Vi kan definiera och beskriva liv på olika sätt utifrån fysikaliska processer, kemi och biologi , psykologi och sociologi, men en människa kan inte reduceras enbart till något av detta . I kraft av Guds beslut är vi skapade för Gud, till hans avbilder, att vara hans familj på jorden, representanter och förvaltare.
Guds Ande ger liv åt sina skapade verk från begynnelse. Allt levande är beroende av hans uppehållande försyn och kraft. Gud verkade i historien genom att utvälja ett folk till sin egendom för att uppenbara att han var den ende sanne Guden, skaparen och befriaren för sitt förbundsfolk, det judiska folket, genom vilket alla folks frälsare Messias skulle komma.
Men det liv som Guds Ande förmedlar till sina pånyttfödda barn i det nya förbundet är något helt unikt . Det är avhängigt av Jesu försoningsdöd på korset. Anden förhärligar den korsfäste och uppsåndne Herren, leder människor till omvändelse, tro och liv i honom.
Vi kan lära känna vår skapare och ha gemenskap med den osynlige Guden som är Ande, tack vare att hans Son blev människa och uppenbarade Fadern, som sände sin Ande till oss.
Anden föder oss på nytt till ett himmelskt liv medan vi ännu vandrar i vår fysiska kropp på jorden, vilket är en försmak på vårt himmelska arv, som vi kommer att få i sin fullhet vid Kristi återkomst och uppståndelsen. Då ska vi i de andliga kroppar som är anpassade till det eviga livet i Guds rike, äntligen se vår älskade Jesus i all sin härlighet och makt.
Joh 3: Bland fariseerna fanns en man som hette Nikodemus, en av judarnas rådsherrar. 2 Han kom till Jesus om natten och sade: ”Rabbi, vi vet att det är från Gud du har kommit som lärare, ty ingen kan göra sådana tecken som du gör, om inte Gud är med honom.” 3 Jesus svarade: ”Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.” 4 Nikodemus sade: ”Hur kan en människa födas när hon är gammal? Inte kan hon väl komma in i moderlivet och födas en gång till?” 5 Jesus svarade: ”Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike. 6 Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande. 7 Var inte förvånad över att jag sade att ni måste födas på nytt. 8 Vindenblåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som är född av Anden.”
+
Joh 7: På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: ”Om någon är törstig, kom till mig och drick!38 Den som tror på mig, som Skriften säger ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram.” 39 Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Anden hade nämligen inte kommit än, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad.
+++
På en rent grundläggande nivå är det omöjligt att vara kristen utan den helige Ande, Han överbevisade oss om synd, hjälpte oss att tro, ledde oss fram till Jesus, födde oss på nytt, och geross daglig kraft att leva som Guds barn. Om vi ständigt lever i Ordet, bön och tillbedjan, blir vi ständigt förnyade av Anden. I kyrkans historia har det, tack och lov, kommit påtagliga perioder av förnyelse och väckelse som påninner den troende om det väsentligaste: att leva med Jesus i trohet till Ordet, överlåtelse, bön och tjänst.
Frukten av detta skeende har alltid inneburit en påtaglig förändring av den andliga atmosfären på plats, att syndare omvänder sig, att positiva initiativ tas i diakoni och samhällstjänst, att gudsfruktan och respekten för Guds ord blir mer påtaglig . Jag återkommer till detta ämne i nästa inlägg och tar då också upp frågan om andliga bedrägerier.
Det är ett stort mirakel att Gud av nåd kommit oss nära genom sin Ande och uppenbarat sin ofattbart stora kärlek.
Här är några verser som avslutning från 1 Kor 2 där Paulus skrev dessa ord, som vi kan meditera över :
När jag kom till er, bröder, var det inte med stor vältalighet eller hög visdom som jag predikade Guds hemlighet för er. 2 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus och honom som korsfäst. 3 Svag, rädd och mycket orolig kom jag till er. 4 Och mitt tal och min predikan bestod inte i ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom utan genom en bevisning i Ande och kraft. 5 Vi ville inte att er tro skulle bygga på människors visdom utan på Guds kraft.
6 Vishet förkunnar vi emellertid bland de fullkomliga, en vishet som inte tillhör den här världen eller den här världens härskare, som går mot sin undergång. 7 Nej, vi förkunnar Guds hemliga vishet, den vishet som är fördold och som Gud från evighet har bestämt att bli till härlighet för oss. 8 Denna vishet har ingen av den här världens härskare känt – om de hade känt den, skulle de inte ha korsfäst härlighetens Herre. 9 Men vi känner, som Skriften säger, vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom. 10 Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande.
Anden utforskar allt, också djupen i Gud. 11 Vem vet vad som finns i människan utom människans egen ande? Så vet heller ingen vad som är i Gud utom Guds Ande. 12 Men vi har inte fått världens ande, utan den Ande som är från Gud, för att vi skall veta vad vi har fått av Gud. 13 Detta förkunnar vi också, inte med ord som mänsklig visdom lär utan med ord som Anden lär, när vi återger andliga ting med andliga ord. 14 En oandlig människa tar inte emot det som tillhör Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det, eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt. 15 Den andliga människan däremot bedömer allt, men själv kan hon inte bedömas av någon. 16 Ty vem har lärt känna Herrens sinne, så att han kan undervisa honom? Men vi har Kristi sinne.
+++
Inledningsvis bara några ord om att Guds namn och Jesu namn egentligen är avledningar av verb, verben för vara och rädda. Detaljerna om hebreisk grammatik får lämnas därhän den här gången eftersom själva ämnet är ett annat, men det handlar naturligtvis om det Gud uppenbarade som sitt namn för Moses, Jag är den Jag är, JHVH. Namnet Yeshua på hebreiska betyder just Jahve frälser, vilket vi kan läsa om hos Matteus, när Herrens ängel i en dröm säger till Josef att ge det barn Maria bar namnet Jesus, ”för han ska frälsa sitt folk från deras synder.”
Det sammanfattar på ett underbart sätt vad Gud har gjort/gör för oss, hur han räddar oss från synden som skiljer oss från honom, och från den andliga och eviga döden, och ger oss sitt liv, evigt liv. Det Gud ÄR i sig själv kan vi inte nå eller förstå i sin fullhet, men det han gör för oss visar vem han är. Sedan har vi hela evigheten på oss att uppleva denna verklighet när vi väl är hemma hos honom.
I de johanneiska skrifterna är b la liv, kärlek, sanning, ljus centrala begrepp för att beskriva Jesus, och frälsningen framställs också som att gå från död till liv, att få evigt liv genom att tro på honom. De tecken Jesus gör pekar på denna Guds frälsning både rent konkret i tiden för dem som berördes av hans kraft, och som en eskatologisk verklighet. Han botade människor, undervisade om pånyttfödelsens avgörande betydelse, gjorde mirakler , uppväckte döda, förmedlade liv och kärlek från Fadern.
Många andra tecken som inte är nerskrivna i denna bok gjorde Jesus inför sina lärjungar. 31 Men dessa har blivit nerskrivna för att ni ska tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni genom tron ska ha liv i hans namn.
Jag återkommer till likheter och skillnader mellan den fjärde evangeliet och de tre synoptiska, som kompletterar varandra och tillsammans fördjupar vår förståelse av vem Gud är för oss.
+
Johannes beskriver på ett underbart sätt hur Jesus efter sin uppståndelse visade sig för sina lärjungar. ”.. Jesus sade än en gång till dem: ”Frid vare med er! Som Fadern har sänt mig sänder jag er.” 22 Sedan han sagt detta, andades han på dem och sade: ”Ta emot den helige Ande! ”
Det ord som används i denna vers återfinns bara här, ἐνεφύσησεν,enephysēsen, andades eller blåste på dem. Detta är motsvarigheten till hur Jesus sände ut sina lärjungar hos t ex Matteus och hur Anden kom över församlingen på Pingstdagen i Apostlagärningarna. Det finns olika sätt att uttrycka denna avgörande och rika händelse när den helige Anden gavs till apostlarna, lärjungarna. Detsamma har gällt i alla tider och än idag. Jesus andas in sin Ande i oss, vilket ger oss liv från Gud och utrustar oss till tjänst.
Därför kommer väckelsen också från Jesu mun, både när det gäller de ord han talade (”De ord som jag har talat till er är Ande och liv”) , och Anden han förmedlar. Det är bara den helige Ande som förhärligar Jesus, hans liv, död och uppståndelse. Om inte detta är i fokus, verkar en annan ande som inte är från Gud. Och, det finns mycket andligt bedrägeri i vår tid, vilket jag återkommer till i nästa del.
När Herren uttalade sitt ”FRID, εἰρήνη eirēnē, vare med er”, betyder det också att frälsningsverket är fullbordat. Jesus har återställt vår relation med Gud på korset och i sin uppståndelse, och vi får leva i Guds SHALOM.
Här finns en kort sammanfattning av detta viktiga bibliska begrepp:
+++
Det finns några exempel i Apostlagärningarna på andlig konfrontation, som visar på skillnaden mellan sann väckelse från Gud och manifestationer av andlig kraft som inte sker för att vittna om och förhärliga Jesus Kristus. De utförs av självutnämnda och av folket ansedda förmedlare av ”Guds stora kraft”. Det säger mycket om det väsentliga som är lika relevant i alla tider. Varifrån kommer kraften?
Människan har alltid sökt gudars hjälp för vägledning och mirakler, andlig kraft för hjälp i själslig och kroppslig nöd. Den fråga vi alltid måste ställa oss inför olika typer av andliga fenomen, manifestationer, t o m mirakler, är vilket upphov de har. Vad är syftet med dem?
Just denna händelse med trollkarlen (μαγεύων, mageuon) Simon från Samarien, som var en känd figur, illustrerar en del intressanta saker. Han använde någon slags andlig kraft för att imponera på folket med olika typer av övernaturliga fenomen. När Simon sedan hörde aposteln Filippus predika och såg de mäktiga kraftgärningar som skedde i Jesu namn, kom han till tro och följde aposteln. Men när han senare märkte hur Petrus och Johannes, som kommit dit för att folket i Samaria var öppna för Guds ord, bad för människorna och Anden kom över dem, ville han köpa den gåvan för pengar.
Han blev kraftfullt tillrättavisad av Petrus. Men det visar kanske ändå att när Simon såg den riktiga versionen, den äkta andliga manifestationen från Gud själv som utgjöt sin Ande, blev han så imponerad att han själv ville ha den förmågan. Det var ju naturligtvis med helt fel motiv och avslöjade hans drivkraft att vinna självisk ära och makt, och tjäna pengar. Det visar också att det han tidigare var känd för, som”Guds stora kraft”, inte var mer än tomhet och bedräglighet i jämförelse med den levande Gudens kraft, som i Jesu namn kom troende till del för att i Andens kraft vittna om Jesus och ge all ära till honom allena.
+++
Nästa exempel är från Apg 13. Här är det Paulus som konfronterade en judisk falsk profet som utövade magi, och som aktivt motarbetade dem genom att försöka hindra den lokale makthavaren från att komma till tro. Det är ett mönster som utspelat sig många gånger i historien. Falska profeter och ockultister vill infiltrera makteliten för att kunna påverka händelseförloppet i ett samhälle och stoppa förkunnelsen av evangelium och församlingen verksamhet.
Paulus fylldes då med den helige Ande och fick ett kraftfullt maktord från Herren för att stoppa hans manipulation av ståthållaren Sergius, vilket resulterade i att trollkarlen blev blind för en tid. Detta avgjorde saken. När ståthållaren såg detta tecken förstod han att Guds kraft var vida överlägsen de andliga manifestationer som den falske profeten Elymas barjesus ägnade sig åt.
På Jesu tid var det mycket vanligt med helbrägdagörare och magiker, som dels vandrade omkring eller var stationära vid olika helgedomar. Människor som var sjuka och själsligt och andligt betryckta sökte i desperation lindring hos sådana.
Därför samlades sådana stora skaror runt Jesus när han undervisade, botade sjuka, kastade ut demoner. Behoven var enorma och de arma människorna såg i honom den gode läkaren, som mötte dem med kärlek och gav dem människovärde tillbaka när han såg dem, rörde vid dem, talade till dem. Många sjuka levde i ett socialt utanförskap, i stor misär. Nyheten om de under Jesus gjorde spreds snabbt, och han måste snart sända ut sin alärjungar två och två för att betjäna skarorna.
I GT är ett av namnen på Gud, Herren din läkare (2 Mos 15:26) , och Herren, den gode Herden. Det uppfylldes i Jesus.
Det fanns ju naturligtvis ingen organiserad sjukvård i modern mening, men läkare var verksamma för att lindra plågor och läka sår med de medel som fanns, särskilt örtmediciner. Evangelisten Lukas var ju en av dem som följde med Paulus på en del missionsresor. Läkekonsten har annars gamla anor, särskilt i Egypten där man t o m kunna göra kirurgiska ingrepp.
Det är dock en komplex fråga hur man såg på sjukdom i gammaltestamentlig tid som inte kan tas upp här. Det handlade dels om att sjukdom betraktades som Guds straff för synd, dels om de konkreta renhetslagarna som hjälpte till att hålla sjukdomar borta.
Men Jesus visar att sjukdom inte enbart beror på synd och skuld. Han förlåter den lame, som samtidigt blir frisk , han rör vid de oberörbara leprasjuka och återför dem till gemenskapen som botade människor, han helar den blindfödde och säger att varken hans eller föräldrarnas synd är orsaken till det. Mycket mer finns att säga om detta och jag återkommer i en annan serie längre fram.
+++
Jag fortsätter i nästa del om de falska profeterna utifrån b la Paulus brev, men nu avslutar jag med en händelse från Apostlagärningarna igen. Det skildrar den väckelse i den andligt mycket svåra staden Efesos, dit Paulus kom på en av sina resor. Texten talar för sig själv i hela sin fantastiska skildring av det Gud gjorde den första tiden genom sina apostlar och lärjungar, men det är särskilt de sista verserna jag vill uppmärksamma, hur de nyfrälsta gör upp med sitt ockulta förflutna när de bränner sina böcker om magi. Guds ord och mäktiga kraft hade besegrat alla onda andemakter där och då. Läs själv!
.
alefochomega 