Det är en fråga som människan har ställt sig i alla tider och som man sökt få svar på i astrologin och andra spådomskonster. Livet är ju i högsta grad osäkert och farofyllt. Allt kan tas ifrån oss oväntat och hastigt, vi har inga garantier om en god framtid. Men den som tror sig kunna veta något om framtiden får också makt och kan planera. Därför fortsätter människor i vår sekulariserade tid att läsa horoskop, söka vägledning i det ockulta. Man vill ha kontroll och makt över sitt livsprojekt. Men vi är kallade att leva i tro och förtröstan på Gud, vår himmelska Fader, som har kontroll och makt att leda oss och hjälpa oss.
Det är också det faktum som mer än något annat visar vår begränsning i tid och rum, hur mycket man än vill inbilla sig något annat, och som skiljer oss från Gud, den Evige. Vi är bundna av nuet, och kan bara minnas det förflutna och föreställa oss framtiden på olika sätt. Bara han visste från begynnelsen vad som skulle ske fram till tidens slut, och han har förutsagt det långt i förväg. (Je 46:10.) Det som skiljer avgudar från den levande Guden är just att de inte kan förutsäga framtiden. Det som är dåtid, nutid och framtid för oss är kanske ett ögonblick för Gud. Tiden är något filosofer och fysiker ännu debatterar från olka utgångspunkter.
Jesus uppenbarade vad som skulle ske i den omedelbara framtiden efter sin död och uppståndelse, och vid tidens slut. Jag har skrivit om detta i andra inlägg, men vill bara här säga att vi inte vet de exakta tidpunkterna för vad som kommer att ske , eller hur det kommera att gå till, men vi har fått ”tecken”, som gör att vi kan ana när det börjar dra ihop sig för den sista tidens händelser innan Jesu återkomst. Han berättade om tecknet för sin återkomst och denna tidsålderns slut, Matt 24. Tecken pekar ju på något annat, på själva händelsen. Vi vet i stora drag vad som kommer att ske, just för att Herren låtit oss få veta det vi behöver veta för att vara förberedda på hans återkomst och välja rätt inriktning för våra liv.
Bara Gud har en total överblick och känner till alla orsakssamband bakom det som sker. Hur våra val räknas in i de stora sammanhangen, och hur hans försyn och vilja ändå kan ske, är omöjligt att förstå. Det övergår vårt förstånd.
+++
Hur kan bildade människor med kunskap om vetenskap ändå söka vägledning för sin framtid i i zodiakens stjärnmönster? Stjärnor är ju bara materia, som består av väte, helium och några andra tyngre grundämnen och bildas i gas och stoftmoln. Hur skulle de rent faktiskt kunna påverka oss, vårt själsliv, vårt andliga liv? Det är ju en helt orimlig tanke.
Stjärnor, galaxer vittnar om Guds skaparmakt och härlighet och förkunnar hans ära , som allt annat skapat. När vi ser Guds storhet på stjärnhimlen och i naturens alla under förstår vi hans oerhörda kraft, vishet och skönhet.
Psaltaren 19 :Himlarna vittnar om Guds härlighet, himlavalvet förkunnar hans händers verk.
3 Dag berättar för dag, natt ger kunskap till natt,
4 utan tal och utan ord,utan att man hör deras röst.
5 Deras röst når ut över hela jorden,
deras ord till världens ände.
Psaltaren 147: Han bestämmer stjärnornas antal,
han nämner dem alla vid namn.
5 Stor är vår Herre och väldig i kraft,
hans förstånd är utan gräns.
+++
Men ”de vise männen från Östern”, (Matt 2:1-12) visste att något exceptionellt hade skett när de upptäckt en ny och starkt lysande stjärna (vad den än var) på himlen, vilken de förknippade med det judiska folket. Det är ju intressant att det just är Matteus som berättade att dessa var bland de första som förstod att judarnas kung hade fötts, och att de reste till Jerusalem för att hylla honom, och när de fått höra profetians ord, också begav sig till Betlehem. Matteus anses ju vara det mest judiska av evangelierna. Ändå fick dessa hedningar vara bland de första som proklamerade Messias födelse.
Kan det ha funnits kvar en kunskap om Israels Gud från profeten Daniels tid? Han levde ju i Babylon och höll fast vid sin tro på Israels Gud och hans ord, samtidigt som han blev upplärd i kaldeernas litteratur och språk, där kunskapen om stjärnhimlen . Hur kunde dessa mager annars förknippa den nya stjärnan med judarnas kung? Det finns mer att säga om detta och jag återkommer kanske till det.
Kan Zodiaken ändå lära oss någonting om Guds frälsningsplan? Stjärnorna kan rent logiskt inte säga något om våra små liv här på jorden, men de kanske kan visa något om Gud själv. Här är några intressanta klipp om detta av den eminente bibelteologen Mike Heiser.
https://www.youtube.com/watch?v=oQsPHvRNYSs
https://www.youtube.com/watch?v=M48P2wrpfbo&t=4s
+++
I alla tider har människor undrat och ibland oroat sig för framtiden och velat veta hur det ska gå i smått och stort, på ett personligt och kollektivt plan.
I alla kulturer har det därför funnits siare, spåmän, visa män och kvinnor som påståtts kunna läsa tecknen i skyn, eller i syner, och därmed förutspå framtiden. I den bibliska historien har det funnits profeter och siare som talat på Guds befallning, men sättet de mottog denna övernaturliga kunskap skiljer sig markant. De försatte inte sig själva i trans, tittade inte i djurs inälvor eller använde andra spådomsmetoder som grannfolkens spåmän gjorde. De kallades av Gud till denna tjänst, ett ämbete ingen sökte frivilligt eftersom konsekvenserna av att tala Guds sanning bland människor som inte ville höra den, blev svåra och smärtsamma.
Kraven på profeterna i GT var också höga . Om det som profeterades inte skedde visade de sig inte tala på Guds vägnar och var således falska profeter och domen över dem blev hård (Femte Mos 13:5). Därför kan man ana att människor var försiktiga med att hävda ”Så säger Herren”…
En siare (הָרֹאֶֽה, roeh, en som ser) och profet (נָבִ֣יא, nabi) är egentligen bara olika beteckningar för samma företeelse, orden används i olika sammanhang. De hörde ord från Gud och fick visioner. Det handlar om att korrekt uppfatta vad Gud säger och förmedla det, vilket uttrycks i den ständigt förekommande frasen: ”Herrens ord kom till..”
Människan skapades ju för att höra och lyda Gud, ”se” och förstå hans vilja och vägar, så det är egentligen inte så märkligt. Proferna är snarare exempel på de hur människor ska vara enligt Guds skapelseordning och vilja, sådana som vill höra och göra det Gud säger.
Därför visste de gammaltestamentliga profeterna med sig att de var kallade av Gud på ett sådant sätt som gjorde att de vågade vara Guds röster i sin tid och förmedla hans ord och vilja. De stod också fast i förbundet, i Guds bud, och profeterade utifrån den kontexten. Profeterna hävdade hela tiden vikten av tron på det Gud sagt och gjort för folket, lydnaden och troheten mot honom, och faran i att tillbe andra gudar. De var förbundets talesmän och manade ständigt folket att omvända sig, tro och följa Herren i allt. En profet kunde aldrig, och kan aldrig än idag eller någonsin, tala i strid med Guds ord i Skriften och vara en sann profet.
Jesajas kallelse t ex var ju extraordinär, läs gärna kap 6 själv! De två andra stora profeterna, (vilket är lika med större textmassa, inte dignitet) Jeremia och Hesekiel, hade också tydliga och mäktiga kallelseupplevelser. De både hörde Gud tala och såg syner, visioner, vilket gäller flera av dem. Övriga profeter upplevde också kallelsens tyngd och situationens allvar i vilken de skulle tala Guds ord i tider av avfall och nöd.
De profeterade också om framtiden och vi har sett att det gått i uppfyllelse, särskilt de messianska profetiorna som handlade om Kristi första ankomst. Vissa profetor väntar på fullbordan i sin tid och ska uppfyllas vid Jesu återkomst. Vad gäller nationer, folk och världsläget i stort så kommer även dessa att uppfyllas i sin tid, men det är ännu svårt att ha en klar överblick över , utifrån Daniels bok och Uppenbareseboken.
Jag ska fortsättningsvis skriva om några av dessa profeter i Bibeln. Den första som omnämns som profet, är Abraham (Gen 20) ett ord som förekommer 26 ggr i GT. En betydelsfull profetia i 5 Mosebok 18:15f, är att Gud ska resa upp en profet som Mose. Det finns över 60 nämnda profeter i GT, många helt okända som talade ett ord från Herren i en speciell situation och som inte lämnat några spår efter sig. Vi har ju skriftprofeterna, som består av de tre stora böckerna, och tolv kortare böcker (bokrullar), som jag återkommer till.
I församlingens första tid fanns det också profeter, vilket jag återkommer till. Hur är det idag? Finns det ”riktiga” profeter som frambär budskap från Gud? Det gör det säkert, men samtidigt finns många fler som påstår sig tala ord direkt från Gud. Det är en avdelning för sig som kräver stor försiktighet och prövning, för att ta reda på om de verkligen gör det. Samtidigt kan varje troende i sitt mindre sammanhang tala i enlighet med Guds ord, uppmuntra och kanske förmana.
En annan fråga man kan ställa sig är om falska profeter kan säga något som rymmer en viss sanning? Med tanke på alla kulter, sekter och religioner som hänvisar till vissa utvalda delar av Bibeln, men sedan lägger till egna utsagor och läror som motsäger den, och som samlar stora skaror människor, måste man tyvärr säga att så är fallet. Jesus varnade oss för bedrägeri, falska profeter och sådana som säger sig vara messias. Det är oerhört viktigt att kunna skilja mellan det falska och bedrägliga budskapet och det som verkligen kommer från Gud.
+++
Jag börjar med några inledande ord om en fascinerande och viktig gestalt, nämligen Elia, och fortsätter i nästa del om honom och hans tjänst. Det är så speciellt med hur han plötsligt dyker upp i historien, vi får inte veta något om honom personlgen, utan det centrala i berättelsen är från början att han är Guds tjänare, sändebud och profet. Han verkade i en mycket mörk tid, som präglades av stort avfall och kaos.
Berget Karmel i Israel.
+++
Den fundamentala frågan är var den andliga informationen kommer ifrån och hur vi ska kunna skilja sanning från lögn, bedrägeri från sann uppenbarelse från Gud själv. Bibeln skildrar i många sammanhang denna konfrontation mellan lögn och sanning, falska profeter och de som förmedlat Herrens ord, och jag återkommer i den här serien till fler exempel.
Det är som alltid högst relevant och viktigt, för att komma rätt med andlig längtan och sökande. Gud själv har gett klara instruktioner för hur vi ska finna honom. Han har talat och visat vägen till sig själv, och därför behöver vi inte gå vilse. Gud är också den ende som från begynnelsen vet som kommer att ske i framtiden.
Vi måste dock som hans barn ständigt leva i tro på hans försyn, vägledning och hjälp i alla olika situationer, och kan inte få kunskap om framtiden utan hans vilja. I Bibeln har vi fått veta tillräckligt om hans räddningsplan och vad som kommer att ske i det stora hela innan Herren Jesus kommer tillbaka. Ibland får vi som enskilda kristna speciell vägledning genom ett profetiskt ord eller insikt, men alltid utifrån vår egen personliga relation med honom. Han har lovat att leda oss när vi går bedjande fram och lever i Guds ord.
Ingen profetia kan tala emot det Gud redan uppenbarat i sitt ord. Alla som led av Guds Ande idah talar också i enlighet med Guds ord, och låter alltid den korsfäste och uppståndne Jesus Kristus vara i centrum.
Vårt enda hopp är att Jesus snart kommer tillbaka för att regera som den goda, rättfärdiga kung han är, och skapa Guds välsignade ordning i vår sargade värld. Medan vi lever kvar här är Herren trofast och nådig mot oss i vår nöd och hjäler oss igenom allt. Jesus vet vad det är att vara människa och lida , och är oändligt barmhärtig och medkännande.
Vad vi kan säga om framtiden är att det inte blir bättre tyvärr. Förföljelsen och lidandet för kristna fortsätter, kontrollsamhället blir värre i den framväxandede globala maktstrukturerna, människor lever i förtryck och nöd i totalitära stater, polariseringen och hatet mellan människor ökar, liksom laglösheten och våldet, upplösningen av moral och skapelseordningens fundament, perversiteter och övergrepp mot barn och kvinnor blir vanligare, falska messiasgestalter bedrar många, fruktan och förvirring blir starkare och man låter sig därför lättare bedras.
+++
De gammaltestamentliga profeterna fick ibland inblick i de planer Gud hade och när han själv valde att uppenbara något eller påminna sitt folk om att han var den sanne Guden som höll sitt förbund med dem, trots deras ohörsamhet och trolöshet när de tillbad de omgivande folkens gudar, särskilt Baal och Aseran. Baal, som betyder ”herre”, ansågs vara en viktig gudom i den kananeiska religionens pantheon, där också Astarte ingick, och den högste guden El. Astarte hade också anknytning till fruktbarhetskulten. Som hos de flesta folk fanns föreställningar om olika gudar där det förekom inavel, inbördes rivalitet och maktkamp.
Elia levde och verkade i en mycket mörk tid i Nordriket när den onde och avfällige kungen Ahas ledde landet in i fördärvet genom sitt giftermål med Isebel, dotttern till en fenicisk kung, och de eftergifter han gjorde mot avguderiet. Han lät baalsdyrkan breda ut sig, förföljde Herrens profeter, agerade orättfärdigt på alla sätt. Vid ett speciellt tillfälle konfronterade profeten Elia den kananeiske guden Baals präster på berget Karmel, och där visade Gud att han var Gud som svarade på Elias enkla bön med eld från himlen , medan baalsprästernas extrema försök att få sin gud att svara, totalt misslyckades. (1 Kon 18:20-39)
+++
Profeten Elia
Vi får som sagt inte veta något om Elias kallelse eller bakgrund, bara att hans verksamhet blev av en avgörande betydelse för folket och att han var en av de stora profetgestalterna i det gamla förbundets tid, och även för det nya. Johannes döparen, som banade vägen för Kristus, blev utrustad med Elias ande och kraft för sitt uppdrag. Jesus själv hänvisade till honom vid flera tillfällen (Matt 11:4, som i sin tur gick tillbaka på profetian i Bibelns sista bok, Malaki,4:5).
+++
Elia trädde fram med ett maktord från Herren om en treårig torka, under vilken han själv blev övernaturligt försörjd och omhändertagen (1 Kon 17)
alefochomega 