Kortare bibelreflektioner om livet med Gud.

the-hand-of-god

 

Temat är att vara i Guds hand, och hur förblir där. Jag skriver korta bibelreflektioner nedan b la utifrån detta tema.

 

+++

 

 

 

Det Gud gjorde för oss i och genom sin Son Jesus Kristus är så stort och mirakulöst och tar hela evigheten att förstå bredden, längden och djupet av det, men kan kan ändå uttryckas i några meningar:

Från synd till rättfärdighet

från död till liv

från mörker till ljus

från förbannelse till välsignelse

från oro till frid

från ensamhet till gemenskap

från hopplöshet till hopp

från förtvivlan till glädje.

Gud älskar dig så mycket att Jesus dog för att du skulle befrias från satans, syndens och dödens förstörande makter, och bli Guds barn. Det sker när du säger ja och tack till Jesus och lämnar ditt liv till honom. Då föds du på nytt av hans Ande och kommer in i hans eviga rike. Där regerar Gud i sin helighet, kärlek, rättfärdighet, godhet och nåd. Där är ljus, salighet och frid.

Det är början på trons väg, att lära känna Gud i hans Ord, i gemenskap med kristna i församlingen, i bön och liv.

Gud välsigne dig i ditt liv med Jesus. Han är trofast och är med dig alla dagar till tidens slut.

 

 

äppelblom

 

 

Liv i överföd

 

Det finns många sätt att beskriva det oerhörda  som skedde när Jesus dog och uppstod för oss. NT:s författare talar b la om försoning, rättfärdiggörelse, frälsning . Att Guds egen Son som människa lät sig spikas upp på ett kors som en förbrytare, förutsägs i Gamla Testamentet och var Guds plan från begynnelsen för att rädda den förlorade mänskligheten. Här ska jag inte referera alla de bibelställen som handlar om detta men framför allt lyfta fram  aspekten av livet vi får från Gud. Liv innebär frihet från död, synd, andlig fångenskap och mörker. Det skänker oss också gemenskap med Fadern genom Jesus Kristus. Det är alltså slutresultatet av Jesu försoningsverk på korset.

Vi som var fiender till Gud försonas genom Guds eget initiativ och blir hans barn. Vi som var olydiga och ovilliga att höra och göra hans vilja, blir genom hans nåd omvända och rättvända människor. Vi upprättas till att bli sådana han skapat oss att vara, verkligt befriade från tvång, förnedring och förvirring. Det är bara Gud som gör oss verkligen fria.

Paulus uttrycker det så här i Romarbrevet t ex: ”För om vi som Guds fiender blev försonade med honom genom hans Sons död, hur mycket mer ska vi då inte som försonade bli frälsta genom hans liv? (5:10).

Och Johannes : ”Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, ja liv i överflöd”. (10:10).

Detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den du har sänt, Jesus Kristus”. (17:3).

Det är bara två exempel från Johannes, som skrivit mycket om Guds liv. Men de uttrycker det väsentliga här. Det räcker långt att begrunda denna mirakulösa sanning, att vi som var döda i våra synder gjorts levande genom Guds nåd. Vi har fått andligt liv, Guds slags liv, som är evigt och detta liv ÄR relation. Det är svårt för oss att helt förstå verkligheten bakom orden, att Fadern älskar Sonen och att den Helige Ande som person deltar i detta kärlekens inre liv hos Gud.  Vi får av nåd  känna Fadern och Sonen, genom Andens inneboende i oss. Det börjar här i all ofullkomlighet och fortsätter i evigheten. Det är också livets mening och mål för oss var och en.

 

 

 

+++

 

 

300px-Cristo_crucificado

 

 
 
Allt börjar och slutar med Guds nåd. Guds godhet och välvilliga kärlek gentemot mänskligheten är verksam genom hans aktiva nåd. Människan lever s a s av nåd från början till slut, allt är en gåva från Gud. Själva livet är en gåva där ingen av oss kunde existera utan hans försyn och omsorg, och Guds nåd blir naturligtvis särskilt uppenbarad i det Gud gjort genom sin Son Jesus för vår frälsnings skull.
 
 
Vi är naturligtvis frälsta av nåd genom tro på Jesu Kristi fullkomliga verk på korset. Men när det kommer till hur vi lever som Guds återlösta söner och döttrar finns vissa villkor. Mer om detta längre fram.
 

Guds nåd är gratis,  vi inte kan prestera något i vår egen makt för att bli frälsta och få liv i gemenskapen med Gud. Det har kostat Gud mycket att rädda oss från mörkrets välde och rena oss från synd: hans Sons dyrbara blod, utgivet på korset.

 

Därför kan vi inte ta nåden lättsinnigt. Det kommer att kosta oss något också när vi vill vandra i Anden och inte anpassar oss efter denna världen. Frälsningens gåva är gratis och i helgelsen får vi samverka med Guds nåd för att Kristus ska ta gestalt i oss. Det tar ett helt liv under mycket kamp. Men det är naturligtvis värt priset, att ”arbeta med fruktan och bävan på er frälsning,13 för det är Gud som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja ska ske”. (Fil 2).

 

Nåden är gratis och vi tar emot allt Gud gjort för oss genom tron. Nåden och tron hör ihop. Samtidigt finns en annan viktig aspekt, att den fostrar oss.

 

11 Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är, 13 medan vi väntar på det saliga hoppet, att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus skall träda fram i härlighet. 14 Han har offrat sig själv för oss för att friköpa oss från all laglöshet och rena åt sig ett egendomsfolk, som är uppfyllt av iver att göra goda gärningar. 15 Så skall du tala, förmana och tillrättavisa med allt eftertryck. Låt ingen se ner på dig.

 

 

Guds nåd är det som Han i sin kärlek beslöt att göra för att rädda och hjälpa oss, vilket naturligtvis är gratis och ges fritt och för intet. Vi kan inte betala för något vi får från Gud. Hans nåd flödar utifrån hans väsen gentemot oss.  Han ÄR kärlek som ständigt vill visa nåd. Själva vår existens är en gåva. Det Gud gjort genom Jesus Kristus är den största gåva vi kan få. Vi kan inte rädda oss själva från synd och död. Vi kan inte genom våra goda gärningar räknas som rättfärdiga inför den Helige Guden. Allt Gud har gett och gjort av nåd är fullkomligt och fullbordat. Det vi kan göra är att tacka och ta emot och leva till hans ära.

 

Ordet för nåd på grekiska är χάρις (charis) och betyder gåva, ynnest, godhet, tacksamhet.

 

 

Men det finns naturligtvis villkor i förbundet, i relationen med Gud. För att vi ska kunna ta emot det han vill ge och göra måste vi vara villiga att höra, tro och lyda. Annars kan vi ju inte få del av det Gud vill ge.

 

Guds nåd är helt gratis men det ”kostar” något att ta emot från vår sida: en vilja till omvärdering av våra egna tankar och vägar, omvändelse, ödmjukhet, lyssnande och lydnad. Det kostar på för vårt kött, vår egocentrerade gamla människa som vill bestämma själv och vara i centrum.

 

Det är ändå ingenting mot vad det kostade Jesus att ta vår synd på sig och dö som en förbrytare, för att vi skulle få förlåtelse, nytt liv och gemenskap med Gud. Han har betalat det högsta priset med sitt eget blod för vår räddning.   Vi får hjälp av den Helige Ande att inte leva efter vår gamla människa utan förvandlas och bli de människor Gud skapat oss till att vara i pånyttfödelsen.

 

 

 

Här är bara några exempel från GT och NT.

5 Moseboken 28: 1:

”Om du lyssnar till Herrens din Guds röst, genom att noggrant följa alla hans bud som jag idag ger dig, så skall Herren, din Gud, upphöja dig över alla folk på jorden”.

Joh 15:10

”Om ni håller min bud förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud, och förblir i hans kärlek” .

Jesus säger till församlingen i Laodicea: ” Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig” .(Upb 3:20).

 

Det finns alltid ett val för oss människor.  Om vi vill höra och lyda så hjälper Gud oss att leva i hans gemenskap. Han känner våra svagheter och vår kamp. Gud välsignar oss och skyddar oss när vi väljer livet och hans väg. Men allt är nåd från början till slut och vi får leva i och av Guds nåd

+++

 

 
Nåden i GT kopplades b la till Guds förbundshandlande, hur han utvalde Abraham och skapade ett folk som skulle leva i en relation med honom. Det fanns villkor för detta. Gud gjorde sin del, uppfyllde sina löften och förväntade sig att folket skulle höra och göra, tro och lyda. Detta uttrycks i de vanligt förekommande ”om”-satserna i Moseböckerna. Bara ett exempel från Exod 19:
 
 
 
 
”Då ropade Herren till honom uppifrån berget: ”Så ska du säga till Jakobs hus, så ska du förkunna för Israels barn: 4 Ni har själva sett vad jag har gjort med egyptierna och hur jag har burit er på örnvingar och fört er till mig. 5 Om ni nu hör min röst och håller mitt förbund, ska ni av alla folk vara min dyrbara egendom, för hela jorden är min. 6 Ni ska för mig vara ett rike av präster och ett heligt folk. Detta är vad du ska tala till Israels barn.”
 
 
Vi vet att en stor del av Israels historia präglades av förbundsbrott, avfall och hur Gud i stort tålamod gav dem nya chanser att omvända sig men att till slut en gräns blir nådd när de fördrivs från landet och templet förstörs. Gud hade varnat för detta från början och hans profeter hade gång på gång uppmanat folket att hålla sig till Herren allena och göra upp med avgudadyrkan och orättfärdighet.
 
 
 
Det finns även villkor i det nya förbundet, uttryckt i de ”om”-satser som vi finner hos Johannes t ex. ”Om någon vill tjäna mig, skall han följa mig, och där jag är kommer också min tjänar att vara” (12:26), och ”Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud”..(14:15).
 
 
 
 
 
 
Det har alltid funnits en risk för gärnings-rättfärdighet i den kristna vandringen, men det behöver inte vara så. Det är ju Guds nåd som verkar i och genom oss när vi gör de goda gärningar han förberett för oss och vi vet att äran alltid är hans för allt han är och gör genom oss.
 
 
Paulus inledde ofta sina brev med denna hälsning ”Nåd och frid vare med er” . Det grekiska ordet för nåd är Χάρις, charis, som betyder aktiv välvilja och godhet, oförtjänt gåva. Det förekommer över 150 ggr i NT, varav 100 ggr hos Paulus. Det är fundamentet för Paulus’ teologi och den bibliska tron i båda förbunden.
 
 
+++
 
 
 
 
Hur är det med oss som kristna och som kyrka när det gäller trons lydnad i det nya förbundet? Redan Paulus varnade i sitt avskedstal till de äldste från Efesus varnade för att i församlingens krets ”skulle män träda fram och förvränga sanningen för att dra lärjungarna över på sin sida (Apg 20:28-31).
 
 
 
Det har sedan dess varit en kamp om sanningen i Guds ord, som fortsätter och även intensifieras i den sista tiden. Paulus ord gäller för oss också: ”Och nu överlämnar jag er åt Gud och hans nåderika ord, som har makt att bygga upp er och ge er arvet bland alla som helgats. 33 Silver eller guld eller kläder har jag inte begärt av någon.”
 
 
 
+++