och hela verkligheten, men förvränger, drar ifrån och lägger till. Man tar texter ur sitt sammanhang, läser in saker som inte står och vrider om tidsperspektiven. Man använder t o m Bibeln på ett magiskt sätt för att få makt över Gud, genom tal- eller bokstavsmystik, särskilt då Guds namn. Det är något som sker i en gnostisk eller alligoriserande läsning av Bibeln också.

Det ser vi idag är en populariserad version av den värsta formen av urspårad judisk mystik, kabbalan, som är anpassad till en del superstjärnor och attraktiv för sökare som plockar olika läckerbitar från det andliga smörgåsbordet. Den riktiga kabbalan är något helt annat. Det finns judar som ägnar hela sina liv åt att tränga in i dess mörka mysterier och man varnar för att de som inte är redo för det t o m kan dö. Det är egentligen en rent gnostisk lära trots att man utgår från GT.

Men nu finns allt tillgängligt, särskilt genom populärkulturen och ”snabbmatssyndromet” när det gäller det andliga . Människor vill ha snabba lösningar på sina problem, få svar på sina frågor i en astrologispalt, genom ett medium som ”kanaliserar” svaren, eller genom magiska tekniker. Eftersom människor oftast är analfabeter när det gäller bibelkunskap och den kristna tron, faller de lätt i dessa fällor. Man saknar urskiljningsförmåga och menar att det som verkar gott och känns bra också måste vara rätt.

Det mest tragiska är den pågående gigantiska ockulta förförelsen av ungdomen, som inte fått vare sig grundläggande undervisning om Bibeln eller om den kristna tron och som saknar bönebeskydd och ledning från vuxenvärlden.

+++

Det är många faktorer som samverkar för att alla omständigheter ska vara på plats innan Antikrist träder fram. Tidsandan, Zeitgeist, påverkar alla på ett absolut men osynligt sätt. Det började med ifrågasättandet av Gud och Bibeln på alla plan genom bibelkritiken, evolutionsläran, individualism, humanism utan Gud, hedonism, postmodernism, militant feminism och HBTQ. Mysterierreligionerna, de hemliga sällskapen, ockultismen, kabbala, den moderna versionen av den gamla esoteriken har under århundraden påverkat människors sinnen och stärkt makthavare i eliten. I sin tur spelar de politiska, sociala och ekonomiska förhållande en stor roll i det globala perspektivet.

Men det finns ingen möjlighet att gå in på detaljer här utan bara att teckna de stora dragen.

Rot-trådarna från de ursprungliga lögnerna om Gud, människan och verkligheten, löper såväl genom den judiska traditionen som den icke-judiska och de har stora likheter. Bland alla dem som kommer att ta emot Antikrist lär det finnas många judar som menar att han är deras efterlängtade Messias, som äntligen ska ta sin plats i Jerusalem och i templet. Man planerar, samlar ihop föremålen och utbildar präster för tempeltjänsten.

Och så är det denna enhetsreligion, som vi sett växa fram parallellt med ett enat politiskt världsrike. Det andliga, politiska, ekonomiska går hand i hand för att möjliggöra detta. Den tråden löper från det första enhetsprojektet som var bygget av Babels torn. Då ville man göra sig ett namn och det vill man än idag. Det är det mänskliga projektet utan Gud, enhetsbygget som är en upprorshandling mot Guds vilja.

Skiljelinjen går mellan de som säger och ber till Gud: helgat varde ditt namn, tillkomme ditt rike, ske din vilja och de som säger, mediterar och proklamerar : ske min vilja, ske vår vilja, låt våra planer gå i uppfyllelse, våra namn bli kända och beundrade.

Det är tyvärr också en del kristna som också kommer att hylla Antikrist och som redan gjort sig delaktiga i denna världsreligion, i detta antikristliga system av människotankar, avfällighet från tron, synd och världslighet, förutom alla som låtit sig bedragas av lögnens alla former och uttryck i oräkneliga kulter, sekter och religioner.

+++

Vad är roten till detta? Viljan till oberoende och makt. Människan vill ha kunskap för att få makt över sitt liv och universums hemligheter. Man söker den dolda kunskapen som ger människan en särställning och appellerar genom detta till hennes högmod, stolthet, och maktbegär.

Den bygger i sin tur på att när man väljer bort Gud som den enda källan till kunskap och erkänner sitt beroende av honom, behöver man andra andliga ”skyddsmakter”. Människor är religiösa och behöver hjälp med beskydd, fruktbarhet, välsignelse och vägledning i en farlig och osäker värld . De alternativa ”gudar” man skapar åt sig är då de ursprungliga, modergudinnan och fruktbarhetsgudarna samt den manlige himmels-eller solguden, som var så nödvändiga för människors existens.

Man tillber det skapade istället för Skaparen. Man gudomliggör människor och dyrkar förfädernas andar. Det första exemplet i historien på detta rör den komplicerade historien med Nimrod och Semiramis och det finns flera versioner av denna groteska historia av legendarisk karaktär. Bibeln säger inte mer om honom än detta: Kush blev far till Nimrod, som var den förste som fick stor makt på jorden. 9 Han var en väldig jägare inför Herren . Därför brukar man säga: ”En väldig jägare inför Herren som Nimrod.”

Därför måste man ta dessa legender med en stor nypa salt och inte anse dem för helt tillförlitliga . Det är framför allt Alexander Hislop, skotsk präst i mitten av 1800-talet som i sin bok ”The two Babylons” framför sina ovetenskapliga teorier för att ”bevisa” att den babyloniska avgudadyrkan har sin direkta fortsättning i den katolska kyrkans inslag av hedendom och avguderi.

Därför måste man ta dessa legender med en stor nypa salt och inte anse dem för helt tillförlitliga . Det är framför allt Alexander Hislop, skotsk präst i mitten av 1800-talet som i sin bok ”The two Babylons” framför sina ovetenskapliga teorier för att ”bevisa” att den babyloniska avgudadyrkan har sin direkta fortsättning i den katolska kyrkans inslag av hedendom och avguderi.

Legenderna går b la ut på att han var den förste som ledde ett organiserat uppror mot Gud. Han fick med sig människor genom både våld och genom att göra sig beundrad. Hans makt var stor och han ska ha varit en av anstiftarna till tornbygget i Babel, som gick helt emot vad Gud sagt skulle ske efter floden. Människorna skulle sprida ut sig över jorden men han och hans anhängare valde att stanna på en plats och bygga detta torn för att kontakta andeväsen och gudar.

Han gifte sig med Semiramis och dödades så småningom. Då tog hon kontrollen genom att dels hävda att Nimrod kommit till henne som en andevarelse och gjort henne med barn, och att Nimrod därför blev gudomlig efter sin död. Barnet hon födde skulle också vara Nimrod och hon blev därigenom mor till en gudason. Hon krävde att hon och sonen, Ninus, skulle blir föremål för dyrkan, liksom Nimrod själv. Modern och barnet finns i många religioner liksom tanken på att en människa gudomliggörs efter sin död och återupplivas symboliskt för att få god skörd vid fruktbarhetsritualer. Moder-barnet temat är centralt och jag återkommer till det. Det rymmer begynnelsen till alla skändligheter på jorden, allt som är styggeligt och förvridet.

Grunden för all avgudadyrkan kan sägas vara denna sataniska och felvända världsbild: den fallne ängeln blir den som ger människorna kunskap, makt och välgång. Han ses som gud och den sanne Guden blir i deras förvända värld en lägre gud, en demiurg som skapat en materiell och ond fysisk värld, som man ska befrias ifrån genom andliga övningar och invigningar i allt högre nivåer för att nå det gudomliga. Man väljer bokstavligen bort Gud till förmån för en ängel, eller en människa man gör till gud och följer, eller en avgud av sten eller trä, eller idéer, människofabricerade myter osv. Man gör sig en gud vid sidan av Gud och skapar en parallell värld, en alternativ verklighet som styrs av lögn.

Man betonar den kvinnliga sidan av ”gudomen”, som får stort inflytande. I den ockulta traditionen går det så långt att denna t o m ska leda de invigda fram till ”ljuset” i deras världsbild som då är Lucifer.

Det är en alltigenom positiv människosyn : det enda människan behöver för att nå sin gudomligapotential är gnosis, kunskap, vilket bedragaren från Eden erbjöd. Det negativa står då Gud för och den analys av människans situation som ges i Bibeln: att vi inte är gudar i vardande utan syndare i behov av Guds nåd till frälsning. Det är Gud som framställs som ond när han inte ville dela med sig av sin kunskap, inte ville att människorna skulle vara gudomliga. Det handlar hela tiden om förvrängningar av vad som står skrivet: skulle Gud ha sagt? Gud skapade oss i, till sin avbild och något större kan vi inte bli.

Men det är oerhört lockande att tro att man egentligen är gudomlig utan att veta det och att uppgiften då blir att finna kunskap och utveckla sig själv utan att behöva stå till svars för Gud, som skapare, domare och frälsare. I det här systemet finns ingen död. Det var också en av bedragarens lögner i Eden: människan skulle inte dö, alltså inte behöva stå till svars för Gud efter sitt liv. Människan lever vidare och utvecklas i allt högre nivåer i andevärlden.

De första människorna valde att inte lyda det Gud sagt utan tog till sig vad Lögnaren sade: de skulle bli som Gud, få all kunskap och aldrig dö. Det är grunden och själva bygget i hela detta uppror mot Gud som fortsatt och fortsätter. Det är också varje människas val att förhålla sig till.

Del IV

Hur kan det komma sig att en samlad mänsklighet en gång ( ganska snart? ) ska hylla den världsledare som Bibeln kallar den Laglöse, Fördärvets människa, Vilddjuret, Lögnaren, det lilla hornet, Antikrist?

Jag ska här fundera lite kring vilka slags förberedelser som krävts för att det ska bli möjligt. Vad finns det för gemensamma drag som gör att människor med olika religiös bakgrund kommer att hylla honom som sin ledare, inte bara politiskt utan även andligt?

Varför vill man utan några större protester gå så långt som att uppge sin individuella frihet för att ingå i hans system ? Man har ju ansett sin egen frihet vara det viktigaste, åtminstone i den rika västvärlden. Man måste få något i retur för att acceptera det. Det har man redan fått under en lång tid av förberedelse när individualism, extrem självfixering och moralisk relativism dominerat.

Antikrist, som han kallas i 1 Joh 2:18, kommer att säga sig vara Gud. Det är något många människor kan känna igen sig i. Han ska förkroppsliga gudsupproret, lögnen, synden, bedrägeriet, som många människor redan lever i och som kommer att bekräftas av honom från hans maktposition. De har lurats att tro de är gudomliga på så många olika sätt. Antikrists ande och laglöshetens hemlighet har verkat i det fördolda under lång tid för att påverka mänskligheten i fel riktning, bort från Gud, innan personen den Laglöse eller Antikrist träder fram på världsscenen.

Att frihet skulle vara så viktigt för många verkar inte stämma in på flera stora religioner, som istället kontrollerar människor in i minsta detalj. För dessa kanske Antikrists budskap blir en befrielse. Han kommer att erkänna varje människas rätt att själv vara gudomlig i sitt religiösa sammanhang och kanaliserar sedan till slut all denna andlighet till sig själv. Han kommer ju att kräva tillbedjan.

+++

Jag ska nu fundera lite kring titlarna Laglöshetens människa eller den Laglöse från 2 Tess. Det finns ju fler aspekter hos denne person, i de bibelsammanhang som beskriver honom, särskilt Daniels bok och Uppenbarelseboken. Där betonas hans militära segrar och det politiska inflytande han skaffar sig. Han kommer att verka genom ett system som innefattar absolut politisk och ekonomisk makt, militär styrka och ett sataniskt andligt inflytande. Den många benämner den falske profeten, alltså det andra vilddjuret i Upb 13:11-14, samarbetar med honom för att vilseleda genom spektakulära tecken.

Hr är texten från 2 Tess 2:3-12.
3 Låt ingen bedra er på något sätt. Först måste avfallet komma och laglöshetens människa träda fram, fördärvets son, 4 motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud. 5 Minns ni inte att jag sade er detta medan jag ännu var hos er? 6 Och ni vet vad det är som nu håller honom tillbaka så att han kan träda fram först när hans tid kommer. 7 Laglöshetens hemlighet är ju redan verksam. Nu måste bara han som håller tillbaka röjas ur vägen.

8 Sedan ska den laglöse träda fram, han som Herren Jesus ska döda med sin muns ande och förgöra med glansen vid sin ankomst. 9 Den laglöses ankomst är ett verk av Satan som kommer med stor kraft och med lögnens tecken och under. 10 Med ondskans alla konster bedrar han dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot kärleken till sanningen så att de kunde bli frälsta. 11 Därför sänder Gud villfarelsens makt över dem så att de tror på lögnen 12 och blir dömda, alla de som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.


Vad finns det då för likheter mellan världens länder med olika kulturer, religioner och historia? Det är ju stor skillnad mellan rikare länder på norra halvklotet och de fattigare på södra . Men det finns ändå vissa saker som förenar alla människor och det är det magiska tänkandet. Vare sig det är en fattig by på Afrikas landsbygd eller någonstans i Asien, där man konsulterar byns trollkarl/ schaman, eller bland skyskraporna i New York eller Paris, där man också konsulterar medier, andliga guider eller spåmän, är det samma fenomen.

En del söker skydd och hjälp av makterna om man upplever sig själv som utlämnad och värnlös. Eller också representeras kristen tro av den katolska kyrkan som låtit vidskepelse och gamla hedniska kulter leva kvar. Andra vill ha makt över sitt liv och tillgång till den kunskap som gör en framgångsrik, frisk och lyckad på alla sätt. Man vill veta framtiden och kontrollera ”sin verklighet” genom att tänka, tala och affirmera rätta saker som man vill ska hända.

Det magiska tänkandet har alltid legat nära till hands för människan, som inte vill ha med Gud att göra eller har fått höra evangeliet och tagit emot det på riktigt. När man inte lever i trons lydnad för honom och förtröstar på hans välsignelse och hjälp, måste man ju ända klara sitt liv och helst lyckas. Den som inte håller Gud allena för helig förfaller till att dyrka allt annat och vad som helst. Man tillber skapelsen framför Skaparen. Man söker sig då till krafter och makter i naturen, i kosmos och i andevärlden. Det är samma andemakter bakom de olika gestaltningarna som dessa (av)gudar får i religioner och kulter, de som gör allt för att hålla människor borta från Gud. Man upphöjer människor och gör dem till medlare mellan andarna och en själv. Olika andemakter och människans själiska förmågor blandas.

Man menar att allt ska uppgå i något större som enar allt. Alla vägar till denna enhet är lika bra utom den enda sanna vägen till Fadern, som är Jesus Kristus, hans död och uppståndelse.

Hur kan man beskriva den magiska världsbilden?

Det är ju paradoxalt nog så att den inte har upphört att utöva inflytande i och med upplysningen, förnuftstron, vetenskapens framväxt och sekulariseringen. Det växer sig tvärtom starkare, särskilt de senaste århundradena med framväxten av det teosofiska sällskapet, spiritism, modern newage, hemliga sällskap som verkar mer öppet och utåtriktat, religionsblandning och ekumenik.

Det grundläggande är tron att allt som existerar är en andlig enhet och sammankopplat genom krafter och energier, som man kan påverka, antingen genom att beveka gudar eller andeväsen genom riter, eller som man aningslöst tror, ”krafter och energier” genom andliga övningar och tekniker. Det är som alltid lögn och eufemismer när det gäller den ockulta världen.

I den andliga verkligheten finns antingen den sanne Guden och hans änglar eller den fallne och upproriske ängeln, rebellen Satan, med de andra änglar han fick med sig i sitt uppror mot Gud. Det finns ingen neutral mark. Det finns inga opersonliga energier eller krafter som kan manipuleras eller utnyttjas.

I det här systemet blir symbolerna viktiga. Man menar att det finns ett direkt samband mellan dem och det de representerar. De signaler också gemenskap mellan de initierade.

Innan jag återvänder till 2 Tess och beskrivningen av den Laglöse, så kommer först några tankar om vad laglöshet är.

Vad är Bibelns definition av laglöshet? ”Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen” ( 1 Joh 3:4). Syndens uppror är roten till laglöshet. Det börjar med överträdelsen av Guds bud, att inte vilja höra och lyda, att vägra erkänna Guds suveräna auktoritet och innehåller hela skalan av synd, ondska och fördärv. Gud gav ju lagen som skydd för människorna, för att hålla tillbaka syndens och ondskans verkningar, utöva kontroll och reglera livsvillkoren så långt det är möjligt i en fallen värld. Lagen är ett uttryck för Guds rättfärdighet.

I det här sammanhanget passar orden i 1 Tim 1:8 bra: ”Men vi vet att lagen är god, om man brukar den rätt 9 och inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa och upproriska, gudlösa och syndare, oheliga och oandliga, för dem som misshandlar sin far och mor, för dråpare, 10 för dem som utövar otukt och homosexualitet, för slavhandlare, lögnare, menedare och för alla som står emot den sunda läran – 11 detta enligt det evangelium om den välsignade Gudens härlighet, som har anförtrotts åt mig.

Lagen har ju flera syften och dess relation till rättfärdiggörelsen genom tro går jag inte in på här.

+++

Därför är Guds motståndare och vår fiende också, ”Laglöshetens människa, fördärvets son”, ”motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt, så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud”. Han kommer att vara totalt orättfärdig i sin laglöshet. Han har överträtt alla gränser som Gud satt upp för sin skapelse. Vi vet att ”hans ankomst är ett verk av Satan”, bara för att Guds tillåter det för sina syften. Det ”sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde blir frälsta.”

Uppror mot Gud, synd, lögn, orättfärdighet, bedrägeri är laglöshet och denne ”laglöshetens människa” återspeglar alltså många människors situation. Därför ska man hylla honom som sin ledare. Alltför många har förkastat sanningen och gjort sig avgudar och sig själva till gudomliga i ett bottenlöst högmod.

Han ska vidare, ”tala skrytsamma ord emot den Högste och ansätta den Högstes heliga” (Dan 7:11, 25). Stolthet, skrytsamhet och högmod är hans kännetecken. Han hatar Guds folk lika mycket som han hatar Gud själv och har alltid velat döda dem, något som är smärtsamt tydligt redan nu och tyvärr blir värre innan Gud sätter ett stopp för detta och Jesus kommer tillbaka.

Här är några punkter som skissar en bakgrundsbild till den Laglöses ankomst, hur det blir möjligt för honom att framträda.

Efter upplysningen och i takt med sekulariseringen har människan blivit herre i sitt liv och definierar själv ”sin verklighet”, vad som är sant för henne. Det finns inga absoluta moraliska värden. Kyrkan har på många håll förlorat sitt starka inflytande. Om ingenting är riktigt sant eller falskt, finns heller ingenting som är rätt eller fel. Man upphöjer ”gränslöshet” på alla områden, särskilt det religiösa. Grunden för allt detta är tolerans mot alla vägar till Gud. De anses vara lika bra men det enda men inte kan acceptera är naturligtvis kristen tro som bygger på Jesu eget anspråk att vara Vägen, Sanningen och Livet. Den aggressiva ateismen på sin front, har sina kampanjer och gör allt för att nå ut med sin nihilism.

Upplösningen av Guds skapelseordning med man och kvinna, aggressiv feminism, identitetsupplösning i trans, queer osv. Man skapar sin egen identitet och bygger upp den. Den feminina dimensionen får en allt viktigare roll i ekumenik och religiöst liv. Jesu mor Maria, som förvandlats till något helt annat än hon är av den Katolska Kyrkan, blir en samlande gestalt. Den kvinnliga aspekten är framträdande inom newage. Man talar mycket om den kvinnliga principen och modergudinnan.

Evolutionstänkandet genomsyrar många tankemönster och går ut på att det skett och sker en ständig utveckling till det bättre och att man med teknikens hjälp kan hjälpa människor att överskrida gränserna för sina begränsningar. Det finns en växande rörelse inom Transhumanismen t ex, som med alla medel vill avskaffa de naturliga hindren för människan vad gäller livslängd, sjukdom och död.

Människan får genom tekniken känslan av att makt och överblick. Vi är ständigt uppkopplade och har snabb tillgång till information. Känslan av att vi kan övervinna tid och rum finns, liksom att människan ska besegra sjukdom genom nya uppfinningar och teknik. Kommer det att finnas hybrider, där chip eller andra tekniska apparater opereras in och kopplar upp människor mot datorer?

Vetenskapen kan användas för att samverka med den andliga dimensionen genom teorier om multiversa, kvantfenomen, som är ovetenskapliga tillämpningar av forskning som ännu bara är teorier. Medvetandet blir centralt och kopplas till en slags panteism. Vi är en del ett större levande andligt universum. Mycket handlar om metoder och tekniker för att komma i harmoni med detta. Kvantmekaniken kopplas till tankens makt över materien. Allt detta förstärker människans tro att hon kan påverka allt som sker.

Respekten för auktoriteter har eroderats. Eftersom man inte menar att det inte finns någon sanning finns heller ingen absolut Gud, vars ord vi ska lyssna på och lyda. Friheten blir absolut, människans egna upplevelser, känslor och tankar blir den enda viktiga. Man dyrkar ”toleransen” men är själva helt intoleranta t ex mot genuin kristen tro som avviker för mycket från det enhetliga religiösa och andliga enhetsprojektet.

Reklamen, visuella medier, ”kulturen”, påverkar på ett kraftfullt sätt från tidiga barnaår och förmedlar och banar väg för, öppet och fördolt, newage-idéer och magiskt tänkande.

I församlingarna har upplevelsen på en del håll blivit viktigare än bibelstudierna, den hypnotiska lovsången får mer plats än den nyktra och av Anden ledda bönen. Man försvagas i vaksamhet gentemot villfarelse och mycket som är främmande för evangeliet har smugits in under de goda föresatserna att vara öppna för världen.
Processen att påverka människors sinnen med halvsanningar, lögner, myter och riter som tjänar till att hålla människan i slaveri under ”makterna”. Mycket har handlat om att få makt över sitt liv, veta framtiden och styra ”sin verklighet” genom att tänka, tala och affirmera rätta saker som man vill ska hända. Man har haft tid att konsolidera sin världsbild och har inte mycket till övers för dem som hävdar en ”absolut sanning”. De framställs som oerhört intoleranta och som fiender till mänskligheten.

Makthavare har i alla tider sökt råd och ledning från stjärntydare och spåmän eftersom man vill veta vad som kommer att hända och kunna kontrollera situationen. Makt och magi har ofta gått hand i hand. Det finns ju många teorier om hur målmedvetet b la Illuminati verkat bakom kulisserna styr utvecklingen med hård hand för att till sist kunna kröna sin världsledare med den yttersta makten och själva få sola sig i glansen. Det sker på alla samhällsområden, alltifrån ekonomi till andligt bedrägeri. Man ställer sig över lagen eftersom man har makt att göra det. Man ingår i nätverk av edsvurna män, som skyddar varandra och verkar fördolt men mycket medvetet.

Det ligger säkert mycket i allt detta men jag kan inte gå in på det här.

Dessutom krävs alla förutsättningar för ett enhetligt ekonomiskt system och en stark vilja till enhet och fred efter en större konflikt, kanske krig. Politiker har talat om detta i decennier och förberett för den nya världsordningen med en världsregering. Man har arbetat för globalisering och velat nedmontera nationalstaterna. FN spelar en stor roll i detta också. Jag kan inte gå in på detaljerna men det finns mycket information att hämta om detta.

Strävan efter detta enhetsbygge, som började i Babel, kommer att bli verklighet en kort tid, 7 år. Världen och mänskligheten har då förberetts under en lång tid för att till sist kunna hylla denne världsledare efter en turbulent tid med krig och konflikt och som vill ena mänskligheten under sig i sitt omfattande och vittförgrenade system.