Döden – och sedan? Del I

dubbla_utva%cc%88gen

 

Först några ord om vad liv är, särskilt i biblisk mening. På en grundläggande nivå är livet högst biologiskt påtagligt i all sin rikedom. Vad gäller oss människor är vi mer än enbart fysiologiska varelser. Vi har ett ”inre liv” i det medvetande som vi tar för givet men vetenskapen egentligen bara börjat utforska. Här gäller en existentiell utgångspunkt för vad liv är, just i betydelsen av att vi existerar i denna värld  för att vi fått livet som en gåva. Därför handlar livet djupast om just relationen till Gud, och kan aldrig betyda en avgränsad sfär som vi kallar ”det religiösa”, som läggs till livet vi lever som en extra dimension. Gud har med hela vårt liv att göra, när vi lever här på jorden och hur vi lever efter döden. Det bestäms av vår relation med Gud. Som skapade varelser är vi per definition relaterade till Gud, vare sig vi vill erkänna det eller inte.

 

Gud är Livets Gud. Han är Skaparen. Han ger liv, skyddar och upprätthåller livet. Vi har honom att tacka för livet, både vårt fysiska liv på jorden och vårt andliga liv med honom genom Jesus Kristus, som varar i evighet.

 

Även om liv är en andlig realitet som består i gemenskap med Gud, påverkas hela vår varelse och vårt liv i världen. Gud är Ande och vi kommunicerar med honom genom vår andliga, invärtes människa som är osynlig men som påverkar hela vår varelse. Bibeln framställer alltid människan som en helhet där ande, själ och kropp påverkar varandra.

 

Guds liv är naturligtvis av ett helt annat slag än det vi känner till.  Det är kvalitativt helt annorlunda och det är svårt att både förklara och förstå det. Han är fylld av liv, kärlek, intelligens, makt, härlighet, kunskap, skönhet.  Hela Bibeln handlar om hur han, som är osynlig för oss, ända visar vem han är, vad han vill och vad han gör rent konkret i historien. Han har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Han har en plan, en mening för sin skapelse. Han uppehåller sin skapelse och söker oss människor för att vi ska vända om till honom.

 

Guds slags liv måste uppenbaras för oss för att vi ska förstå vad det är och få del av det. Johannes uttrycker det på flera olika sätt i sina skrifter, här i det första brevet:  

Det som var från begynnelsen, det vi har hört, det vi med egna ögon har sett, det vi har skådat och rört med våra händer, om detta vittnar vi: Livets Ord . 2 Livet har uppenbarats, vi har sett det och vittnar om det och förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och uppenbarades för oss. 3 Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni ska ha gemenskap med oss. Och vår gemenskap är med Fadern och hans Son Jesus Kristus. 4 Detta skriver vi för att vår glädje ska bli fullkomlig.
 (1:1-4). 

 

Jesus uppenbarar och förmedlar Guds eget liv på ett unikt sätt. Han kom till världen för att göra det. Tack vare det får vi bli barn till Gud och tas ur världen och vid uppståndelsen tillhöra honom för evigt.

 

Gud skapade änglarna och människorna. Därför har de en begynnelse. Varje varelse han skapar kommer alltid att existera, för människans del efter den fysiska döden. Bibeln beskriver att de döda fortsätter att existera i dödsriket. De utplånas och försvinner inte. De fortsätter att existera som personer men utan fysiska kroppar i väntan på uppståndelsens och domens dag.

 

 

 

Varför är det så? Gud har bestämt att det ska vara så. Vi får inget definitivt svar på det men man kan tänka sig att Gud vill att änglar skulle betjäna honom i evighet i himlen och att människor efter sin fysiska död ska återvända till honom och leva med honom i evighet. Det finns en glädje hos Gud att skapa och ha dem han skapar nära sitt hjärta. Eftersom han är evig skapar han oss för att vi ska kunna dela denna evighet med honom. Det blir möjligt efter Jesu död och uppståndelse och den frälsning vi får av nåd. Jesus tog vår synd och vårt onda på sig för att vi skulle kunna stå som rättfärdiga inför Gud och leva med honom i evighet.

 

Därför handlar livet djupast om denna relation med Gud. Bibeln handlar om detta, på samma sätt som man kan säga att Bibeln handlar om Guds kärlek, räddning och hans rike. Det är olika sidor av samma stora mysterium. Från Bibelns första kapitel till det sista står Livets träd i mittpunkten och berättar om hur Gud vill att vi ska få liv av hans liv. Vi ska äta av det han ger oss i sin kunskap, vishet och ledning för hur vi ska leva. Det finns fler bilder för detta centrala tema, Livets bröd, Livets ljus, att få dricka av Livets vatten och att ha sitt namn skrivet i Livets bok. denna bok är ”Lammets bok”, där våra namn står skrivna som satt vår tro och vårt hopp till Jesus som frälsare och Herre.

 

 

Vad innebär då döden?

 

Gud är livets Gud och döden är en inkräktare, en fiende som inte fanns med från början. Döden är ett direkt resultat av att de första människorna valde att inte lyda och tro på Guds ord, utan vände sig bort från honom. Detta uppror var själva ursynden och ledde till död. Människan dog alltså men fortsatte att leva fysiskt och det under lång tid dessutom. Hon dog bort från gemenskapen med Gud som bestod i att lyssna och lyda hans ord. Det är andlig död.  Denna andliga död påverkade hela livssituationen. Synden är överträdelse av Guds bud och resultatet av detta är död i alla betydelser: andlig död som består i separation från Gud och som leder till evig andlig död och skilsmässa om vi inte tar emot den räddande livlina som Gud kastat ut oss genom Jesus. Separationen från Gud påverkar vårt själsliv också, hela vår existens. Vi var ju skapade för att känna Gud och leva med honom så ett liv utan Gud förringar vår värdighet, vår mening med livet och vår verklighetsuppfattning.

 

Vi skiljs från vårt fysiska liv när vi dör. Det fysiska livet tar slut men det betyder alltså inte att vi upphör att existera. Guds kärleks stora erbjudande är om evigt iv genom Jesus. När vi dör fysiskt fortsätter vi att leva med Gud eller utan Gud. Det är vårt val. Gud gav oss livet och han erbjuder oss evigt liv, utbyte av vårt förstörda liv mot hans Sons oförstörbara, hela, heliga liv. Gud vill att alla människor skall räddas och komma till insikt om sanningen” (1 Tim 2:4).

 

Och sedan?

 

Om en människa inte vill ha något med Gud att göra under sin livstid och avböjer alla kontaktförsök från hans sida, hur ska vi då kunna mena att Gud ska ta emot henne efter döden, i sitt eviga rike? Skulle han tvinga sig på någon? Accepterar vi det?  Vi är ju skapade med fri vilja av Gud själv och vi värnar själva starkt om vår frihet. Från den mänskliga erfarenheten vet vi att ingen kan tvinga sin vilja till gemenskap eller sin  kärlek på någon. Det måste vara frivilligt. Så är det med Gud och oss. Han har gjort det möjligt för oss att ha full gemenskap med honom och det är hans vilja att alla ska tro på hans Son till liv.

 

Men v i kan inte komma in i Guds rike utan att bli födda på nytt, vilket sker när vi överlämnar oss till Gud i tro och förtröstan på Jesus.

 

Vi brukar anklaga Gud för att han inte är rättvis när han låter människor gå förlorade men så är det inte. Gud är den yttersta instansen för rättvisa, rättfärdighet och sanning. Att han skulle göra något som står i kontrast till sitt eget väsen är omöjligt. Han är ju den som bestämmer vad som är rättvist och rättfärdigt. Han är rättfärdigheten själv. Gud dömer varje människa efter det ljus hon har och hur hon tagit vara på det. Det är något vi aldrig kan veta eller förstå och det är inte vår uppgift. Vad vi ska göra är att be och vittna, evangelisera och hjälpa människor att komma till tro. Domen är sedan Guds. Jag kommenterar inte predestination och fri vilja här utan återkommer till det i andra sammanhang. 

Det är istället våra egna synder som gör att vi förblir i den andliga döden efter vår fysiska död. Det är att vara fördömd, förvisad från Guds närvaro och det beskrivs på ett förfärligt sätt med eld, gråt, mörker osv. Ett liv utan Gud är per definition mörker och djupaste elände. Vi är alla andligt döda och behöver väckas till liv genom Jesus Kristus. Den som tror och överlämnar sig till honom går från död till liv.

 

EFes 2: ” Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder … Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra”. ..4 Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, 5 även när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande med Kristus. Av nåd är ni frälsta!

 

Guds vrede vilar över synden eftersom den förstör hans skapelse och han måste som rättfärdig domare döma den. Han vill dock rädda människor  från syndens och dödens makt, till att som söner och döttrar känna honom som Fader i en evig gemenskap. Johannes uttrycker det så här: 3 Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.

 

För dem som vägrar att ta emot gåvan, när de fått höra evangeliet, slutar det så här, som Paulus uttrycker det : ”dem som inte erkänner Gud och inte lyssnar till evangeliet om vår herre Jesus” att ”deras straff blir evigt fördärv, fjärran från Herrens ansikte och från hans makt och härlighet” (2 Thess 1:8-9).

Gud ÄR ljus- en existens utan Gud är mörker. Gud ÄR kärlek- en existens utan hans kärlek är fördömelse. Gud ÄR sanningen- en existens utan sanning är lögn. Gud ÄR rättfärdighet- en existens utan rättfärdighet är orättfärdighet och fördärv. Gud skänker förlåtelse, försoning, upprättelse till den som omvänder sig och tror-  en existens utan förlåtelse är evigt straff.

Med eller utan Gud, nu och i evighet. Vi väljer när vi får höra om denna sanning och Gud hjälper oss i sin nåd att välja rätt.

 

 

Vad säger evangelierna?

 

Jag citerar Johannes evangeliet för att få en fördjupad förståelse om vad det innebär att gå förlorad efter döden. Vad vi har hos synoptikerna är varningar från Jesus själv om att inte hamna utanför ” i det yttersta mörkret”, i ”den eld som är förberedd åt djävulen och hans änglar”, där det ska vara ”gråt och tandagnisslan”. Mer om detaljerna vid ett annat tillfälle.

Men så mycket vet vi att Gud sände sin Son för att rädda oss från den eviga döden. Alltså finns en reell risk att gå förlorad. Genom hela Bibeln blir det så tydligt att Gud vill rädda sin skapelse. Han vill att alla ska bli frälsta och komma till kunskap om sanningen. Gud vill inte att någon ska gå förlorad och har gjort det möjligt för alla som åkallar Jesu namn att räddas.

 

Johannes kompletterar som alltid synoptikerna och fördjupar  den teologiska betydelsen. Jesus, som älskat oss mer än alla och som bevisat denna sin kärlek in i döden, varnar oss för att inte gå förlorade. Det blir tydligt att Guds liv förmedlas genom Jesus och genom ordet av honom och om honom. Det har vi sett tidigare, att vi relaterar till Guds verklighet genom Guds Ord.

 

Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen ska inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.”  Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen ska inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.”

19 Jesus svarade dem: ”Jag säger er sanningen: Sonen kan inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra. Vad Fadern gör, det gör också Sonen. 20 Fadern älskar Sonen och visar honom allt han gör, och större gärningar än dessa ska han visa honom så att ni blir förundrade. 21 För liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger också Sonen liv åt vilka han vill. 22 Och Fadern dömer ingen, utan han har överlämnat hela domen till Sonen 23 för att alla ska ära Sonen så som de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern som har sänt honom.

5 24 Jag säger er sanningen: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han drabbas inte av domen utan har gått över från döden till livet.

25 Jag säger er sanningen: Det kommer en tid, och den är redan här, när de döda ska höra Guds Sons röst, och de som hör den ska få liv. 26 För liksom Fadern har liv i sig själv, har han också låtit Sonen ha liv i sig själv. 27 Och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människosonen.   28 Var inte förvånade över detta. Det kommer en tid när alla som ligger i gravarna ska höra hans röst 29 och komma ut. De som har gjort gott ska uppstå till liv, och de som har gjort ont ska uppstå till dom.30 Jag kan inte göra något av mig själv, jag dömer efter det jag hör. Och min dom är rättvis, för jag söker inte min egen vilja utan hans som har sänt mig.

6 Alla som Fadern ger mig kommer till mig, och den som kommer till mig ska jag aldrig visa bort. 38 Jag har inte kommit ner från himlen för att göra min egen vilja, utan hans vilja som har sänt mig. 39 Och detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte ska förlora någon enda av alla dem som han har gett mig, utan låta dem uppstå på den yttersta dagen. 40 Ja, detta är min Fars vilja: att var och en som ser Sonen och tror på honom ska ha evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen.”

11 :5 Jesus sade: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör, 26 och den som lever och tror på mig ska aldrig någonsin dö.

17 Fader, stunden har kommit. Förhärliga din Son, så att Sonen kan förhärliga dig. 2 Du har gett honom makt över alla människor, för att han ska ge evigt liv åt alla dem som du har gett honom. 3 Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus. 4

 

Låt oss alla säga JA till Jesus idag! Gud har sagt sitt JA och AMEN genom honom och vi får säga vårt JA till hans kärlek och nåd och se fram emot det eviga livet hemma hos honom.

Har vi något val? 1

3814238366_f71ff73a7c

 

Gud ställer oss inför ett val. Från 1 Moseboken och genom hela Bibeln möter vi detta tema, att Gud ger människan ansvaret att välja hur vi förhåller oss till honom och hans Ord.  För att förstå detta måste vi utgå från Gud  och inte oss själva. I vår lilla värld är vi i centrum och bedömer allt därefter. Det är svårt för människan att acceptera att vi, när det gäller det absoluta, är underställda Gud och därmed hans anspråk på oss. Grunden för detta är just att vi är skapade av Gud och helt beroende av honom för vårt liv. Denna verklighet måste uppenbaras för oss i Ordet,  med hjälp av den Helige Ande.
Det är Gud som definierar de absoluta värdena och bestämmer vad som gäller i hans rike. Därför är gudsrikestanken helt central i Bibeln. Gud är suverän härskare och Kung i sitt rike. Det betyder att han regerar, råder, bestämmer, dömer och friar. Det finns lagar i Guds rike som han med den exklusiva rätt han besitter som Skapare och alltings upphov har uppställt och som vi ska följa. Liv är enligt Guds definition, gemenskap med honom. Död är att vara skild från honom. Något tredje alternativ ges inte. Det finns ingen neutralitet i vårt förhållande till Gud. Förr eller senare måste vi alla välja och leva med konsekvenserna av detta val: med Gud i all evighet eller utan Gud i all evighet. Himmel eller helvete. Liv eller död. Räddad eller förlorad.
Det är möjligt att välja rätt och förbli i Guds gemenskap. Gud har skapat oss med denna förmåga. Men friheten skulle inte vara verklig om inte möjligheten fanns att välja fel.  I Bibeln beskrivs dessa två vägar. Livets väg som är trons, lyssnandets och lydnadens väg, och som börjar i hjärtats förhållningssätt till Gud: tacksamheten och kärleken till honom.  Dödens väg börjar med hjärtats nej till Gud.
Att medvetet välja bort Gud och livets väg leder till död. Att mena sig inte behöva välja leder också slutligen till död. Man vägrar att acceptera det val som Gud själv förelagt oss. Den stora frihet vi fått av Gud gav också rum för den stora illusionen av autonomi, att vi har makten över vårt liv och inte behöver stå till svars inför Gud. Det var och är kärnpunkten i den stora lögnen om friheten. Men människan är enbart fri när hon erkänner sin beroendeställning till Gud. Då blir hon vad hon skapats till. Att försöka frigöra sig från Gud ger bara fångenskap. Då gör hon sig till någon hon aldrig ämnats att vara.

 

Gud skapade alla varelser med fri vilja. Utan den fria viljan blir kärleken och det goda meningslöst. Men av det följer, att vi också kan välja fel. Det är en stor risk och utmaning men Gud ansåg det värt priset. Vi gör det nog också, om vi tänker efter. Vem vill avstå från sin fria vilja egentligen? Problemet är, att när vi använder den fel och konsekvenserna blir förfärliga, skyller vi ofta på Gud.

 

Med detta sagt är det samtidigt lika sant att det är Guds nåd som väcker oss till omvändelse, som drar oss till Jesus och ger oss trons gåva så att vi kan överlämna oss till honom och göra honom till Herre i våra liv. Teologer har i alla tider diskuterat proportionerna i detta men det lämnar jag därhän. Allt är Guds verk men han har ändå skapat oss med fri vilja, och även om den är skadad av synden, så kanske vi kan säga ja eller nej till Guds kallelse till frälsning i Jesus Kristus.

 

I Edens lustgård gällde valet livets träd eller kunskapens träd.

2:8-18 : Herren Gud planterade en lustgård i Eden, österut, och satte där människan som han hade format. 9 Och Herren Gud lät alla slags träd som var ljuvliga att se på och goda att äta av växa upp ur marken. Livets träd liksom trädet med kunskap om gott och ont satte han mitt i lustgården. 10 Från Eden gick en flod ut som vattnade lustgården och som sedan delade sig i fyra huvudgrenar. 11 Den första heter Pison. Det är den som flyter runt hela landet Havila, där det finns guld. 12 Guldet i det landet är gott och där finns också bdelliumharts och onyxsten. 13 Den andra floden heter Gihon. Det är den som flyter runt hela landet Kush. 14 Den tredje floden heter Hiddekel. Det är den som flyter öster om Assur. Den fjärde floden är Eufrat. 15
Herren Gud tog mannen och satte honom i Edens lustgård för att han skulle odla och bevara den. 16 Och Herren Gud gav mannen denna befallning: ”Du kan fritt äta av alla träd i lustgården, 17 men av trädet med kunskap om gott och ont skall du inte äta, ty den dag du äter av det skall du döden dö.” 18

Vi fortsätter i 5 Mos 30:19: Jag tar i dag himmel och jord till vittne mot er att jag har förelagt dig liv och död, välsignelse och förbannelse. Välj då livet, för att du och dina efterkommande må leva, 20 genom att du älskar Herren , din Gud, och lyssnar till hans röst och håller dig till honom. Ty detta betyder liv och lång levnad för dig, så att du får bo i det land som Herren med ed har lovat att ge dina fäder, Abraham, Isak och Jakob.
Enligt Guds definition är att välja livet och välsignelsen att älska Gud, lyssna till hans röst och hålla sig till honom. Då blir konsekvensen  att välja bort Gud,  döden och förbannelsen. Det finns utförliga beskrivningar i 5 Mos 28 av de förfärliga konsekvenserna av det gamla förbundsfolkets olydnad, de  förbannelser som då skulle drabba dem. (Mer om det längre fram).

 

Med detta sagt är det också nödvändigt att påminna om Guds ofattbara tålamod, nåd och godhet gentemot oss som både dröjer med att välja och väljer fel. Som fadern i liknelsen om den förlora sonen väntar han på oss och när vi än kommer sluter han oss i sin famn utan att säga ett förebrående ord. Det är inte heller alltid så lätt att välja rätt i konkreta situationer i våra liv. Livet är komplext och ofta svåröverskådligt .
Men när det gäller det viktigaste och största valet vi gör är det paradoxalt nog mycket enkelt. Gud beskriver det så tydligt och hjälper oss, även om porten är trång och vägen är smal, som Jesus säger i Matt 7:13 Gå in genom den trånga porten. Den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. 14 Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.
Mer om detta i nästa avsnitt.