Om den Helige Ande.

Tiden mellan Kristi Himmelsfärd och Pingsten säger så mycket om Guds realistiska omsorg om oss. Han vet att vi behöver hjälp för att leva i den här världen. Det var därför han sände sin Son till världen, och efter att Jesus återvänt till den himmelska verkligheten,  sände han Hjälparen själv. Så kallas den helige Ande i Johannes evangelium. Anden, den tredje personen i Gudomen, representerar Kristi närvaro på jorden idag. Det finns så mycket att säga om den tredje personen i Gudomen, den helige Ande, ett med Fadern och Sonen av evighet. Anden är inte en kraft eller en opersonlig energi, men han ger liv och kraft till lärjungar i alla tider.  Han hjälper oss attt leva som Guds älskade barn, förbli i Kristus, och verka för Guds rike. Utan honom finns ingen tro eller kristet liv. Allt skulle bara vara teori och vackra ideal, men utan kraft och närvaro.  Han bor i oss, vi får  av nåd delta i den treenige Gudens liv genom den helige Ande. Det är stort och värt att prisas. Den helige Ande har varit verksam från början i skapelsen och genom frälsningshistorien. Han skapar och förmedlar liv, ger kraft, förklarar Guds ord, renar, leder de troende och enar dem. Han tröstar, förmanar och uppmuntrar,  förhärligar Jesus och förklarar Ordet. Han är sanningens Ande som bevarar oss i Guds uppenbarade sanning. Anden överbevisar också världen om synd, rättfärdighet och dom. Han hjälper människor att inse att de är syndare i behov av Guds förlåtelse, att omvända sig och tro på Jesus, och att sedan förbli i honom. Han ger av sina nådegåvor till de troende för att de skall förmedla Guds kunskap, helande, vishet och kraftgärningar. (1 Kor 12:1-4) Kunskapen om Anden som person är något som Jesus Kristus uppenbarade . Jesus visade vem Fadern är och även vem den Helige Ande var  i sitt eget liv. Anden förberedde Kristi ankomst, var verksam i Jesu liv från konceptionen till uppståndelsen, och bevarar det folk som är helgat åt honom fram till Kristi återkomst. +++ Det är också början på skapelsens upprättelse efter den stora skilsmässan mellan människan och hennes Skapare.  Denna återställda gemenskap blev möjlig genom Jesu död och uppståndelse, och Andens utgjutande. Den treenige Guden som vi tror på är till sin natur ett mysterium, som vi bara kan nalkas i tro, vördnad och tillbedjan. Vi förstår inte hur den levande Guden kan vara Fader, Son och Helig Ande på ett rent intellektuellt sätt. Det är något som Gud själv uppenbarar i ord, liv och gärningar för sitt folk, sina barn, även om det tar hela evigheten att lära känna honom. Men det är ändå redan här i tiden som det kan bli verkligt för oss genom Andens verk i oss,  i ett överlåtet liv till, och  gemenskap med Gud själv som det blir begripligt för vår oss. Gud som Skapare, alla människors skapare,  är säkert också genom sin Ande närvarande och verksam på ett sätt som vi inte förstår eller ser vidden av. Anden kan ju på ett unikt sätt utrannsaka alla människors inre, om de fått höra evangelium, vilket ljus de har, vad deras samveten säger och hur de konkret agerar i livet utifrån sina förutsättningar. Det är också därför endast han är alla människors domare. Bara han vet vilka de innerst inne är inför honom och vilka val de gjort i sina liv. Vårt uppdrag är att be för, betjäna, leva med, och vittna för våra medmänniskor, som alla är lika älskade av Gud.

+++

Evangelisten Johannes berättar i avskedstalet, kap 14-16, om hur Jesus förklarade för lärjungarna hur han fortsatt skulle kunna vara närvarande hos de sina, trots att han snart måste lämna dem fysiskt. Som alltid ger Johannes en fördjupad förståelse av det som skedde i det yttre.

Jesus hade lovat sina lärjungar att han inte skulle lämna dem faderlösa. Han skulle komma till dem och på den dagen skulle de förstå att han var i sin Fader och att de skulle vara i honom och han i dem. Fadern skulle ge dem en ”annan Hjälpare”, ἄλλον Παράκλητον, allon Parakleton. Det betyder en Hjälpare av samma slag, en som är som Jesus själv. Grekiskan kan genom ordet ”allos”, annan, uttrycka att det handlar om likhet. Annars hade ordet ”heteros” använts, som betyder av ett annat slag.

Genom den Helige Ande, som skulle uppfylla dem, kunde också Fadern och Sonen komma till dem och bo i dem. Genom tro på Jesu försoningsverk och när vi älskar honom och förblir i i hans ord, kommer Fadern och Sonen för att ta sin boning i oss. Gud bor inte bara bland sitt folk genom den Helige Ande, utan i våra hjärtan som individer.

 Johannesevangeliet 15:15-21. Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud. ¹⁶ Och jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, som alltid skall vara hos er, ¹⁷ sanningens Ande, som världen inte kan ta emot. Ty världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, eftersom han förblir hos er och skall vara i er. ¹⁸ Jag skall inte lämna er faderlösa, jag skall komma till er. ¹⁹ Ännu en kort tid, och världen ser mig inte längre, men ni skall se mig, ty jag lever, och ni kommer att leva. ²⁰ Den dagen skall ni förstå att jag är i min Fader, och att ni är i mig och jag i er. ²¹ Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom.” ²² Judas – inte Judas Iskariot – frågade: ”Herre, hur kommer det sig att du vill uppenbara dig för oss och inte för världen?” ²³ Jesus svarade: ”Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom. ²⁴ Den som inte älskar mig håller inte fast vid mina ord. Det ord som ni hör är inte mitt utan kommer från Fadern som har sänt mig. ²⁵ Detta har jag talat till er, medan jag är kvar hos er. ²⁶ Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er. ²⁷ På Pingstdagen minns vi det underbara som skedde när lärjungarna, i enlighet med Jesu löfte , blev fyllda med den helige Ande på ett totalt livsförvandlande sätt, och hur  ”De började tala främmande språk allteftersom Anden ingav dem att tala” .  Detta språkmirakel blev ett stort tecken för alla på Guds  mäktiga verk .  De började omedelbart berätta om Guds väldiga gärningar på de språk som var representerade bland de judar som församlats för högtiden, en uppfyllelse av Jesu löfte om att de skulle få kraft och bli hans vittnen, i Jerusalem, hela Judeen, Samarien och ända till jordens yttersta gräns (Apg 1:8). Därför kan man säga att församlingen föddes i detta pingstdop, när Anden kom över lärjungarna och uppfyllde dem.  Då började de också förstå Skrifterna, och allt vad Jesus undervisat dem om före sitt avsked. När aposteln Petrus höll sin första predikan hänvisade han till profetiornas uppfyllelse. Läs gärna kap 2 i Apostlagärningarna! Lärjungarna trädde fram inför folket, med Petrus i spetsen, och förkunnade evangelium. Skillnaden mellan före och efter var påtaglig. Tvivel, förvirring och rädsla var som bortblåsta, när Guds Ande uppfyllt dem på detta mäktiga sätt.  Den första pingstpredikan är fortfarande en av de bästa predikningar som hållits, och den belyser hur apostlarna förstod uppfyllelsen av profetiorna i det som hänt med dem. Den judiska högtiden Shavuot, pingst, firades till minne av hur Gud gav det judiska folket de tio budorden. Det var femtio dagar efter påsk. Ordet kommer från det grekiska Πεντηκοστή, pentekoste, som betyder den femtionde. Det var dessutom en skördefest. Efter Jesu död och uppståndelse under påsken, när hans slutgiltiga och fullkomliga offer på korset för hela världens synd fullbordats, kunde även meningen med pingsten uppfyllas. Gud kunde nu ta sin boning i människornas hjärta,  skriva sin viljas lag där, och leda sitt folk på ett nytt sätt.   +++ Pingstens glädje.   Några tankar om den glädje som är vår arvedel och som blir extra tydlig just under pingsten. Den som blivit fylld av den helige Ande, vet att den glädjen inte liknar något annat. Vi får del av Guds egen glädje.  Obeskrivlig glädje och salighet tillhör Guds väsen. Det är en glädje som inte är beroende av våra omständigheter, inte av oss själva. Det är en glädje som består och som håller igenom alla livets svårigheter. Vi kan uppleva att vi tappar den ibland, men Anden upplivar den i oss gång på gång. Den är en gåva som allt annat vi får av Gud. Det är hans egen glädje.   Det står i Apostlagärningarna: ”Och lärjungarna uppfylldes av glädje och den helige Ande”.   Där Guds Ande är, där är glädje, frid och frihet.

När vi tillber och prisar Gud i Anden är det en förövning till den saliga evighet som väntar oss, när vi får leva helt i Guds närvaro och tjäna honom med uppgifter i den nyskapde och befriade världen, som vi inte kan föreställa oss . Anden skapar också enhet, kärleksgemenskap mellan lemmarna i Kristi kropp, förmedlar  närvaron från Jesus, ger liv åt Ordet, ljus, ledning, visdom, tröst.

Vad karakteriserar Guds rike? ”Rättfärdighet, frid och glädje i den helige Ande”. Där Jesus Kristus får regera som den Herre han är, där är rättfärdighet, frid och glädje.

Jesus sade, och det är samtidigt ett löfte: ”Detta har jag talat till er för att min glädje ska vara i er och för att er glädje ska bli fullkomlig”. (Joh 15:11). Det är sant och verkligt. Det är inte en ytlig glädje som världen ger utan en glädje som håller genom lidande och nöd. Det var just kvällen innan sitt lidande som Jesus talade om sin glädje.

 Precis innan hade Jesus sagt följande: ” Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek. Om ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek.” Kärlek och glädje hör ihop. Jesu glädje var fullkomlig eftersom han uppfyllt sin Faders vilja lika fullkomligt och förblev i hans kärlek. Jesus var själv ”smord med glädjens olja”, enligt den messianska Psaltarpsalmen 45:8. +++ Den helige Andes verk i våra liv på olika sätt. +++

Det är viktigt att veta vad Bibeln lär om Anden, men lika viktigt att erfara hans närvaro. Guds rike består inte i ord utan i kraft, som Paulus skrev (1 Kor 4 ). Guds Ande verkar där Jesus är i centrum som den korsfäste och uppståndne Herren och Frälsaren, för att vittna om honom i våra liv idag, förhärliga honom. Anden söker inte uppmärksamhet för sig själv, utan pekar alltid på Jesus. Anden är ett med Fadern och Sonen och kallas b la Faderns Ande, Sonens, Kristi Ande. För oss är han Hjälparen, Tröstaren, och b la nådens, sanningens, uppenbarelsens, härlighetens, bönens, barnaskapets, kraftens, helighetens, reningens, livets Ande.

Anden ger liv åt Guds ord och är vår Hjälpare, utan honom kan vi inte leva som kristna. När Fadern och Sonen är viktigast för oss hjälper Anden oss att tillbe, be, tjäna och leva i Guds fullhet. Anden är ju Guds närvaro i våra hjärtan och i församlingen i dag. Utan honom finns inget liv från Gud, då är kristen tro en lära och Bibelns ord förblir bara ord på papper. Himmelske Fader, tack för allt du är och gör. Vi tillber, lovar och ärar dig. Tack att du utgav din egen Son för vår frälsning, tack att han dog och uppstod för att vi skulle få liv i honom. Tack Gud, att du sände den helige Ande efter Jesu himmelsfärd och att du själv därför kan bo i oss. Jag ber att vi ska förstå vårt totala beroende av dig varje dag och vara öppna för dig, så du kan leda oss efter din vilja. Vi ber om kraft att vittna och tjäna dig, men också om nåd att förbli i Kristus, bevara tron genom lidande och prövning. Tack att Anden  gör Jesus levande för oss, och Bibelns ord. Tack för att ditt rike är rättfärdighet, frid och glädje i den helige Ande. Din glädje, frid, tröst och nåd bär oss genom allt. Du är trofast och lämnar oss inte. Jesaja 12: Se, Gud är min frälsning,jag är trygg och inte rädd,för Herren Herren är min styrka och min lovsång. Han har blivit min frälsning.”3 Med fröjd ska ni ösa vatten ur frälsningens källor. Joh 7 :37 På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: ”Om någon är törstig, kom till mig och drick! 38 Den som tror på mig, som Skriften säger ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram.” 39 Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Anden hade nämligen inte kommit än, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad. Joh 4:13 Jesus svarade henne: ”Den som dricker av det här vattnet blir törstig igen. 14 Men den som dricker av det vatten jag ger honom ska aldrig någonsin törsta. Det vatten jag ger blir en källa i honom med vatten som flödar fram till evigt liv.