Av alla urgamla symbolmättade metaforer, och kan man nästan säga, arketypiska figurer, är ormen i paradiset bland de mest välkända. Det betecknar något/någon som inte borde vara där och som utgör en potentiell fara, ett hot. Själva det fysiska kräldjuret, ormen, skrämmer och dödar människor.
Vad gäller den märkliga gestalten i 1 Mos 3, bär han på ett gift som är ännu värre, lögnen som inte dödar fysiskt, men andligt. Samtidigt har ormen metaforiskt en dubbelnatur med den kluvna tungan. I vissa religioner och kulter tillber man den och menar att den bringar kunskap. Det visar på den urgamla konflikten som skär genom mänskligheten: Antingen tillber man Gud Skaparen själv eller något som tillhör den skapade världen, vare sig det gäller en avgud, himlakroppar, människor som upphöjs till gudomlig status, djur, föremål , ideologier, osv.
Det första och viktigaste man kan säga är just att ormen är skapad, och att han var ”listigare än alla markens djur som Heren Gud hade gjort”, עָרוּם (ʿarum). Det hebreiska ordet betyder klok, smart, men i sin negativa konnotation betyder det uträknande, förslagen, att ha en baktanke med sin kunskap. Ormen var onekligen listig som kunde få de första människorna på fall med sin idé om att fjärma dem från sin Skapare genom att ifrågasätta vad Gud sagt, så tvivel, vädja till sinnena, och väcka intresse för en totalt motsatt världsbild. Vem denne orm egentligen var framgår särskilt av Uppenbarelseboken 12:9 och 20:22. Det sker ett gradvis klargörande av vem denne bedragare och motståndare till Gu är genom Bibeln, och i NT blir det mer tydligt.
Det är visserligen så att det hebreiska substantivet för orm är הַנָּחָשׁ֙, nachash, men själva rotordet nchs som verb, har med divination att göra, att spå. Adjektivet i sin tur betyder lysande, skinande. Detta ord visar på rikedomen i hebreiskan, men också på de olika betydelselager som finns i bibeltexterna. De kan betyda flera saker eftersom de återger en mångdimensionell och komplicerad verklighet på olika plan.
Det sägs ju inte explicit att det är någon slags övernaturlig varelse, men med dåtidens referensramar förstod man att det rörde sig om något mer än en fysisk orm, att det var en varelse med någon slags insikt om andliga realiteter och med en ond intelligens eftesom att den ifrågasatte Guds auktoritet och ord.
I Bibeln finns inga teoretiska förklaringar till ondskans ursprung (det förblir ett mysterium) , men Gud visar i sitt Ord på det ondas natur och hur han besegrar den. I de påståenden som tillskrivs ormen, ser man anspråk som är oerhört arroganta och visar på hur frestelsens och lögnens mekanismer fungerar. Hur kan ormen förneka och utmana vad Skaparen sagt och erbjuda en alternativ verklighet byggd på sina lögner?
Det kan synas märkligt att han vet vad Gud sagt till människorna, och hur kan han ifrågasätta det? Vad har han att göra i Edens lustgård, symbolen för Guds närvaro på jorden? Han hade naturligtvis Guds tillåtelse att befinna sig där, och hur han kom dit är en fråga jag återkommer till.
Det skapar hur som helst en klyfta mellan människorna och Gud, när de bejakar lögnen framför sanningen. Ormen själv har ju redan gjort sitt val, att förneka Guds auktoritet och ljuga ihop alternativa lösningar, alternativ gudsbild och människosyn. Lögnen förvanskar och gör om det Gud sagt. Därmed skapas en splittrad andlig världsbild.
Om man renodlar det hela och bortser från metaforiskt språk, är det två diametralt olika anspråk, viljor som kommer till uttryck. Det förutsätter medvetande, intelligens, och en förmåga att välja. Ytterst handlar det om hur man förhåller sig till Guds ord, och att hålla det han sagt för sant och giltigt. Punkt.
Gud är ju självklart unik som oskapad, evig Ande, med liv, vishet och kraft i sig själv att kunna skapa allt som finns, i den andliga världen och den fysiska. Ormen är skapad, och kan bara förvränga och förstöra det som redan finns, det Gud sagt och gjort. Människorna , som skapades till likhet med Gud, står därmed högre i rang än de himmelska väsendena , som skapades för att tjäna. Tragiken ligger då i att hon förlorade denna sin höga ställning och kom under det ormen påstod av verklighetsförvanskning.
Bibeln säger ingenting om ondskans ursprung ur ett teoretiskt perspektiv. Den skildrar hur olika ”personer” i det bibliska dramat agerar och vad som är deras motivation. Men det är uppenbart att det inte är ett opersonligt ont i någon abstrakt mening, eller bara om själva avsaknaden av det goda, utan om en intelligent ondska hos någon som är en fiende till både Gud och människa. Jesus själv kallar denne för lögnare, själva upphovet till all lögn, tjuv och mördare, som frestar, bedrar, ljuger, förstör den mänskliga värdigheten genom att på olika sätt locka till överträdelse av Guds goda lagar för bevarandet av det goda livet. Denne förstör, splittrar, anklagar, dödar.
En av de bästa illustrationerna till vad som hände i början är liknelsen om den den fyrahanda sädesåkern, där fienden beskrivs som den som stjäl ordet om riket, om Gud. Där ges ingen förklaring till att det finns en ovän, en fiende som olovligen planterar sin onda säd, stjäl den goda säden.
I Matt evang 13 talas det om den onde, en fiende och om djävulen. Med Jesu egna ord: Han svarade: ”Den som sår den goda säden är Människosonen. 38 Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, ogräset är den ondes barn. 39 Fienden som sådde det är djävulen. Skörden är tidens slut, och skördemännen är änglar.
40 Som när ogräset samlas ihop och bränns upp i eld ska det bli vid tidens slut. 41 Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska samla ihop ur hans rike allt som förleder och alla som gör orätt 42 och kasta dem i den brinnande ugnen. Där ska man gråta och gnissla tänder. 43 Då ska de rättfärdiga lysa som solen i sin Fars rike. Hör, du som har öron!
I Mark 4:13-15 :Såningsmannen sår ordet. 15 De vid vägen är de hos vilka ordet sås, men när de hör det kommer genast Satan och tar bort ordet som är sått i dem.
hos Lukas om djävulen, 11 Här är liknelsens mening: Säden är Guds ord. 12 De vid vägen är de som hör ordet, men sedan kommer djävulen och tar bort det ur deras hjärtan så att de inte kan tro och bli frälsta.
De två sädesslagen måste finnas, alltså det synliga resultatet av hur människor har valt, hur de svarat på Guds ord, hans nådeserbjudande genom evangelium, och de kommer att stå sida vid sida tills det är dags för skördetid.
+++
Det finns säkert en avsikt från Guds sida att vi inte ska spekulera om dessa förborgade ting. Vi får veta tillräckligt i de bibliska texterna för att kunna urskilja hans metoder och stå emot dem, och att ta emot frälsningens gåva och stå emot vår fiende.
Efes 6: 10 Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. 11 Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. 12 Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna. 13 Tag därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och behålla fältet, sedan ni fullgjort allt. 14 Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte kring era höfter och kläd er i rättfärdighetens pansar 15 och sätt som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger. 16 Tag dessutom trons sköld. Med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar. 17 Tag emot frälsningens hjälm och Andens svärd som är Guds ord. 18 Gör detta under ständig åkallan och bön och bed alltid i Anden. Vaka därför och håll ut i bön för alla de heliga.
+++
När ormen bedrog människorna tog en plan sin början som gick ut på att vända människans tro och tillbedjan från Gud själv . En konsekvens av detta var att hon blev utlämnad till skapelsen själv. Det typiska för många kulturer och religioner har varit tillbedjan av solen, och även månen. En hel mytologi utvecklades så att vissa människor fick en nästan halvgudomlig status, åtminstonen som medlare mellan gudar och människor. Man har tillbett livskraften, den naturliga fruktbarheten, lokala gudar för beskydd och framgång. Man har sökt det övernaturliga genom det naturliga som är korrumperat av synd, makt och bedrägerier. Då hamnar man helt fel.
Som sagts många gånger så ger Bibelns böcker inte teoretiska förklaringar till varför världen ser ut som den gör med all ondska och allt lidande. Vi ser däremot hur Gud agerar i den värld som störtades i kaos när hans auktoritet och ordningar förkastades. Han igångsätter omedelbart sitt stora räddningsprojekt som också genomförs i historien. Detta tolkades med rätta teologiskt som frälsningshistoria av det folk som bevittnat hans handlande.
Gud skapade oss med fri vilja, något vi aldrig skulle vilja vara utan, men då kan inte heller Gud ta tillbaka den när vi väljer att göra det som är dåligt, skadligt, ont. Dessa handlingar får däremot konsekvenser för oss själva och andra. Det ser vi så tydliga exempel på i texterna. I berättelsen om Kain smög avund, onda tankar och lögn in i hans tankevärld, och han agerade ut denna onda vilja och mördade sin oskyldige bror. I ett tidigare inlägg om detta såg vi hur Gud försökte tala Kain till rätta men han vägrade lyssna. Detta multipliceras sedan vidare i hans egen släkt. En av dem hette Lemek och han sade så här:
”Ada och Silla, hör på mig! Ni Lemeks hustrur,
Lyssna till mina ord: Jag dödar en man för ett sår
och en ung man för ett blåmärke.
24 Om Kain blir hämnad sju gånger, blir Lemek det sjuttiosju gånger.” (1 Mos 4).
Genom historien har de onda spiralerna av våld, hämnd och oförsonlighet fortsatt in i våra dagar och tar aldrig slut.
Men Gud verkade genom den andra släktgrenen: Adam kände åter sin hustru, och hon födde en son som hon gav namnet Set. Hon sade: ”Gud har gett mig en annan avkomling i stället för Abel, eftersom Kain dödade honom.26 Också Set fick en son och han gav honom namnet Enos. Vid den tiden började man åkalla Herrens namn”.
Det var i denna gudfruktiga släkt som Jesus själv hade sina förfäder , enligt Lukas 3:23-38. Mer om detta i andra inlägg.
Gud gav oss samvetsfunktioner, och så småningom lagar och regler för mellanmänskliga förehavanden, hur man ska bete sig mot varandra i familj och samhällen, men man bryter ständigt mot dem. Frestelserna är många, egoismen är djupt rotad och även om viljan att göra det goda finns, så gör vi det inte alltid, som Paulus skrev i Romarbrevet 6: Jag finner alltså den lagen: jag vill göra det goda, men det onda finns hos mig.. Ty jag kan inte fatta att jag handlar som jag gör. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar, det gör jag.
Vad gäller det moraliska onda som människor gör mot varandra skrivs det på vars och ens skuldkonto. Vi har alltid ett personligt ansvar, även om det samtidigt finns psykologiska förklaringar till det, något som Gud förstår. Ett barn som växer upp utan kärlek och vägledning för sitt beteende får det självklart svårare i livet än ett barn som fått med sig goda värderingar och exempel.
Vad Gud vill vet vi: vi ska älska honom och varandra, göra gott, leva rätt och sant, och för att kunna göra detta är vi beroende av Gud. Varje människa kan lyssna in sitt samvete, förstå av skapelsens storhet att det finns en Skapare, älska sanningen och vilja söka Gud. Hans nåd verkar för att var och en ska finna honom, finna frälsningen i och genom Jesus.
Det var Jesus själv som betalade priset för våra synder, så att vårt skuldkonto kunde utplånas. Det är en ofattbart stor nåd!
Kolosserbrevet 2 : Ni som var döda på grund av era överträdelser och er oomskurna natur, också er har han gjort levande med Kristus. Han har förlåtit oss alla överträdelser 14 och strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss. Det har han tagit bort genom att spika fast det på korset. 15 Han har klätt av väldena och makterna och förevisat dem offentligt, när han på korset triumferade över dem.
+++
Vi får inte veta så mycket om den onda intelligensen bakom lögnerna som bedrog människan, men vi ser i den bibliska historien, och i mänsklighetens historia i stort, spåren av dennes verksamhet: religioner och tankesystem som hävdar att överträdelsen av Guds ord inte får några följder, utan att människan själv (och oberoende av Gud) kan bli som gud och veta vad som är gott och ont, och inte behöver dö (och dömas). I vår högteknoligiska tid håller denna hädiska tanke på att anta proportioner som är så arroganta och högmodiga att man häpnar. Man tror sig kunna undgå den fysiska döden och ” få evigt liv” genom att i framtiden ladda upp sitt medvetande i superdatorer med hjälp av AGI. Det talas om Homo Deus, ”den gudomliga människan”, som menar att hon bli en gud med odödlighet och superkunskap.
Ormens lögner har snart verkligen nått så långt det går tack vare tekniken och de tankesystem som förnekar Gud Skaparen. Gudsupproret kommer att manifesteras på ett sätt som börjar skönjas nu. Mer om det längre fram.
Vidare ser vi de förfärliga konskevenserna av gudsupproret: avund, mord, död, konflikt, egoistiskt beteende som skadar andra på många olika sätt, lögn, samvetslöshet, omoral, övergrepp, förtryck …. osv osv. Gud själv är den ende som kan besegra denne onda makt och har gjort det genom sin Son Jesus Kristus när han dog på korset och uppstod, men denne är fortsatt verksam i världen genom gudlösa och antikristliga ideologier och religioner. Vid Jesu återkomst till jorden kommer han synligt och slutgiltigt att besegras.
Ofta beskylls Gud för detta, vilket är ett stort misstag. Det är människor själva som, totalt emot Guds vilja gör varandra illa: diktatorer som förtrycker sina folk, samvetslösa individer som utnyttjar barn, mördar, våldtar, begår terrorbrott osv osv. Människans natur är tyvärr fördärvad av syndens gift i olika grad, men Gud söker ständigt motverka detta genom sin Andes verkan i denna sjuka värld, genom lagar och bud för att skydda livet, genom sitt Ord, genom sin församling .
Det s k naturliga onda som sker genom naturkatastrofer har delvis vetenskapliga förklaringar men är ibland också skapade av människan själv. Jorden har alltid varit en omväxlande och osäker planet i kosmos, olika katastrofer har avlöst varandra rent geologiskt. Det uppstår hungersnöd p g a torka, förstörelse p g a översvämningar osv. Det är helt enkelt villkoren för livet på jorden. Vi lever ännu inte i Guds fullkomliga paradis på jorden där allt är under kontroll, i ordning, i frid, i harmoni utan varken ondska eller lidande.
Olyckor och sjukdomar kan drabba alla, oavsett om man är troende eller inte. Vi har som kristna ingen garanti att slippa undan allt som drabbar människor i allmänhet, men vi får naturligtvis be om beskydd, helande och hjälp i alla situationer. Många av oss kan vittna om konkreta bönesvar.
+
Gud skapade allt som finns med en precision och vishet som övergår vårt förstånd. Hur och när är egentligen inte de viktigaste frågorna, utan att han gjorde det och fortsätter uppehålla och vårda sig om sin skapelse. Istället handlar det om vem Gud är och vad han vill med, som hans representanter på jorden. Han är livets Gud och genom oss människor blir detta liv begripligt på alla nivåer, hur vi nu ska definiera liv. Vi kan kartlägga och till viss del förstå livet från molekyl till galax rent biologiskt och fysiskt, men det liv som Gud har och är, är en totalt annorlunda verklighet. Det livet, det eviga livet som är Ande, är ingenting vi föds med utan får ta emot som en gåva.
Som deras Skapare tillhör alla människor naturligtvis honom i en bemärkelse, men har inte rent automatiskt en medveten relation till honom utan måste aktivt få höra evangelium om hur man genom omvändelse, tro och dop får födas in i hans familj, bli hans barn. Genom Jesus Kristus får vi ta emot räddningen från synd och död.
Idag är frälsningens dag för var och en som åkallar Jesu namn, tror och tar emot honom som Herre i sitt liv.
+++
Frestelsens mekaninsmer.
Frestelser och prövningar är inte samma sak. Vi frestas alltid ytterst av vår andlige fiende att göra det som är emot Guds vilja, och av vår egen svaga mänskliga natur, men prövas av Gud för att lära känna både oss själva och honom.
Det är lätt att blanda ihop dessa, vilket kan orsaka problem. Ordet på grekiska är πειραζο,(peirazo) vilken kan betyda flera saker, dels en objektiv utvärdering om hur något är, dels lockelse till överträdelse av Guds goda vilja för oss. Det sägs i Bibeln att Gud prövar sitt folks hjärtan, om de håller sig till honom och inte överger hans väg. Prov och tester är nödvändiga för vår utveckling och mognad på livets alla områden. Att inte ge efter för frestelser gör oss också starka och mer fria som människor.
Men Gud kan aldrig fresta någon, med Jakobs ord i sitt brev :
Kap 1 12 Salig är den som håller ut i prövningen, ty när han har bestått sitt prov skall han få livets krona, som Gud har lovat dem som älskar honom. 13 Ingen som frestas skall säga: ”Det är Gud som frestar mig.” Ty Gud frestas inte av det onda och frestar inte heller någon. 14 Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär. 15 När så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död. 16 Bedra inte er själva, mina älskade bröder. (Det brevet återkommer jag till).
Frestelse i ordets negativa mening , att på olika sätt locka någon bort från Guds väg står satan för, och han samarbetar i detta med vad NT kallar ”köttet”, vår gamla människa, som gör sig påmind också efter att vi blivit nya skapelser i Kristus. I oss själva finns mycket som är emot Guds vilja, så var gränsen går mellan köttet, den psykologiska konstitutionen, arv och miljö och andemakter går inte att säga generellt. Det måste prövas i alla enskilda fall. Vi kan inte s a s skylla allt på vår andlige fiende, samtidigt som det kan vara ett reellt problem för människor som varit inblandade i ockultism t ex.
Det är en kamp mellan köttet och Anden i våra liv, hur vi lever, vad vi väljer osv. Frestelserna vill få oss att överträda Guds bud, som alltid är för vårt bästa. Det finns många beprövade knep från vår fiendes sida som jag återkommer till. Det börjar ju ofta med en tanke, ett begär till något som kan leda vidare till ett felaktigt beteende. Därför är det viktigt att försöka lära sig att analysera varifrån detta kom, och vart det leder innan det sker.
Jag ska som sagt vad fundera över vad en frestelse är, dess avsikt, hur den fungerar och hur man står emot den. Då måste både själva ursprungsberättelsen om den första frestelsen i Eden belysas, liksom hur Jesus frestades av djävulen i öknen, och vissa andra texter ur NT.
Först lite mer allmänt om våra mänskliga behov och begär.
+++
Det är Gud själv som skapade oss med alla våra behov och begär som han vill ska fyllas och levas ut inom vissa sunda och måttfulla ramar. Han skapade mat och dryck för både näring och glädjefull samvaro, sexdriften för familjebildning och njutning i ett äktenskap, längtan efter skönhet, skapande, lek, utforskande, kunskapstörst osv. Det fienden gör är att förvanska de goda begären, överdriva deras betydelse och även pervertera dem så att de skadar den enskilde och andra. För mycket av livets goda kan orsaka sjukdom och problem, oordnat sex kan leda till omoral om den står i centrum för livet, och även bli tvångsmässig i värsta fall, , uppehållande vid det materiella, vid förströelse och nöjen kan stänga av en andlig fördjupning
Det är bara fienden som försöker framställa Gud som att han tynger ner oss med befallningar och vill hindra oss från att leva ett gott liv. Men så är det ju inte! Det är han som skänker oss allt gott för att njuta av det med tacksamhet, ödmjukhet och måttlighet, och alltid med hans ära som vårt högsta mål. Sedan är det en annan sak att så många människor aldrig får möjligheterna att göra det av olika anledningar.
+++
Den ursprungliga frestelsen till otro vi läser om i Gen 3:1- 7 kan beskrivas i några korta satser. Den ger en bra utgångspunkt för att förstå vad som händer med oss som människor i förhållande till det vi hör från Gud.
1) ifrågasättande av det Gud sagt, varmed fröet till tvivel sås.
2) när det väl är gjort påverkas Evas verklighetsuppfattning, hon lägger till ett förbud som inte Gud gett i detta fall. Det kan ha en psykologisk förklaring i misstänksamheten som väckts när själva tvivlet såtts, att Gud är missunsam och inte vill deras bästa, att han undanhåller något. Hon lägger till att ”de inte får röra vid trädet”.
3) total förnekelse av Guds budskap, vilket tas emot eftersom det tillfredsställer hennes sinnen (begär) och längtan efter kunskap som hon nu tror Gud undanhåller henne.
Jag återkommer till hur berättelsen om Adam och Eva kan lära oss om deras respektive misslyckande gentemot Skaparens vilja, vilket kan hjälpa oss att förstå oss själva och relationen mellan man och kvinna idag.
+++
Här ska jag nu säga något om skildringen av hur vår Herre Jesus frestades i öknen.
Vi ser samma mönster upprepas från de första människornas möte med lögnaren, hur satan ifrågasatte det Gud sagt. Jag återkommer till detta i detalj i nästa inlägg.
Luk 3 När nu allt folket döptes, blev även Jesus döpt. Medan han bad, öppnades himlen 22 och den helige Ande sänkte sig över honom i fysisk gestalt som en duva. Och från himlen kom en röst: ”Du är min älskade Son. I dig har jag min glädje.”
Tack vare att Jesus uthärdade och övervann alla prövningar, frestelser och hela den ondes samlade attack mot honon, kan han hjälpa oss igenom allt. Han vet vad det är att vara människa, även om han som den ende helige och syndria människan som någonsin levt på jorden led mer än vi kan förstå.
alefochomega 