Månadens reflektioner- augusti. Guds nåd och trofasthet.

Kvällarna blir kortare, vi börjar ana höstmörkret så här års och vad som väntar oss efter en vår och sommar fylld av ljus, naturupplevelser och vila. Det fortsätter också att mörkna över världen och de är lätt att känna sig överväldigad av allt som sker, även om vi vet att mitt i allt som sker har Gud full kontroll. Våldet fortsätter ökar, det finns svåra missförhållanden i vårt land och i många andra länder med förtryck, sociala spänningar och fattigdom, naturkatastrofer, fruktan och maktlöshet som sprider sig, pandemi, förföljelse av troende, osv osv. Det är precis som Jesus förvarnade oss om att det skulle bli. När detta sker, och ännu mer när avslutningen på denna tidsålder närmar sig, kan vi fortsätta lita på Herren i allt. Han är med och hjälper oss i nöden och döden.

Lukas version av Jesu tal om den yttersta tiden rymmer följande mening: Men när det här börjar hända, så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig.”(21:28). Vi vet att allt det svåra som kommer att ske leder fram till Jesu återkomst, vilket är vårt stora hopp, vår framtid. Vi lever för Guds rike, för vårt korta liv här, hur både härligt och förfärligt det kan vara, är inte allt. Naturligtvis gör vi det bästa vi kan och tjänar Herren i förbön, hjälp till nästan och evangelisation

Men många har det svårt och vi måste hålla ut i förbönen för dem och för varandra. Det finns stora behov och allvarliga böneämnen och mycket kan verka för svårt och nästan hopplöst, men för Gud ÄR allt möjligt och han vill att vi håller ut i bön. Han som kan göra långt mycket mer än allt vi ber om eller tänker oss genom den kraft som verkar i oss, 21 hans är äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla generationer i evigheters evighet. Amen. (Efes 3:20).

Några bibelord:

Ja, om än bergen vika bort och höjderna vackla, så skall min nåd icke vika ifrån dig och mitt fridsförbund icke vackla, säger HERREN; din förbarmare. (Jes 54:10).

+++

Gud är vår tillflykt och vår starkhet,
en hjälp i nöden, väl beprövad.
³Därför skall vi inte frukta, om än jorden skakar
och bergen störtar ner i havsdjupet,
⁴om än havets vågor brusar och svallar,
så att bergen bävar vid dess uppror. Sela.

Jesus sade: Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola icke förgås. (Mark 13:31).

Några tankar

Så mycket vi förblir i Kristus har vi kärlek, frid, glädje. Han är Guds fullhet, han är vårt liv, allt vi behöver här på jorden och i evighet. Gud beslöt att låta hela fullheten bo i honom 20 och genom honom försona allt med sig själv, sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors – frid genom honom både på jorden och i himlen. (Kol 1:19-20).

Jag ber att han i sin härlighets rikedom ska ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, 17 att Kristus genom tron ska bo i era hjärtan och att ni ska bli rotade och grundade i kärleken. 18 Då ska ni tillsammans med alla de heliga kunna fatta bredden och längden och höjden och djupet 19 och lära känna Kristi kärlek, som går långt bortom all kunskap. Så ska ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet. (Efes 3:16.19).

Gud ville visa dem vilken rik härlighet denna hemlighet är bland hedningarna: Kristus i er, härlighetens hopp.

28 Honom predikar vi genom att förmana varje människa och undervisa varje människa med all vishet, för att föra fram varje människa som fullkomlig i Kristus.(Kol 1:27.28).

Utanför honom är andlig tomhet, som man försöker fylla med dåliga substitut. I oss som är födda på nytt av Guds Ande har Gud själv tagit sin boning. Det är stort, större kan människan inte bli än att vara Guds älskade barn, för Jesu Kristi skull. Gud den Helige bor i oss genom sin Ande tack vare att Jesus dog för att tvätta oss rena, ta bort vår synd. Vår kropp är ett tempel åt den helige Ande. Vi är helgade åt Herren, tillhör honom.

Guds frid är en aktiv kraft i vårt liv som bevarar vårt hjärta och våra tankar i Kristus Jesus. Gud skapade den friden genom Jesus försoningsdöd, och den står fast i evighet.

När vi nu har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. 2 Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi gläder oss i hoppet om Guds härlighet. 3 Men inte bara det, vi gläder oss också mitt i våra lidanden, för vi vet att lidandet ger tålamod, 4 tålamodet fasthet och fastheten hopp. 5 Och hoppet sviker oss inte, för Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som han har gett oss.

6 För när tiden var inne, medan vi ännu var maktlösa, dog Kristus i de ogudaktigas ställe. 7 Knappast vill någon dö ens för en rättfärdig – jo, kanske vågar någon dö för den som är god. 8 Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.

9 När vi nu har förklarats rättfärdiga genom hans blod, hur mycket mer ska vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen? 10 För om vi som Guds fiender blev försonade med honom genom hans Sons död, hur mycket mer ska vi då inte som försonade bli frälsta genom hans liv? 11 Men inte bara det, vi gläder oss också i Gud genom vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har tagit emot försoningen. (Rom 5)

Låt Kristi frid regera i era hjärtan, den frid ni är kallade till i en och samma kropp. (Kol 3:15)

Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. 7 Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus. (Fil 4)

Gud vår Fader vill se något, helst mycket av sig själv i oss, som sina barn , känna igen sig själv, sin Son i oss. Låt oss därför förbli i Kristus!

Se vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn! Och det är vi också. Världen känner oss inte, eftersom den inte har lärt känna honom. 2 Mina älskade, nu är vi Guds barn, och än är det inte uppenbarat vad vi ska bli. Men vi vet att när han uppenbaras ska vi bli lika honom, för då får vi se honom sådan han är. 3 Och var och en som har det hoppet till honom renar sig, liksom han är ren. (1 Joh 3:1)

2 Petr 1:16 -Apostlarna var ögonvittnen till Jesus majestät på förklaringsberget. Biblisk, tro, kristen tro grundar sig på ögonvittnesskildringar, i motsats till religiösa myter och legender.

Det som var från begynnelsen, det vi har hört, det vi med egna ögon har sett, det vi har skådat och rört med våra händer, om detta vittnar vi: Livets Ord✱. 2 Livet har uppenbarats, vi har sett det och vittnar om det och förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och uppenbarades för oss. 3 Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni ska ha gemenskap med oss. Och vår gemenskap är med Fadern och hans Son Jesus Kristus. 4 Detta skriver vi för att vår glädje ska bli fullkomlig.

Synd är överträdelse av Guds bud. Gud satte gränserna för oss människor för att han är vår Skapare och har den unika auktoriteten att bestämma vad som är rätt , gott och sant, för vårt eget bästa.

Den som överträder Guds goda bud skadar sig själv. Runt synden står OBS ! Farligt att beträda! Risk för döden. Så drastiskt är det faktiskt, synden lockar och drar men leder till mörker och död. Synden separerar oss från Gud och för oss på villovägar så att vi missar målet för för vårt liv, om vi inte hörsammar och tror det frälsande evangeliet om Jesus och omvänder oss.

Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre. (Rom 6.23)

Det bud som gäller för oss är framför allt detta:

Och detta är hans bud: att vi ska tro på hans Sons namn, Jesus Kristus, och älska varandra så som han befallt oss. 24 Den som håller fast vid hans bud förblir i Gud och Gud i honom. Och att Gud förblir i oss, det vet vi av Anden som han gett oss. (1 Joh 3:23-24).

Tro och kärlek alltså, det är väl lätt, eller? Jag återkommer till detta längre fram.

Vetenskapen svarar på vissa frågor om vår existens på ett biologiskt, fysiskt plan, men den kan inte förklara människans inre värld. Helheten är alltid mer än delarna, människans i sin helhet och komplexitet är så mycket mer än de kemiska processerna i hjärnan, än de materiella förklaringarna till vår existens. Varje människa anar någonstans att det finns något mer, att vi är något mer än bara fysiska varelser som lever och dör utan mening och mål. Vi är ju skapade till Guds avbild och vår höga kallelse är att vara Hans folk, att medvetet leva inför Honom .

Det kan vara svårt att tala om en mening i en tillvaro som verkar så styrd av tillfälligheter, slump, otur. Mening skapas i det pågående kampfyllda livet genom Guds närvaro i våra liv, den är inte givet utan vidmakthålles ständigt genom Guds försyn och nåd, vår tro och förtröstan. Gud är trofast i sina löften att vara med oss och ge oss allt vi behöver för att stå fasta och behålla tron i gemenskapen med Honom själv.

Så skall du nu veta att HERREN, din Gud, är den rätte Guden, den trofaste Guden, som håller förbund och bevarar nåd intill tusende led, när man älskar honom och håller hans bud. (5 Mos 7:9).

Trofast är han som kallar eder; han skall ock utföra sitt verk. (1 Tess 5:24).

Men Herren är trofast, och han skall styrka eder och bevara eder från det onda. (2 Tess 3:3

Han skall ock göra eder ståndaktiga intill änden, så att I ären ostraffliga på vår Herres, Jesu Kristi, dag. 9 Gud är trofast, han genom vilken I haven blivit kallade till gemenskap med hans Son, Jesus Kristus, vår Herre. (1 Kor 1)

Låtom oss oryggligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har givit oss löftet, han är trofast. (Hebr 10:23).

Författare: gunjk

Några av mina stora intressen är att studera Bibeln och att skriva, dels teologiska reflektioner, men även poesi. Jag tar också gärna del av naturvetenskaplig forskning, och särskilt då i relation till kristen tro. Dessa olika aspekter kommer till uttryck på min hemsida, alefochomega.com Visa alla inlägg av gunjk