Här ska jag nu fundera lite över hur Gud ser på oss utifrån några bibelställen. Det finns många verser som beskriver detta stora mysterium, att vi är sedda och älskade. Jag återkommer i flera delar om olika aspekter av detta. Hurdan är Han, som verkligen ser oss som ingen annan kan göra, som vet allt om oss och ändå älskar oss? Det är en djup mänsklig erfarenhet att vara sedd med kärlekens ögon, att verkligen leva i någons blick. Vi blir till på ett särskilt sätt, bekräftas och kan börja leva i gemenskap. Att leva i Guds blick är det största vi kan erfara.
Det finns ett vackert uttryck från 1 Mosebok 16:13 . Det är Hagar som säger : ”Har jag verkligen fått se en skymt av honom som ser mig”. De flesta känner väl till detta, men det handlar alltså om Saras tjänsteflicka Hagar, som bar Abrahams barn. Sara själv var ju ofruktsam innan Gud ingrep och gjorde ett mirakel när hon efter många år och efter Guds löfte till Abraham födde Isak. Det är inte svårt att förstå de stora spänningar som fanns inom familjen på grund av detta. Men det som återges i de här bibelverserna är när Hagar flytt hemmet efter att Sara bestraffat henne. Hagar hade nämligen visat förakt för sin husmor när hon blivit gravid. Dock var det Sara själv som bestämt att Abraham skulle gå in till henne för att få en son. Bibeln beskriver sanningsenligt konflikter och problem bland de människor som Gud trots det involverade sig med för att genomföra sin gudomliga plan. Det kan vara tryggt att veta för oss alla, som inte heller lever i perfekta omständigheter..
Men det jag vill ta fasta på är alltså att Hagar säger: ”Du är den Gud som ser mig”. Det är ett tema jag ska återkomma till. Gud ser vad som hänt och följer henne på vägen till en vattenkälla i öknen och uppmanar henne att återvända till sin husmor. Gud kommer också att ingripa efter Isaks födelse (kap 21), när hon drivs bort från hemmet och är så förtvivlad att hon återigen går ut i öknen med sin son, denna gången för att dö. VI vet ju att det är Ismael som Gud räddar. Ismael och hans efterkommande kom sedan att spela en negativ roll för löftessonen Isak och hans släktlinje. Men Gud står fast vid sitt förbund med Abraham och skyddar och hjälper även Ismael, trots att han vet att ”Han skall vara som en vildåsna. Hans hand skall vara mot alla och allas hand mot honom” (16:12). Jag går inte in djupare på detta här, utan vill betona hur Gud ser Hagar i hennes situation och griper in. Själva brunnen som detta sker vid får namnet BEER-LAHAJ-ROI, ” Den levandes brunn, han som ser mig.”.
Det är Herrens ängel (mer om detta i ett särskilt inlägg), som naturligtvis vet allt men ändå frågar henne varifrån hon kommer och vart hon går. Det gör Gud även med de första människorna när de gömde sig efter att ha varit olydiga mot Guds vilja . Evangelierna berättar om hur Jesus också ställer avgörande frågor till människor innan han svarar eller säger något. Gud vill tydligen att vi ska tänka igenom vår situation ordentligt och inleda en dialog med honom i sanning och tillit.
Det Hagar var med om gäller för varje människa i alla tider. Gud är den Gud som ser var vi är, vad vi bär på, vad vi flyr ifrån och vart vi är på väg. Han spanar efter oss om vi kommit långt hemifrån, som pappan i Jesu liknelse spanade efter sin son och längtade att han skulle börja vända om och gå hemåt. Gud är som vår Skapare också vår Fader i en viss mening, men vill bli det på riktigt, när vi säger ja till Jesus som vår frälsare och Herre, och föds ovanifrån och på nytt in i Guds rike. Han spanar efter varje människa och vill att hon också vänder om gå hem till honom.
+++
Jag fortsätter i Psaltaren 139:
v 15-16 ”Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster. Benen i min kropp var ej osynliga för dig, när jag formades i det fördolda.. Du har skapat mina njurar , du sammanvävde mig i moderlivet. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, de var bestämda innan någon av dem hade kommit.
Gud vår Skapare är med och ser varje människa redan från konceptionen. Han ger oss livet som en gåva. Det är han som skapat livet och alla förutsättningar för livet i stort och i smått. Vi är som människor särskilt skapade i Guds avbild (Gen 1:26) från konceptionen och blir det inte senare, när vi kan tänka, tala och kommunicera. Hans blick vilar sedan på oss varje dag, varje stund genom livet. Det kan väcka både vrede och tacksamhet, obehag och tacksamhet, beroende på hur vi vill förhålla oss till Honom. Hur det än uppfattas från vår sida så är hans intention allenast god. Han älskar oss från början till slut och vill vara vår Fader. Han vill hjälpa och rädda oss. Han erbjuder oss en evig gemenskap bortom döden. Men vad vill vi?
Kung David, som också var sångare och musiker och som skrivit denna psalm, började med att säga så här:
” Herre , du rannsakar mig och känner mig. 2 Om jag sitter eller står vet du det, du förstår mina tankar fjärran ifrån. 3 Om jag går eller ligger ser du det, med alla mina vägar är du förtrogen.
4 Innan ordet är på min tunga vet du, Herre , allt om det. 5 Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand. 6 Den kunskapen är för underbar för mig, den är så hög att jag inte kan fatta den. ”
alefochomega 