Lovsången i Uppenbarelseboken. I-IV.

 

 

 

+++

 

Hur vi än tolkar denna Nya Testamentets apokalyptiska bok är det klart att den skildrar den absolut sista tiden på jorden och hur Jesus kommer tillbaka för att döma och befria. Herrens trogna folk har desperat längtat efter den dagen när de äntligen ska få se sin Frälsare och  Befriare.  Men lovsången  från det himmelska ljuder alltså parallellt med redogörelsen för hur Antikrist träder fram och får sin av Gud utmätta tid att utöva sitt terrorvälde. Det himmelska livet inför Guds tron där tillbedjan ständigt pågår interfolieras i skildringen av händelserna på jorden, och jag ska återge alla verserna i nästa inlägg. 

Uppenbarelseboken är främst en tröstebok för kristna i alla tider, om att var och en av dem kommer att få total upprättelse och kompensation av Gud själv. ”Och jag hörde en stark röst från tronen säga: ”Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem. 4 Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta. Han som satt på tronen sade: ”Se, jag gör allting nytt.” Och han sade: ”Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna.” 6 Han sade också till mig: ”Det har skett. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten. 7 Den som segrar skall få detta i arv, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son (kap 21).

Här är de första sju verserna som anger tonen för hela boken och sammanfattar budskapet. Det är ingen lovsång men budskapet är det goda, starka, trösterika budskapet för alla som lider för Jesu skull, och själva anledningen till att lovsång är möjlig: Jesus har redan segrat och vi väntar bara på hans ankomst som Herrarnas Herre och Kungarnas Kung i Guds eviga Rike.

 

1 Detta är Jesu Kristi uppenbarelse, som Gud gav honom för att visa sina tjänare vad som snart måste ske. Han gjorde det känt genom att sända sin ängel till sin tjänare Johannes, 2 som har vittnat om Guds ord och Jesu Kristi vittnesbörd, allt vad han själv har sett. 3 Salig är den som läser upp och saliga är de som lyssnar till profetians ord och tar vara på det som är skrivet i den. Ty tiden är nära.

 Från Johannes till de sju församlingarna i Asien: Nåd vare med er och frid ifrån honom som är och som var och som kommer, och från de sju andarna framför hans tron, 5 och från Jesus Kristus, det trovärdiga vittnet, den förstfödde från de döda och härskaren över jordens kungar. Han som älskar oss och har friköpt oss från våra synder med sitt blod 6 och som har gjort oss till ett konungadöme, till präster åt sin Gud och Fader, honom tillhör äran och makten i evigheternas evigheter, amen.

7 Se, han kommer med molnen,och varje öga skall se honom,även de som har genomborrat honom,och alla jordens stammars kall jämra sig över honom. Ja, amen.8 Jag är A och O, säger Herren Gud, han som är och som var och som kommer, den Allsmäktige.

Det är faktiskt en mäktig proklamation av en annan verklighet, Guds rike, där offren får upprättelse, där kärlek, godhet och frid/fred har segrat. Han har gjort för att rädda och befria oss. Det är hoppets protest mot allt det onda. Lovsången är en förkunnelse om att det kommer att ta slut, och ett firande av Guds kommande rike. Om vi inte hade den möjligheten, att i förväntan blicka upp till vår kommande förlossning och Guds rättfärdiga herravälde, skulle vi verkligen vara utan hopp och sakna kraft att uthärda i denna tidsålder. Lovsången som påminner oss om Guds seger, och den ständiga bönen om Herrens hjälp, bär oss igenom.

Det är viktigt för oss kristna som ännu inte är förföljda som så många av våra syskon runt om i världen, att ständigt be för dem, och här bidrar lovsången till att vi kan vara uthålliga i vår tjänst. Låt oss även oförtröttligt fortsätta be för alla som drabbas på många sätt under coronapandemin, för brottsoffer, för flyktingar, för de fattiga, för alla som hjälper sina medmänniskor, för makthavare osv , och låt oss alla hämta ny kraft hos Herren varje dag. (Efes 6:11-18).  

+++

Del II

Efter det inledande kapitlet och de två som handlar om sändebreven till församlingarna, förs Johannes in i den himmelska verkligheten, han ”kom i Anden” och såg Guds tron och runt den 24 andra troner. Läs gärna själv 4:1-3.

Och från tronen kom det ut blixtar, dån och åska, och framför tronen brann sju facklor, det är Guds sju andar. 6 Framför tronen låg liksom ett hav av glas, klart som kristall.

Mitt för tronen och runt om den stod fyra väsen, som hade fullt med ögon framtill och baktill. 7 Det första väsendet liknade ett lejon, det andra en ung tjur, det tredje hade ett ansikte som en människa, och det fjärde liknade en flygande örn. 8 Vart och ett av de fyra väsendena hade sex vingar, och de hade fullt med ögon, runt om och på insidan av vingarna. Dag och natt säger de utan uppehåll:

”Helig, helig, helig

är Herren Gud,

den Allsmäktige,

han som var och som är

och som kommer.”  

Vi känner igen de två första verserna från profeten Jesaja 6 , men där står det i de följande ”Hela jorden är full av hans härlighet”.  Här betonas att Gud, den Helige, är Allsmäktig, han som var och som är och som kommer. Gud är Herre över historien, alltså själva tiden och dess slut,  och har allt under kontroll. Han vet vad som sker och måste ske innan han kan fullborda sitt räddningsverk med Messias återkomst. Från vårt perspektiv kan det vara svårt att fatta detta, att Gud som är Allsmäktig, låter sitt folk lida så ohyggligt svårt. Den frågan har många ställt under tidens lopp. Men Jesus förvarnade sina lärjungar och oss om att vi skulle lida för hans namns skull.          

Det finns ingen annan väg i denna värld som är fientlig mot Gud och Hans Smorde, och i den kamp mot osynliga antikristliga makter vi befinner oss i som hans folk. (Efes 6:10-18).  Men vi är inte ensamma och utlämnade, Jesus är med varje troende som lider för honom. Guds Ande, härlighetens ande vilar över var och en. Jesus kallade oss saliga när skulle lida för honom, för rättfärdighetens skull  skull, och det gör Petrus i sitt första brev (4:13-19).        

Vi människor förstå inte  detta med tiden, hur länge det måste dröja innan bönesvar kommer, och det gäller särskilt martyrerna som  ropar till Gud :       När Lammet bröt det femte sigillet, såg jag under altaret deras själar som hade blivit slaktade för Guds ords skull och för det vittnesbörd som de hade. 10 De ropade med hög röst: ”Herre, du som är helig och sannfärdig,hur länge skall det dröja, innan du dömer jordens invånare och utkräver hämnd för vårt blod?” 11 Och åt var och en av dem gavs en vit klädnad, och de blev uppmanade att vara stilla ännu en liten tid, tills antalet av deras medtjänare och bröder, som skulle dödas liksom de, hade blivit fullt. (kap 6).          

Men Gud kommer att svara och gripa in i sin tid, den han beslutat. Allt ligger i Guds hand, vi kan inte påverka hans beslut och tiden för hans handlande. Vi får också hålla oss stilla, be och vaka, förtrösta, tro och hoppas. Och i och genom allt får vi fortsätta sjunga Helig, Helig, Helig är Herren Gud, den Allsmäktige…  

9 Och när dessa väsen prisar, ärar och tackar honom som sitter på tronen och som lever i evigheternas evigheter, 10 då faller de tjugofyra äldste ner inför honom som sitter på tronen och tillber honom som lever i evigheternas evigheter. De lägger ner sina kronor inför tronen och säger:

11″Du, vår Herre och Gud,

är värdig att ta emot

pris, ära och makt,

ty du har skapat allt.

Genom din vilja kom det till

och blev skapat.”

I dessa verser framhävs därför också Gud Skaparens suveränitet. I lovsångerna längre fram i boken riktas tillbedjan även till Lammet, den korsfäste och uppståndne Sonen, vår Frälsare, som delar Maktens Tron med sin Fader..

+++

I Salomos tempel , i synagogor, i kyrkor, kapell, församlingar, i hemmen, har genom historien lovsången till den Helige ljudit genom årtusenden, och fortsätter att ljuda. Här är bara några exempel på musik på detta tema från olika tider och traditioner. Det finns naturligtvis många fler.

Del III

I kap 7 sammanfattas lovprisningen till Gud och Lammet.

Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folkslag och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i händerna. 10 Och de ropade med hög röst:

”Frälsningen tillhör vår Gud,

honom som sitter på tronen,

och Lammet.”

11 Och alla änglar stod runt omkring tronen och kring de äldste och de fyra väsendena, och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud 12 och sade:

”Amen.

Lovet och priset,

visheten och tacksägelsen,

äran, makten och väldet

tillhör vår Gud

i evigheternas evigheter.

Amen.”

+++

Det är lite speciellt med tempus i de profetiska och apokalyptiska skrifterna. Man talar om ”profetisk perfekt”, vilket innebär att det som ska ske i framtiden betraktas som att det redan har hänt. Så säkert är Guds Ord, att det redan när det uttalades, sågs som fullbordat. För Gud gäller ju inte våra tidskategorier, för Honom är framtiden lika närvarande som nuet och det förflutna.

I Kap 11 stegras intensiteten i lovsången i direkt relation till vad som sker när den sjunde ängeln blåser i sin basun och skildringen av Guds domar intensifieras. Nu prisas Gud för att Herraväldet är Hans och Han skall vara konung för evigt. Tiden för Guds vrede har kommit när Han rättmätigt och rättfärdigt dömer jordens folk och krossar allt fientligt motstånd mot Honom själv. Gud har varit och är ofattbart långmodig, väntar i sin kärlek med stort tålamod på att människor ska omvända sig och tro på honom. Han vill i sin stora kärlek framför allt att alla människor ska räddas och få kunskap om sanningen. Men till slut kommer räkenskapens dag för alla individer och för alla folk.

Gud ”måste” till sist döma, annars skulle han inte vara rättfärdig om han lät de skyldiga undkomma utan straff. På andra ställen läser vi att den största synden är att inte tro på Gud , och att det finns förlåtelse för alla synder för den som ångrar sig och omvänder sig , utom hädelse mot den Helige Ande. Den som inte tagit emot Jesus som Frälsare och Herre är kvar i sina synder, och måste dömas. Men den som tror på Jesus, att han i sin stora kärlek tog synden på sig själv för vår skull, får stå inför Guds tron som rättfärdig p g a Jesu blod, ren och helgad åt Herren själv. Bara de som är klädda i rättfärdighetens vita klädnad, lämpar sig för himmelskt medborgarskap, att leva hos en Helig Gud. Ingen synd, inget ont, kommer in där.

Löftena om att Guds trogna bekännare ska bli rikt belönade finns också med. De har inte lidit förgäves för sin Herre.

Den sjunde ängeln blåste i sin basun. Då hördes i himlen starka röster som sade:

Herraväldet över världen

tillhör nu vår Herre

och hans Smorde,

och han skall vara konung

i evigheternas evigheter.”

16 Och de tjugofyra äldste som satt på sina troner inför Gud, föll ner på sina ansikten och tillbad Gud 17 och sade:

”Vi tackar dig, Herre Gud,

du Allsmäktige,

du som är och som var,

för att du har tagit makten,

din stora makt,

och trätt fram som konung.

18 Folken vredgades,

och din vredes dag har kommit,

tiden när de döda skall dömas

och när du skall löna

dina tjänare profeterna

och de heliga och dem som

fruktar ditt namn, små och stora,

och då du skall fördärva dem

som fördärvar jorden.”

19 Och Guds tempel i himlen öppnades, och hans förbundsark blev synlig i hans tempel, och det kom blixtar, dån och åska, jordbävning och stora hagel”.

++++

Del IV

Jag fortsätter och avslutar inläggen som handlat om den mäktiga lovsång och tillbedjan som ständigt pågår inför Guds tron. I kap 12 har vi ett avgörande skeende, när det än ska tidsbestämmas. Tolkningen av detta kapitel och Upb i stort är något jag inte går in på här, det handlar uteslutande om de många lovsånger vi möter i denna sista bok i BIbeln. Samtidigt som den fruktansvärt svåra tiden på jorden innan Jesu återkomst skildras, är den fylld med lovprisning av Gud, som fullbordar allt han sagt och gjort i historien.  Jag tar med denna även om det inte innehåller en lovsång i strikt mening, det är snarare än proklamation om Guds seger och en uppmaning till jubel i himlen.Och det blev strid i himlen: Mikael och hans änglar stred mot draken. Och draken och hans änglar stred, 8 men han var inte stark nog, och det fanns inte längre någon plats för dem i himlen. 9 Och den store draken, den gamle ormen som kallas Djävul och Satan och som förleder hela världen, kastades ner på jorden och hans änglar kastades ner med honom. 10 Och jag hörde en stark röst i himlen säga:

”Nu tillhör frälsningen

och makten och riket vår Gud

och väldet hans Smorde,

för våra bröders åklagare

är nerkastad,han som dag och natt

anklagade dem inför vår Gud.

11 De övervann honom

genom Lammets blod

och genom sitt vittnesbörds ord,

de älskade inte sitt liv så högt

att de drog sig undan döden.

2 Jubla därför, ni himlar

och ni som bor i dem!

Men ve dig, du jord och du hav,

för djävulen har kommit ner

till er i stor vrede,

eftersom han vet

att hans tid är kort.”

+++

Allt Gud gör föranleder en uppmaning till att vörda, ära och prisa Gud, även hans dom. Guds dom innebär i allt väsentligt befrielse och upprättelse för hans lidande folk och ett slut på all förstörelse av hans skapelse. För den som tillhör Herren är alltså domen något positivt, även om vi inte kan ta lätt på Guds dyrbara nåd, utan  dagligen måste rannsaka oss själva och leva i gudsfruktan och hegelse. Men för oss innebär det sluträddningen, vi förlossas från den gamla skapelsens dödsryckningar, från straff och evig fördömelse. Det är något att tacka för! Det är vekligen värt att prisa Gud för!

Kap 14:  Och jag såg en annan ängel flyga uppe på himlen. Han hade ett evigt evangelium att förkunna för jordens invånare, för alla folk och stammar och språk och länder, 7 och han sade med stark röst: ”Vörda Gud och ge honom äran! Stunden för hans dom har kommit. Tillbe honom som har gjort himlen och jorden, havet och vattenkällorna.”

+++

Kap 15:Och jag såg ett annat stort och förunderligt tecken i himlen: sju änglar med sju plågor, de sista, för med dem når Guds vrede sin fullbordan.2 Och jag såg liksom ett glashav blandat med eld, och på glashavet stod de som hade besegrat vilddjuret och dess bild och dess namns tal. De har Guds harpor i händerna 3 och sjunger Guds tjänare Moses sång och Lammets sång:

”Stora och underbara

är dina gärningar,

Herre Gud Allsmäktig.

Rätta och sanna

är dina vägar,

du folkens

4 Vem skulle inte vörda dig, Herre,

och prisa ditt namn?

Bara du är helig,

och alla folk ska komma

och tillbe inför dig,

för dina rättfärdiga domar

har uppenbarats.”

Här kan man läsa om Moses avskedssång i 5 Moseboken, kap 21:19-32:47.

Mose fick ju föra Israels barn ut ur fångenskapens slaveri i Egypten och överbringade Guds ord i lagen, vägledningen, buden. Han var en av de centrala personerna i det gamla förbundet, och Jesus instiftade det nya förbundet i sitt blod. Jesus befriade hela mänskligheten från syndens slaveri och gav oss evigt liv. Mose och Lammets sång äralltså en slags sammanfattning och en hågkomst av Guds mäktiga handlande i dessa förbund. Det är samme Gud som verkat genom seklerna och fört liv och oförgänglighet fram i ljuset genom evangelium.

+++

I kap 19 hörs det mäktiga HALLELUJA- ropen från en frälst skara, hemma hos Gud i evighet. De är redo för Lammets bröllop, hans brud är färdigsmyckad för sin Brudgum. Guds räddningsplan är fullbordad, segern över ondskans alla makter är total, Jesus Kristus, Herrarna Herre och Kungarnas Kung har kommit tillbaka till jorden. I de återstående kapitlen beskrivs den slutliga domen och den nya himlen och jorden. Det är bland det mäktigaste som skrivits och är ett stort privilegium att få läsa. Tänk att vi på förhand kan få veta hur allting slutar, att vi får inblick i Guds förutbestämda segerplan.Sedan hörde jag liksom en stark röst från en stor skara i himlen:

”Halleluja!

Frälsningen och äran och makten tillhör vår Gud,

2 för hans domar

är sanna och rätta.

Han har dömt den stora skökan

som fördärvade jorden

med sin otukt och straffat henne

för sina tjänares blod.”Än en gång sade de: ”Halleluja!” Och röken från henne stiger i evigheters evighet. 4 Och de tjugofyra äldste och de fyra varelserna föll ner och tillbad Gud som sitter på tronen och sade: ”Amen. Halleluja!” 5 Och från tronen kom en röst som sade:

”Prisa vår Gud,

alla hans tjänare,

ni som vördar honom,

både små och stora!”Och jag hörde liksom rösten från en stor skara, som bruset av väldiga vatten och dånet av kraftig åska, och de sade:

”Halleluja!

Herren vår Gud den Allsmäktige

är nu kung.

7 Låt oss glädjas och jubla

och ge honom äran,

för Lammets bröllop har kommitoch hans brud har gjort sig redo.

8 Skinande rent linn

har hon fått att klä sig i.Linnet är de heligas rättfärdighet9 Och ängeln sade till mig: ”Skriv! Saliga är de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid.       HALLEUJA!

En tanke på “Lovsången i Uppenbarelseboken. I-IV.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.