
Om vi leker med tanken att skapelseberättelsen i Första Moseboken skrivits i modern tid, skulle den naturligtvis vara formulerad på vår tids språk och innehålla många gemensamma kulturella och tidstypiska referenser, som de flesta var förtrogna med. Världsbilden i bakgrunden, präglad av vetenskapliga upptäckter inom kosmologi, fysik och biolog, skulle kanske lysa igenom. Men all kunskap i världen om biologi, fysik, kemi, psykologi skulle ändå iten ge oss en rättvis bild av oss människor i all vår komplexa helhet.
Vi är mer än bara materia, mer är bara våra sinnesförnimmelser och förnuft med vilka vi kommunicerar med omvärlden och formar vår inre värld. Vi kan ha en andlig gemenskap med vår egen skapare och frälsare. Vi kan höra hans ord, ta emot hans liv och nåd för att leva som hans barn i denna tid, och sedan i evigheten.
Men själva innehållet, handlingen och huvudpersonerna, skulle vara detsamma som i den bibliska skapelseberättelsen, liksom själva syftet med den. Det är att från början fastslå det självklara faktum att Gud den evige, som är alltings skapare också var Israels befriare och Herre i GT, och i NT hela mänsklighetens frälsare. Han är den ende sanne Guden som valt att skapa allt med ett bestämt syfte i sin kärlek.
Som i all stor litteratur brukar bokens teman presenteras i början, och man blir fullt medveteten om att de fanns med hela tiden när man kommit till slutet. Genom huvudpersonernas karaktär och agerande, själva händelseförloppet drivs handlingen fram till en upplösning, ett slut. Bibeln skulle kunna tjäna som en modell, en förebild för detta tillvägagångssätt. Den innehåller den väsentliga historien om vem Gud är, och vilka vi som människor är i relation till honom och varandra
+++

Den bibliska skapelseberättelsen handlar om verkligheten själv, vare sig vi läser den som den skrevs för över 2 000 år sedan med den tidens språkbruk, bakgrund, kultur och världsbild, eller i ett hypotetiskt tankeexperiment i en modern tappning, där vår vetenskapliga perspektiv som DNA, kosmologi och kvantfysik skulle finnas med som bakgrund. Men det är innehållet som är det väsentliga och som överstiger de begränsade inomvärldsliga perspektiven som bestäms av kulturella faktorer. Vad handlar den om egentligen? Och hur skulle skildringen av syndafallet se ut i modern tappning? Symbolerna för den verklighet de skildrar skulle kunna vara annorlunda, men frågan om hur vi förhåller oss till Guds rättmätiga anspråk och inbjudan till gemenskap är lika relevant.
Gud, som i kraft av sin auktoritet bestämmer villkoren för hur hans skapelse ska fungera, har en särskild mening med de människor han skapat till sin egen avbild. Han har egentligen ett primärt och väsentligt bud, att människan ska lyssna på sin skapare och följa hans ord, vägledning och råd, vilket innebär att inte gå sin egen väg och inte lyssna på andra röster som säger emot Gud. Det är vad som skedde i berättelsen och man använde sig självklart av de symboler som delvis var kända från den dåtida världen (Eden, de två träden, en talande orm osv).
Samtidigt framstår Gud i det majestätiska första kapitlet i Bibeln som absolut suverän när han skapar genom sitt ord, och ger människan den högsta tänkbara status som förvaltare för sin skapelse. Det är helt unikt i jämförelse med annan liknande litteratur, andra s k ursprungsmyter.
Det handlar alltså om alltings början, ursprung, om hur universum och vi blev till blev till, hur de existentiella villkor vi ännu lever under utformades.
I vår moderna version skulle vi antagligen använda ett annat bildspråk som vi kanske skulle förstå bätre. Men samtidigt är själva budskapet tydligt för den som vill förstå vad det kan betyda, trots avstånd i tid och rum
Bibelns bildspråk talar samtidigt till alla generationer genom sitt språk som överstiger de tidsbegränsade och kulturella omständigheterna. Vi kan även idag förstå att Eden var den plats där Gud uppenbarade sig, att valet symboloiserades med de två träden, att motståndaren mot Guds ord visade sig i form av en illvillig och väsande orm, som motsade Gud själv, att fördrivningen från Guds närvaro innebär främlingsskap, sorg, möda, lidande och död. Genom Skriften klarnar sedan bilden alltmer om vem denne inkräktare på den av Guds närvaro helgade platsen var, och han framstår i konfrontationen med Jesus Kristus som satan, lögnaren, mördaren, förföraren och förstöraren från begynnelsen. Men redan på den tid när detta skrev förstod man att vanliga ormar inte talade, inte visste saker om vad Gud sagt och hade en genomtänkt ond plan på att förstöra människans relation till sin Gud.
Livet bestod i relation med den levande Gud, andlig död blev resultatet av människans ohörsamhet och ovilja att följa instruktionerna.

+++
Hur kan vi som har en helt annan referensram förstå den inspirerade text vi har idag, men som samtidigt är formulerat utifrån en specifik kulturell och språklig kontext?
När berättelsen än hade skrivits, skulle Guds geniala skaparverk ändå vara fördold för oss, och vi skulle säkert aldrig helt förstå hur allt hänger ihop. Vi vet så enormt mycket mer idag om biologi, fysik, kemi, kosmologi än de bibliska författarna, men ändå återstår så många olösta mysterier. Hur kunde medvetet, själfullt liv uppstå ur materien? Vad består universum av? 95 % är outforskat. Vad är egentligen vårt medvetande ?
Vi måste helt enkelt ställa de frågor till texten som den ger svar på. Vilka är då de? I Bibeln handlar det om Gud själv, människan och den motståndare som försöker förstöra Guds plan med sin skapelse. Själva skapelseprocessen, hela det fantastiska universum, jordens myllrande och rika liv, skildras men är inte i centrum. Det är trots allt en kuliss för själva dramat, hur fantastisk den än är. Den mänskliga historien där Gud verkat är det väsentliga. Där uppenbaras Guds kärlek, omsorg och vilja att rädda mänskligheten till varje pris, det högsta priset som betalades när Jesus dog för oss syndare.
Några andra frågor som är relevanta :
Vem är Gud? Vad gjorde och gör han? Hur kan vi veta något om honom?
Vad är en människa och vad är meningen med att vi befinner oss här på denna försvinnande lilla planet i just vår galax i en ofattbart stor rymd? Vad kan Gud vilja med ett människoliv, hela mänsklighet?
Varifrån kom allt det sinnrikt konstruerade i naturen, all skönhet, allt myllrande liv, men varför gör människor varandra illa? Finns det mer än bara detta hårda arbete för överlevnad, kamp, lidande och sedan död?

+++
Det är ett självklart faktum att Gud var och är är före tid och rum i sin evighet, men när han satte sin skapelseplan i verket, i själva skapelseögonblicket, började tid och rum existera. Sedan sker den process när de tidiga grundämnena väte och helium började formas till stjärnor, galaxer och till sist den jord som långsamt började bli beboelig för olika livsformer. Det har med vår tideräkning tagit de ca 13. 8 miljarder år som gått från det Gud sade Varde ljus! . eller till bigbang, men från Guds perspektiv är det kanske bara 7 dagar.
Gud är och förblir densamme men beslöt alltså att låta något som är utanför sig själv bli till, men som samtidigt var helt beroende av hans vilja för att bli existera. Därför handlar den också om hans skapade verk som kan avläsas i kosmos, i vårt materiella universum idag, i naturens skiftande och rika livsformer, i flora och fauna. Det unika är att vi människor har kunnat upptäcka och kartlägga ordningen i universum med dess lagar, liksom materiens minsta beståndsdelar, vilket också bekräftar en intelligent skapares design i sitt verk, både i naturen själv och i oss intelligenta varelser.
Den handlar om att Gud skapat och designat allt som kan avläsas i de olika nivåerna av liv från grundämnen till galaxer, från cell till människa. Det finns ju genetesk information i varje cell och det kan sägas vara Guds fingeravtryck i sin skapelse, hans intelligenta kodande av livet. Utan detta vore allt liv otänkbart, från det enklaste till det mest komplicerade.
Det finns olika slags liv, biologiskt s k enkla livsformer, som med moderna forskningsmetoder visat sig vara allt annat än enkla. I den minsta cell finns fantastiska konstruktioner av små maskiner som på ett påfallande intelligent sätt styr processerna i cellen. Hur skulle då dessa ha uppstått om man menar att dessa enkla cellklumpar sedan utvecklats till så komplicerade varelser som människor, och djur. Hur kan enbart enormt långa tidsrymder skapa intelligent liv? Det måste naturligtvis finnas intelligent planering för skapandet av det myllrande och mångfaldigt fantastiska liv vi har omkring oss. Ingenting så ändåmålsenligt, så i detalj matematiskt konstruerat kan ha uppstått ur intet, bara av sig själv.
+++
Det finns många olika tolkningar av BIbelns första kapitel genom historien och en intensiv debatt pågår fortfarande. En del menar att t ex skapelseberättelsen kan analyseras och förstås utifrån vår tids vetenskapliga världsbild , s k konkordister. Andra menar att de ska läsas ”som det står”, vilket bara är rimligt om man först förstår vad det är för typ av litteratur det gäller. Bibeln innehåller en mängd olika slags texter som måste tolkas och förstås utifrån sina förutsättningar. Det finns lagtexter, historiska skildringar, vishetslitteratur, poesi, profetiska och apokalyptiska skrifter, evangelier, brev b la och skapelseberättelsen som bäst förstås utifrån sin egen kulturella kontext.
De flesta forskare hävdar hur viktigt det är att förstå kontexten, hur författarna tänkte på sin tid, jämföra med annan litteratur av samma slag, och samtidigt peka på det unika i den bibliska uppenbarelsen i sin helhet.
Jag återkommer till detta i nästa inlägg.