Guds egenskaper.

 

 

ezekiels-throne-814x542@2x

 

 

Vi skulle inte veta något om vem den sanne Guden är, om han inte själv uppenbarat det för oss. Bara Gud själv vet vem han är. Människor har alltid spekulerat och gjort sig bilder av det gudomliga. Det helt unika med kristen tro är ju att Gud blev människa på en speciell plats och i en speciell tid. Guds Son visade på ett fullkomligt sätt vem den osynlige Skaparen och Fadern är, genom ord och gärning, genom sin död och uppståndelse.

 

+++

 

Jag utgår från Bibeln vad Gud uppenbarar om sig själv, sitt väsen, sina egenskaper och börjar med Guds helighet från en lite annorlunda utgångspunkt. Det finns hundratals bibelställen om detta. Att Gud är helig är helt fundamentalt.

 

Han liknar ingenting annat och han är absolut skild från synd, ondska, orenhet. Hans väsen är obegripligt och annorlunda. Vi skulle inte förstå något om vem han är om han inte talat och visat i gärningar vem han är, hur han är och vad han vill. Det är omöjligt för oss att förstå hans väsen som är så absolut rent och fullkomligt, upphöjt och härligt.

 

 

+++

 

 

Hur beskrev Hesekiel, Daniel och Johannes, som skrev Uppenbarelseboken,  Gud? Och vad betyder det?

 

De var profeter med updrag från Gud och fick på ett unikt sätt se Guds tron. ”Ingen kan se Gud och leva”står det i 2 Mos 33:20.  Det är omöjligt för människor att se Gud ansikte mot ansikte i detta jordelivet. Ändå ser de faktiskt en person , en gestalt. Daniel ser ”den Gamle av dagar” och ”en som liknade en människoson”, som fördes fram inför den Gamle. Det är Jesus Kristus, som Daniel fick se så många tusen år innan, tillsammans med Gud Fadern.

 

Det storartade är att den yttersta verkligheten, Gudomen, är personlig. Han är inte en opersonlig kraft. Han är Fader, Son och Helig Ande av evighet. Han har i sin nåd uppenbarat sitt väsen för oss i sitt ord, genom Jesus och genom den Helige Ande.

 

Profeterna använder bildspråk för att kunna beskriva hur det såg ut i Guds omedelbara närhet. Det är ju något som totalt överträffar våra föreställningar och är svårt att beskriva med vårt språk.  Det handlar då b la om eld och ljus. Det finns även fler likheter mellan dessa skildringar när de beskriver väsendena som omger tronen, seraferna, men det går jag inte in på här.

 

 

I Hes 1 läser vi: ”Ovanför valvet över deras huvuden syntes något som liknade en tron gjord av safirsten. På det som liknade en tron satt en gestalt som såg ut som en människa. 27 Och jag såg något som liknade glänsande malm, omgivet runt omkring av något som liknade eld, från det som tycktes vara hans höfter och ända upp. Och neråt, från det som såg ut att vara hans höfter, såg jag något som liknade eld omgiven av ett sken. (26-28).

 

Bilden av eld uttrycker Guds helighet. Elden både bränner och värmer. Det går inte att komma för nära, då kan man bli bränd eller förtäras. Det visar också på att vårt förhållningssätt till Herren ska präglas av gudsfruktan. Man kommer inte på ett lättsinigt sätt inför Guds tron, utan med respekt för hans helighet. För oss som Guds barn är denna tron också ”nådens tron” (4:16)  , eftersom Jesus, som dog och uppstod för oss och nu manar gott för oss, sitter vid Faderns sida. Gud ÄR helig och full av nåd samtidigt.

 

Daniel 7 står det:  ”Medan jag såg på djuret sattes troner fram, och den Gamle av dagar satte sig ner. Hans kläder var vita som snö och håret på hans huvud var som ren ull. Hans  tron var av eldslågor och dess hjul var av flammande eld. 10 En ström av eld flödade och gick ut från honom.” (v 9).

 

När profeten Jesaja blev kallad av Herren, fick han se honom sitta på en hög och upphöjd tron, och släpet på hans mantel fyllde templet. Men han berättar inga fler detaljer. Förkrossad av det han såg i den Heliges närhet, ropade han ut: ”Ve mig, jag förgås! Ty jag är en man med orena läppar och jag bor bland ett folk med orena läppar, och mina ögon har sett Konngen, Herren Sebaot”(v5).    En av seraferna rörde vid hans mun med glödande kol från altaret och sade: ”När nu detta har rört vid dina läppar, har din missgärnng tagits ifrn dig och din synd är försonad”.( v7).

 

I denna scen får vi också veta att seraferna ropar till varandra och säger :”Helig, helig, helig är Herren Sebaot, hela jorden är full av hans härlighet”.(v 3). I Uppenbarelseboken får vi dessutom veta att denna lovprisning pågår dag och natt, utan uppehåll: Helig, helig, helig är Herren Gud, den Allsmäktige, han som var och som är och som kommer”(4:8).

 

Vi kommer också att delta i denna ständiga lovsång tillsammans med änglar och Guds folk från alla nationer genom tiderna. Det ser vi fram emot!

 

Det Jesaja upplever är vad vi syndiga människor erfar i mötet med den Helige Guden. Vi ser vår orenhet och bävar inför hans majestät, hans härlighet, hans helighet och renhet. Men eftersom Gud vill att vi ska nalkas honom och komma honom nära, har han själv berett väg och möjlighet för det på olika sätt. Ytterst gjorde han det genom Jesu dyra blod på korset.

Det är alltså eld med i denna scen också, i form av glödande kol.

 

+++

 

Till sist beskriver Johannes Herren Jesus på detta sätt:  ”Och när jag vände mig om, såg jag sju ljusstakar av guld 13 och mitt bland ljusstakarna en som liknade en människoson, klädd i en hellång dräkt och med ett bälte av guld runt bröstet. Hans huvud och hår var vitt som vit ull, som snö, och hans ögon var som eldslågor. 15 Hans fötter liknade skinande brons som glöder i smältugnen, och hans röst var som dånet av väldiga vatten.  Det ser vi också i kap 19:12.

 

Johannes beskriver vidare det han såg på fler ställen i sin bok. Kap 4:5 t ex: ”Och från tronen kom det ut blixtar, dån och åska, och framför tronen brann sju fackor, det är Guds sju andar.”