I två tidigare inlägg har jag funderat över de två första meningarna i Johannesevangeliet, och jag ska gå igenom de 18 verser som utgör den s k Prologen. Det passar bra inför julen när vi firar Kristi födelse, även om det finns andra meningar om hans exakta födelsedatum . Men det spelar ingen roll. Vi firar att Guds egen Son föddes in i denna världen, att Gud älskade världen så mycket att han gav oss sin Son. Det kan vi tänka på i tacksamhet varje dag, men särskilt under denna högtid så att de världsliga göromålen inte överskuggar huvudpersonen själv, Jesus Kristus.
Med Jesu Kristi födelse gick det till så: hans mor Maria var trolovadmed Josef, men innan de hade kommit tillsammans, visade det sig att hon var havande genom den helige Ande. 19 Josef, hennes man, var god och rättfärdig. Han ville inte dra vanära över henne, och därför beslöt han att i hemlighet skilja sig från henne. 20 Men när han tänkte på detta, se, då visade sig en Herrens ängel för honom i en dröm och sade: ”Josef, Davids son, var inte rädd att ta till dig Maria, din hustru, ty barnet i henne har blivit till genom den helige Ande. 21 Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder.” 22 Allt detta skedde, för att det skulle uppfyllas som Herren hade sagt genom profeten: 23 Se, jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel, det betyder Gud med oss. 24 När Josef vaknade upp ur sömnen, gjorde han som Herrens ängel hade befallt och tog sin hustru till sig. 25 Men han rörde henne inte, förrän hon hade fött en son. Och honom gav han namnet Jesus.
När Gud verkar gör han det alltid som den eviga och odelbara enhet av tre personer han är. Jag återkommer till en reflektion om detta i ett annat inlägg.
Johannes formulerade samma evangelium som Matteus och Lukas, men på ett annat sätt. Det liv som blev till i Marias livmoder, var Guds egen Sons liv, och som sann människa fick han namnet Jesus som betyder, Jahve frälser. På så sätt uppfyllde Gud sina löften till det judiska folket om sin Messias, vilket samtidigt innebar en frälsning för alla folk. Men Sonen hade funnits hos Fadern i evighet innan det mirakulösa ögonblicket när jungfrun Maria blev tilltalad av Faderns skapande ord och Andens livgivande närvaro.
Den himmelska aktiviteten på jorden var särskilt märkbar vid tiden före och efter Jesu födelse. Änglarna spelade en stor roll och Gud vägledde de inblandade genom drömmar. Ingenting kunde stoppa Guds räddningsplan från att fullbordas, inga onda makter, ingen ond kung Herodes. De religiösa ledarna kunde svara på kungens fråga om var Messias skulle födas, men de skyndade sig inte dit för att se om det stämde vad de österländska stjärntydarna, magerna, berättat. Läs gärna de första kapitlen Matteus och Lukas evangelium som skildrar detta.
I Guds rike som inte är av denna världen, och så helt annorlunda mot allt vi känner till, föddes Kungen själv i enkla omständigheter och inte i ett palats, omgiven av himmelens änglar och tillbedd av herdar och stjärntydare. På samma sätt kom Jesus att i sitt liv vittna om detta annorlunda rike, Guds verklighet, ända till döden på korset. Sådan är Guds kärlek som möter dem som i sanning och med ödmjukt hjärta tar emot hans Son som sin Kung , Frälsare och Herre.
I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. 2 Han var i begynnelsen hos Gud. 3 Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till. 4 I honom var liv, och livet var människornas ljus. 5 Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.
Allt skapades i och genom Ordet, han som blev människa. Gud är den ende Skaparen, allt har sitt upphov i hans person, det synliga likaväl som det osynliga. Han skapade förutsättningarna för livet på alla nivåer , men hans eget liv kan bara återspeglas i oss människor, skapade till hans avbild i och genom Sonen. Bara vi är medvetna om oss själva på ett unikt sätt i relation till omvärlden och till Gud genom vår själs förmåga att tänka, tala och skapa. Det finns ju många olika former av kommunikation, men i Ordet finns hela Guds plan för skapelsen i all sin storhet. Gud talar till oss, och vill tala med oss. Vi blir i djupaste mening till i samspelet med andra, och genom språket.
Johannes nämner ständigt liv och ljus i samband med det stora mysteriet att Guds Son blev människa. I och genom honom får vi andligt liv och ljus med allt vad det innebär av att tro och förstå att vi är skapade för relation till vår Skapare och Frälsare .
Det är ett också ljus som också lyser upp förnuftet så att vi får kunskap om Skaparens hand bakom allt. Vi har ju fått förmågan att utforska vår omvärld, från mikrokosmos till makrokosmos, vilket ger en fantastisk vetenskaplig förklaring till det som går att förklara och förstå på det sättet. Men det ger inte en heltäckande bild av verkligheten. Vi människor vill förstå oss själva, kultur och historia, för att få ett sammanhang.
Men när det gäller vår djupaste identitet som människor, och i evighetsperspetivet, är det bara Gud själv som skapat oss, som kan säga vilka vi är i relation till honom: kända på ett personligt sätt, och älskade av honom i och genom hans egen Son. Han gav oss det dyrbaraste han hade, och vi kan ge honom vårt hjärtas tacksamhet och kärlek tillbaka.
Dessa ord kan vi reflektera mycket över I honom var liv, och livet var människornas ljus. 5 Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.
Idag, liksom alla dagar, är det lika sant att hans ljus lyser i mörkret och att mörkret inte är starkare. Hur det än ser ut i världen och i vårt personliga liv, lyser hans ljus.
+++
Samma tema om liv och ljus återinnns i 1:a Johannesbrevet:
Det som var från begynnelsen, det vi har hört, det vi med egna ögon har sett, det vi skådade och med våra händer rörde vid – om Livets Ord är det vi vittnar. 2 Ja, livet uppenbarades, vi har sett det och vittnar om det och förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och uppenbarades för oss. 3 Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni skall ha gemenskap med oss. Och vår gemenskap är med Fadern och hans Son Jesus Kristus. 4 Och detta skriver vi för att vår glädje skall vara fullkomlig.
5 Detta är det budskap som vi har hört från honom och som vi förkunnar för er, att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom. 6 Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, så ljuger vi och handlar inte efter sanningen. 7 Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd. 8 Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. 9 Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. 10 Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare, och hans ord är inte i oss.
alefochomega 