Människan söker efter bevis på Guds existens och anklagar honom ofta för att det finns lidande och ondska i världen. Det är förståeligt. Gud kan tyckas avlägsen, och livet svårt och utan mening. Men han låter sig inte finnas som ett teoretiskt svar på alla frågor, utan gjorde mer än så, något mycket större. Guds Son blev människa och visade vem han verkligen är. Den osynlige Guden, som bor i det helighetens ljus vi inte kan uthärda att skåda in i, blev synlig i Jesus Kristus.
Och om vi vill tänka efter lite och låta perspektiven skifta så blir bilden en annan när vi utgår från vad Bibeln har att säga om detta. Det var människan som ”lämnade” Gud i sin ovilja att tro och lyda hans ord och därefter har han gjort allt för att hämta henne tillbaka till sig, vilket frälsningshistorien visar: från Guds löfte om att krossa den fiendes huvud som bedrog de första människorna med sina lögner (Gen 3), via sitt judiska förbundsfolk med Abraham, Mose, David och profeterna , fram till den utlovade Frälsaren.
Det är så mycket som sker på korset där Jesus hängde till föraktfull beskådan, övergiven av alla, förnedrad och utsatt för en smärta vi inte kan föreställa oss. En brottsling som korsfästes vid hans sida sammanfattar det:
En av brottslingarna som var upphängda där hånade honom och sade: ”Är inte du Messias? Fräls då dig själv, och oss också!” 40 Men den andre tillrättavisade honom och sade: ”Fruktar du inte ens Gud, du som är under samma dom? 41 Vår dom är rättvis, vi får vad vi förtjänar för det vi gjort. Men han har inte gjort något ont.” 42 Och han sade: ”Jesus, tänk på mig när du kommer till ditt rike.” 43 Jesus svarade: ”Jag säger dig sanningen: I dag ska du vara med mig i paradiset.”
Det har blivit sagt så många gånger, att det som såg ut som ett fruktansvärt nederlag i själva verket var en fullkomlig seger över det onda, synden och döden. Det förstod varken lärjungarna på riktigt vid den tidpunkten och ännu mindre, de regiösa och politiska ledarna , och mörkrets makter.
1 Kor 2 : Vishet förkunnar vi emellertid bland de fullkomliga, en vishet som inte tillhör den här världen eller den här världens härskare, som går mot sin undergång. 7 Nej, vi förkunnar Guds hemliga vishet, den vishet som är fördold och som Gud från evighet har bestämt att bli till härlighet för oss. 8 Denna vishet har ingen av den här världens härskare känt – om de hade känt den, skulle de inte ha korsfäst härlighetens Herre.
Johannes uttryckte denna dubbelhet så tydligt i sitt evangelium när Jesus talade om att han skulle bli upphöjd, vilket dels bokstavligen betydde att han skulle hängas upp på korset, men samtidigt genom detta upphöjdes som Herre över hela skapelsen. Vi vet ju att Gud uppväckte sin Son från döden och fullbordade därmed sin räddningsplan.
Ingen har stigit upp till himlen utom den som kom ner från himlen, Människosonen som är i himlen.14 Och så som Mose upphöjde ormen i öknen måste Människosonen bli upphöjd, 15 för att var och en som tror på honom ska ha evigt liv. 16 Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. 17 Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom. 18 Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.
+++
Det är människan som genom historien visat (och visar) exempel på ofattbar stor grymhet och orättvisa mot andra i sin egoism och strävan efter makt. Detta fundamentala problem med hennes ondska krävde en drastisk åtgärd från Guds sida: att låta Sonen bli utsatt för detta i sin kropp och dö bort det onda. Mer närvarande kunde Gud inte vara än i Jesus den stunden- den enda människan utan synd och helt oskyldig, som tog på sig allas våra synder och vår skuld inför Gud. I detta bevisade han sin kärlek till oss och att han är närvarande med oss i vårt lidande och i världens mörker. Det är ett stort mysterium att begrunda, som jag återkommer till. Men framför allt väcker det en enorm tacksamhet till Gud för hans kärlek och nåd mot oss.
”Medan vi ännu var svaga dog Kristus i ogudaktigas ställe, när tiden var inne. 7 Knappast vill någon dö för en hederlig människa – kanske vågar någon gå i döden för den som är god. 8 Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare. ” (Rom 5)
( 2 Kor 5).
Så led också Kristus en gång för våra synder. Rättfärdig led han i orättfärdigas ställe, för att föra oss till Gud. (1 Petr 3:18).
Det kommer fler inlägg om hur Jesu död gjorde slut på dödens makt och att vi som tillhör honom redan här och nu är nya skapelser i honom. Vid Kristi återkomst kommer den stora kosmiska förvandlingen att ske när Herren ska skapa nya himlar och en ny jord där han ska råda och regera i rättfärdighet, sanning, frid och godhet, utan uppror och förvanskningar av hans avsikter.
Ingen Långfredag utan Bachs Matteuspassion. Svensk psalm 144.
O huvud, blodigt, sårat,
Av smälek höljt och spe!
O huvud, kvalt och fårat
Och böjt i ångst och ve!
O huvud, som skall siras
Med ärekrans en dag,
Men nu med törne viras,
Dig ödmjukt hälsar jag.
2.
O ansikte du höga,
Som nyss betvang en värld,
Din makt nu gäller föga,
Din fägring är förtärd,
Din glans till intet vorden!
O vem har släckt den blick,
Vars ljus allt ljus på jorden
I klarhet övergick?
3.
Den börda du har burit
Min syndabörda är.
Den skörden, som du skurit,
Jag sådde, Herre kär.
När skuldens tyngd mig böjer,
Hos dig jag söker råd.
Till dig mitt rop jag höjer:
Se ned till mig i nåd!
4.
Dig tackar allt mitt hjärta,
Min Herre Jesu god,
För all din djupa smärta
Och allt ditt tålamod.
Du vän, för evigt trogen,
Dig vill jag mig förtro.
När jag till skörd är mogen,
Mig bärga till din ro.
5.
När jag skall lämna världen,
O lämna du ej mig,
Och låt vid hädanfärden
Min blick ej släppa dig.
När vånda trycker anden
I sista kampens nöd,
Kom då och lossa banden,
O Jesu, för din död.
6.
Träd i min sista timma
Själv för mitt öga fram.
Ack, låt mig då förnimma
Din bild på korsets stam.
Dess drag jag då vill gömma
I djupet av min själ
Och dödens smärta glömma.
Den så dör, han dör väl.
Mer av Bachs Matteuspassion, bland det vackraste som skrivits av människohand. Lyssna gärna på hela, här är en aria:
Inledningskören: https://www.youtube.com/watch?v=MDWMHHyFJSI&list=RDMDWMHHyFJSI&start_radio=1
alefochomega 