ANDAKTSBOK.

 

 

20170618_185953

 

 

Jag skriver betraktelser här. Det blir inte varje dag, men så ofta det går.

 

+++

 

”Se, nu är den rätta tiden, nu  är frälsningens dag” (2 Kor 6:2).

 

Den enda tid vi verkligen har är NU. Därför är det viktigaste för varje människa att ta vara på denna dag och vända om, komma hem till Gud. I

Idag är frälsningens dag. Gud möter oss nu, från sin evighet. Han vill att vi ska räddas från allt ont och fördärvligt, få syndernas förlåtelse och bli barn hos Gud. Vi kan få kunskap om sanningen med stort S, livets mål och mening. Jesus sade: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig” (Joh 14: 6).

Som försonade och gjorda rättfärdiga av Guds nåd ger oss Gud sitt liv, sin kärlek och sin kraft att leva för honom. dagligen och stundligen.

Sök hans ansikte, han är nära var och en som åkallar Jesu namn. Tacka honom. Lyssna till vad han säger i sitt ord. Be och tala förtroligt med honom,

”Jesus Kristus är densamme i går och idag och i evighet”. (Hebr 13:8)

 

Idag. Nu. I morgon kan det vara för sent. Ingen av oss vet hur länge vi får leva. Därför är det viktigast att vara redo för evigheten redan nu. Jesus ger fritt och för intet oss det eviga livets salighet hemma hos Gud, där all sorg och smärta tar slut och bara frid och glädje råder.

 

+++

 

 

1 Mars

 

Den yttersta och innersta tryggheten, trösten och tillflykten i livet är att få leva i Guds kärleksfulla blick, som även är sanningens rannsakande blick för vårt eget bästa, eftersom lögnen förtär vår själ och förhärdar vårt hjärta. Gud ser och omsluter vår litenhet i ett ofattbart stort och tomt universum, vår svaghet och utsatthet, ängslan och frågor, med sin nåd .
Han håller oss stadigt i sin hand, i liv och död, om vi överlämnar oss och förtröstar på honom. Han förstår oss som ingen annan och känner väl till vår hemliga kamp, vår längtan och hela vårt komplicerade inre. Vi är genomkända och genomälskade av vår Skapare och Frälsare.
  • ”Herre, du utrannsakar mig
  • och känner mig.
  • 2 Om jag sitter eller står, vet du det,
  • du förstår mina tankar
  • fjärran ifrån.
  • 3 Om jag går eller ligger,
  • utforskar du det,
  • med alla mina vägar
  • är du förtrogen.
  • 4 Innan ett ord är på min tunga,
  • vet du, Herre, allt om det.
  • 5 Du omsluter mig på alla sidor
  • och håller mig i din hand.
  • 6 En sådan kunskap
  • är mig alltför underbar,
  • den är så hög
  • att jag ej kan förstå den.” (Psaltaren 139:1-6).

 

+++

 

 

 

1 Feb

 

TRONS VILA.

 

Grunden för vårt kristna liv är ju b la tron, hoppet och kärleken. Paulus nämner ofta dessa i den inledande tacksägelsen och förbönen för församlingarna i breven och ger det lite olika betoning. När man väl blir medveten om dessa små skillnader ser man hur rik betydelsen  är.
 
Vi kanske först tänker på 1 Kor 13, men det finns andra intressanta verser där de små  prepositionerna spelar en stor roll. I Kolosserbrevet är prepositionen i, en, ἐν på grekiska, central när Paulus beskriver vårt liv ”I Kristus”.  Han använder även denna i v 4:  ”Vi har hört om er tro i Kristus Jesus , .” Ofta förekommer en annan preposition, εἰς (på, till osv) och som återfinns i ”och om den kärlek ni har till alla de heliga, på grund av hoppet som är förvarat åt er i himlen”.
 
Jag har inte räknat förekomsten i detalj men εἰς förekommer naturligtvis också ofta. Vi tror på Gud,  på evangeliet osv. Det är den objektiva sidan av saken, medan man kanske kan säga att
”I” uttrycker den personliga och innerliga sidan av vårt liv med Gud. Det är viktigt vad vi tror på, innehållet i tron, men lika viktigt vem vi tror på, del levande Herren Jesus.
Den aspekt av tron som Paulus lyfter fram här är vilan i det fullbordade verket Jesus gjort för oss. Vår tro är ingen prestation eller ansträngning. Den är som allt annat vi är och gör grundad i Jesu person. Han ÄR vårt liv, som Paulus skriver i 3:4, och vår tro lever vi utifrån att vi är i HONOM. 
I honom är liv, kraft, glädje, frid, tröst och uppmuntran som vi får del av när vi är och förblir i honom, dagligen och stundligen. 

25 Jan

 

De människor vi är idag är summan av alla tidigare dagar, på gott och ont. De vi blir i morgon och många dagar framåt, bestämmer vi idag. Alla våra dagar omsluts av Guds nåd, som är evig. Gud själv befriar oss från det förflutnas bördor i förlåtelsens under och löser oss från oro för framtiden. Hans nåd hjälper oss idag att leva i hans kärlek, frid och kraft.

Tacka Herren, ty han är god, ty hans nåd vara i evighet” (Ps 118:1).

 

 

15 Jan

 

Jesu ord i Luk 11:34-35?

 

33 Ingen tänder ett ljus och ställer det på en undangömd plats eller under skäppan, utan man sätter det på ljushållaren, så att de som kommer in ser skenet.  Ditt öga är kroppens lykta. När ditt öga är friskt (ἁπλοῦς)  får också hela din kropp ljus, men när det är sjukt  (fördärvat 1917 års Bibel, gr πονηρὸς) ligger också din kropp i mörker.  Se därför till att ljuset i dig inte är mörker. Om hela din kropp har ljus, och ingen del ligger i mörker, då får den ljus helt och hållet,  som när ljuset från en lampa lyser på dig med sitt klara sken”. 

 

Det är inte lätt med översättningar.. Det grekiska adjektivet haplous, (ἁπλοῦς) som översätts med friskt, sunt, betyder också enkelt och odelat, då i motsats till diplous, som betyder dubbel. Motsatsen till ἁπλοῦς i den här versen är dock πονηρὸς, som betyder ond, fördärvad, dålig.

 

 

Vad kan vi lära oss av detta? Ögat är ju en bild för hur vi ser på världen och hur det påverkar oss själva.  Om vi ser på världen med en frisk, entydig blick som inte rymmer dolda avsikter eller dubbelhet, så påverkas hela vårt liv och blir ljust. Ett gammalt svensk ord är ”enfaldig”, som har haft flera betydelser i olika tider. I Gusav Vasa bibel från 1541 översattes parallellversen hos Matteus så här : ”Är titt ögha enfåldigt, så warder tin hele krop liws” .

 

Den positiva meningen i ordet enfaldig är just att inte vara dubbel, flertydig utan att vara utan listiga beräkningar, öppen, uppriktig, oskyldig, ibland även naiv. I den negativa meningen handlar det om oförstånd, okunnighet, t o m dumhet och inskränkthet.

Men om vi istället ser på världen med ett fördärvat eller ont öga så blir vi förmörkade själva.

 

Vi uppmanas att vaka över vår blick här, på samma sätt som vi uppmanas att bevara vårt hjärta, ty från det utgår livet i Ordspråksboken 4:23 .

 

Verserna innan och efter passar in i detta sammanhang: ” Min son, ta vara på mitt tal, vänd ditt öra till mina ord. Låt dem inte vika från dina ögon, bevara dem i ditt hjärtas djup. Ty de är liv för var och en som finner dem och läkedom för hela hans kropp”. Gör dig fri från munnens falskhet, låt läpparnas svek vara fjärran från dig. Låt dina ögon se rakt fram, rikta din blick rakt framför dig. Tänk på var din fot går fram, låt alla dina vägar vara rätta. Vik inte av till höger eller till vänster, håll din fot borta från det onda”. 

 

Det är råd av samma karaktär, att tänka på hur man förhåller sig till omvärlden, hur man ser på den. Att börja med sig själv, sina egna attityder och att leva ärligt och rättskaffens. Vi kan inte ändra på det vi ser men hur vi ser på det kan förändra oss själva i alla fall.

 

 

 

frusen bubbla

 

+++

 

9 December

 

Det passar bra att tänka lite extra på ett av de största miraklen i världshistorien, det vi snart ska fira, att Guds Son blev människa ( även om Jesus antagligen föddes i september/oktober. Men det spelar inte så stor roll, det viktigaste är ATT han föddes i Betlehem den välsignade dagen för över 2 000 år sedan.) Det passar också bra att utgå från en av de mest kända och viktigaste verserna i hela Bibeln kanske.

Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att  var och en som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.”

 

Vi är så välbekanta med just denna vers att vi kanske inte reflekterar över vad det betyder, hur mycket arbete Gud lade ned under mer än 1500 år innan den dagen för att förbereda ett folk, ett land och rätt historisk tid för Jesu födelse. Det visar också att kärleken oftast är ett verb, Gud älskar aktivt och gör saker i historien. Han arbetade med och genom människor som är tröga att tro, som inte alltid lydde för att genomföra sin räddningsplan. Han verkade målmedvetet trots stort motstånd och svåra hinder.

 

Gud äskade den värld han skapat så mycket att han genomförde detta kärlekens  tålmodiga och slitstarka arbete för oss. Det började med Abraham och löftena till honom, att välsigna hela mänskligheten i och genom honom. Guds utvalda folk vandrade inte alltid i trons lydnad och det var en lång och mödosam väg genom historien och mitt i de storpolitiska skeendena. Bibeln berättar från början till slut om Guds ofattbart uthålliga och ihärdiga kärlek, som till slut kommer att segra över allt motstånd från andevärldens makter och människors ovilja att ödmjuka sig och tro på det Gud gjort.

 

 

 

+++

 

Ty så älskade Gud.. att han utgav.. för att. Här är sammanfattningen av frälsningshistorien: Gud visar i denna aktiva osjälviska handling, i denna agape-kärlek, att han gav av sitt eget hjärta,  sin egen älskade Son, ett med honom själv i helighet och upphöjdhet, för att vi skulle få dela hans iv och inte gå förlorade för evigt. Fadern och Sonen visste att det skulle innebära förkastelse, lidande, ensamhet, övergivenhet och den för oss ofattbara smärtan Jesus genomled på korset när han tagit alla världens synd på sig själv.

 

Så älskar Gud. Så konkret, så nära. Under Jesu liv ser vi denna aktiva kärlek när han botade sjuka, rörde vid de oberörbara, upprättade syndare, förkunnade och undervisade om Guds rike.

 

Som Johannes skrev i sitt brev, kap 3: Genom att han gav sitt liv för oss har vi lärt känna kärleken. Så är också vi skyldiga att ge våra liv för våra bröder.17 Om någon har jordiska ägodelar och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?  18 Kära barn, låt oss inte älska med ord eller fraser, utan i handling och sanning. ”

 

Kärlek och givande är ett och detsamma. Vi tar först själva emot för att kunna ge på alla olika konkreta sätt som det behövs. Gud bevisade sin kärlek till oss när Jesus dog och uppstod för oss. Han gav oss förlåtelse och liv. Vi kan och ska därför förlåta och välsigna andra.

 

Hela skapelsen är ett bevis på Guds kärlek. Den Gud som räddar oss, skapade också hela universum av kärlek. Den godhet, vishet och skönhet som kännetecknar hans kärlek, är fortfarande så tydlig i skapelsen, trots att den är skadad av synd, död och fördärvsmakternas härjningar.

 

Allt Gud gör är av och för kärlek, men det är en kärlek så helig och rättfärdig att den också dömer obotfärdiga syndare.

 

 

 

15 Oktober

 

”Gud som sade: ”Ljus ska lysa ur mörkret”, han har lyst upp våra hjärtan för att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte ska sprida sitt ljus.” (2 Kor 4:6-).

 

Hur rik är inte denna vers.. Vi ska visserligen som alltid läsa hela textsammanhanget före och efter, men det blir för långt att kommentera det hela.

Här räcker med att meditera över denna vers. Vi får alltså veta att Gud som talade och sade :Varde ljus! när han skapade universum, har lyst upp våra hjärtan med det ljus som strålar från hans Sons ansikte. Gud vill att kunskapen om hans härlighet i Kristus ska sprida sitt ljus.

 

 

 

 

+++

 

15 September

 

Guds kärlek. Den är grunden för hela vår existens, i tiden och i evigheten. Det finns många aspekter av den som täcker vårt rent praktiska liv och hela frälsningsdramat, även domen. Bara Gud som älskat och älskar som han gjort, kan också döma fullkomligt rättvist. För livets mening och budens uppfyllelse är kärlek, just för att vår Skapare och Fader ÄR kärlek till själva sitt väsen.

De två största buden enligt Jesus själv är att älska Gud och vår nästa: Jesus svarade: ”Det främsta är detta: Hör Israel! Herren vår Gud, Herren är en. 30 Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. 31 Sedan kommer detta: Du ska älska din nästa som dig själv. Inget annat bud är större än dessa.”

Det är alltså en befallning att älska, vilket kan förvåna. Kan man älska på befallning? För många känslostyrda, sentimentala humanister och postmodernister är det en omöjlig tanke.

Men med tanke på att Gud gav dessa bud och föreskrifter för vårt bästa, för att hans visa vad han ville med sin skapelse, är det helt enligt hans skapelsegivna förutsättningar för oss att vara verkliga människor. Vi är skapade av en Gud som ÄR kärlek, för att älska honom och varandra. Det är det naturliga, ursprungliga och avsiktliga. Synden förstörde denna självklara ordning och förvred själva kärleksbegreppet till att passa den själviska, självupptagna människan.

 

Att älska Gud är att först få glädjas och jubla i vissheten om att han älskat oss först och för evigt, att höra och lyda vad han säger, tro och förtrösta på honom, tjäna och förhärliga honom.  Det hör ihop med hur vi älskar de andra människor han skapat till sin avbild, och går inte att skilja. I nästa del ska jag fortsätta på det temat, om att kärleken alltid är aktiv, gör något för den andre, ger ut sig, t o m offrar sig för den andre. Kärleken är inget vackert, stämningsfullt, passivt ideal utan i högsta grad något oerhört konkret och praktiskt. Men den som följer i Jesu fotspår blir salig enligt Guds rikes lagar, och det är något helt annat än mänsklig lycka.

Vi behöver bara se på hur Jesus älskar, i det han gör. Gud som är kärlek, visar det på det ultimata sätt som gör att ingen kan anklaga honom för att inte vara inte vara närvarande i världens strid, lidande, ondska och mörker: korset. Han var inte bara närvarande utan löste hela vår omöjliga situation där.

Han tog vår synd, vårt onda och gav oss sin rättfärdighet, sitt eget liv.

 

 

 

15 Augusti

 

Paulus, den store aposteln, teologen, missionären var också en bedjare och hans brev vittnar om den stora omsorg han hade för de troende och hur han bad för dem. Vi kan be hans böner idag eftersom de på ett underbart sätt sammanfattar evangeliet och Guds vilja för oss. Här är två av flera böner, som uttrycker det väsentliga.

 

”Må vår Herre Jesus Kristus själv och Gud, vår Fader, som har älskat oss och i sin nåd gett oss evig tröst och gott hopp, uppmuntra era hjärtan och styrka er till allt gott i ord och gärningar” . (2 Tess 2:16-17).

Och må Herren låta er växa till och överflöda i kärleken till varandra och till alla människor, så som även vår kärlek till er gör, så att han styrker era hjärtan och gör er oförvitliga och heliga inför vår Gud och Fader, när vår Herre Jesus kommer med alla sina heliga”. (1 Tess 3:12-13).

 

 

12 Augusti

 

Gud manar oss i sitt ord att förtrösta på honom, att lägga allt i hans kärleksfulla händer. Överlåtelsen till hans goda vilja för oss och våra nära och kära ger frid och ro. Vi är så ofta maktlösa när det gäller att påverka skeenden och blir bara frustrerade och oroliga när vi försöker lösa problemen själva. Gud vet vad som är bäst, och han är den ende som verkligen kan lösa dem.

Vi ber och talar ut med Gud om vad som tynger oss. Sedan får vi i full tillit överlämna detta till Gud och lita på att han verkar och svarar i sin tid.

 

”Överlämna din väg åt HERREN, förtrösta på honom, han skall göra det.”  (Psalt 37:5)

 

 

10 Augusti

 

 

images

 

 

Liknelsen om den förlorade eller återfunne sonen (Lik 15:11-32)  kunde lika gärna heta, liknelsen om ” den kärleksfulle fadern som hade två förlorade söner”.  Den kärleksfulle fadern hade egentligen två förlorade söner, lillebror som förslösade sitt arv ute i fjärran land och den som lydigt stannade hemma, men ändå i sitt hjärta var fjärran från fadern . Hemmasonen blev vred och avundsjuk på lillebror som blev så väl mottagen när han återvände efter så många år. Han hade ju troget tjänat i faderns hus och aldrig varit olydig, och ändå inte fått något för det.

 

Den attityden säger så mycket om oss människor, liksom lillebrors vilja att slå sig fri och leva sitt eget liv utan en tanke på fadern. Liknelsen säger också mycket om hur svårt det kan vara att förstå sig på Gud och hans nåd. Den verkar ju inte rättvis i våra ögon. Borde inte Gud belöna lång och trogen tjänst?

 

För att göra det ännu svårare kan vi tänka på liknelsen om arbetarna i vingården, hur vingårdens herre ger de som blev lejda sist och bara arbetade en timme samma lön som de som slitit hela dagen. Hans ord  sammanfattar problematiken : ”Får jag inte göra som jag vill med det som är mitt? Eller ser du med onda ögon på att jag är så god?” (Matt 20:15). Guds sätt att räkna är ju stötande och orättvist ur det mänskliga perspektivet. Vi människor utgår från oss själva och betonar gärna vår rätt gentemot andra. Det sitter djupt i oss.

 

Men Gud  ser naturligtvis helt annorlunda på detta. Han gör som han vill med sin nåd och sina gåvor. Ingen kan kräva något eller berömma sig av något. Allt är ju ändå oförtjänt nåd. Den siste får lika mycket som den förste. Gud älskar alla lika mycket och vill att alla ska få del av hans godhet och nåd, vilket var och en får, om man inte jämför sig med någon annan…Den som arbetade hela dagen fick ju den avtalsenliga lönen, så det var helt rättvist. Sedan var det upp till vingårdens herre att göra som han ville med de som började arbeta senare under dagen. Därför är det jämförelsen som skapar problemet.

 

 

21 Juli

 

Jesus sade: ”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk av hjärtat. Då skall ni finna vila för era själar. Ty mitt ok är milt , och min börda är lätt” (Matt 11:28-30).

 

När vi hörsammar Jesu inbjudan och kommer till honom, lovar han att ge oss vila. Verbet heter ἀναπαύσω ὑμᾶς, anapáuso humas  på grekiska, . Jesus ger oss en gudomlig paus. För att komma åt detta underbara grekiska verb kan man betona den aktiva betydelsen och säga att Jesus lugnar ner oss,  gör oss rofyllda, försätter oss i vila, när vi kommer till honom. Det är en livsstil att inte bara komma till honom, utan förbli hos honom. Då skall vi finna vila för våra själar. Vila är ett viktigt begrepp i Bibeln och förknippas ofta med tro, förtröstan och villighet att hör vad Gud säger.

 

Men han säger något mer. Vi ska ta på hans ok och lära av honom. Vi får lägga ner våra bördor och ta på hans ok som är milt, och hans börda som är lätt.

 

Vad betyder det? 

 

För det första var oket dels ett praktiskt redskap som underlättade arbetet på olika sätt, dels användes det bildligt om olika företeelser. Att ta på sig någons ok betyder att bli någons tjänare och följa denne, särskilt hans undervisning. Jesus anknyter här till visdomslitteraturen och tanken finns också hos t ex Jeremia: ”Fråga efter den goda vägen och vandra på den, så skall ni finna ro för era själar.” (6:16).

Jesus gick ju till rätta med fariseerna och de skriftlärde för att de band ihop tunga bördor och lade dem på människornas axlar men själva inte ville röra ett finger för att lätta på dem. De talade men handlade inte. Matt 23:1-4). 

Men Jesus är vår Herre och vår förebild. Hans ord och gärningar var ett. Han levde i lydnad inför sin Fader och att följa honom är att lära sig låta Guds vilja ske. 

Han levde i en fullkomlig kärleksgemenskap med sin Fader, och det är egentligen bara kärleken som övervinner och som bär allt. För den som älskar är oket milt och bördan lätt.

 

solvatten

 

 

19 Juli

 

En av de mest kända bibelsammanhangen är ju Kärlekens lov i 1 Kor 13. Det går att skriva om dessa verser så här:

 

Den som älskar, är tålig och mild, avundas, inte, är inte uppblåst, uppför sig inte illa, söker inte sitt, brusar inte upp, tillräknar inte det onda.

Den som älskar gläder sig inte över orättfärdigheten men har sin glädje i sanningen. Den som älskar fördrar allting, tror allting, hoppas allting och uthärdar allting.

Den som älskar upphör aldrig att älska.

 

Det kan vi begrunda och rannsaka oss själva.  Vår frälsare Jesus Kristus är den ende som har älskat på ett absolut fullkomligt sätt. Vi får lita på att han först har älskat oss och att vi i och genom hans kärlek kan älska andra. Det är inte möjligt att älska med Guds kärlek utan Guds hjälp.

 

 

 

12 Juli

 

 

Profeten Hosea skrev: ”Kom låt oss vända om till Herren”…

”Låt oss lära känna Herren, ja låt oss sträva efter att lära känna honom. Hans uppgång är så viss som morgonrodnadens, och han skall komma til oss lik ett regn, lik ett vårregn som vattnar jorden.”

Han, liksom alla de andra gammaltestamentliga profeterna predikade omvändelse till ett folk som övergett Gud och följde tomma och eländiga avgudar. Det var ett smärtsamt och svårt uppdrag. Behovet av omvändelse är lika stort då som nu, för oss som Guds församling, enskilda och nation.

 

Löftet som följer på dessa uppmaningar är underbart då som nu, för alla som erfarit torka av olika anledningar. Den fysiska torkan är extrem i år och vi förstår kanske på ett nytt sätt hur avgörande det är med regn, livgivande regn.

 

Den andliga torkan är också påtaglig så jag ropar till Gud om regn också idag, regn som vattnar jorden, som svalkar och ger liv,  och om andligt regn som skapar Guds liv och tillväxt i församlingarna.

 

 

 

ny droppe

 

 

3 Juli

 

Vi lever i en fallen värld där Guds vilja inte sker automatiskt. Det är något vi måste be om varje dag. Jesus har redan tillintetgjort djävulens gärningar och vi har del i hans seger redan nu , men vi väntar på att hans herravälde ska manifesteras synligt för alla. Därför ber vi också varje dag att Guds rike ska komma.

Vi lever i spänningen mellan det vi fått som ett förskott av hans rike här och nu och Jesu återkomst med riket på ett permanent sätt. I den spänningen är det ibland eller ofta kamp för frälsning och helande, trots att allt redan är fullbordat och givet av nåd. Här spelar mycket in som vi inte har full insyn i. Det kan bero på mycket.

 

Men vad är starkare än lidande och död? Vad hjälper oss i lidandet? Vissheten att vi är älskade och inte ensamma. Jesus övervann allt sataniskt och mänskligt motstånd för att han var älskad och sänd av Gud och för att han älskade den mänsklighet han gav sitt liv för. Jesus segrade i sin kärlek till oss och det är vår räddning. Vi kan övervinna i alla våra svårigheter för att Jesus älskar oss, förstår oss, delar vår nöd och kan som ingen annan hjälpa oss.

 

Jesus är som vår Herre också vår förebild i hur vi ska hantera livets svårigheter. Han var prövad och frestad i allt men utan synd och vet vad det är att vara människa. Därför förstår han oss inifrån. Han har själv upplevt förkastelse, sorg och förräderi. Han kom från Gud som den utlovade Messias och frälsaren för sitt folk och blev inte  mottagen utan istället ständigt motarbetad och missförstådd. Vi vet ju ingenting om Jesu första 30 år men han gick säkert igenom allt som hör livet till. Jesus var helt och fullt människa och samtidigt helt och fullt Gud. Det är svårt för oss att förstå djupet i och det behöver vi inte göra. Som den enda rena och heliga människan som någonsin vandrat på jorden måste han ha lidit av att konfronteras med all otro och obotfärdighet. Det var alltid ett större problem än syndare som tog emot hans hjälp.

 

Jesus är och förblir Immanuel, Gud med oss. Han är vår Frälsare och Herre, men också vår broder och förtrogne. Han går med oss hela vägen i sin stora kärlek och hjälper oss igenom alla våra svårigheter.

 

 

25 Juni

 

 

Allt Gud har gjort i historien är mirakulöst från vår sida sett, dvs helt omöjligt för människor. Gud visar att han är Gud genom att skapa och ge liv.

Han skapade universum  bara genom att tala. Ingenting fanns och Gud som ÄR, alltid har funnits och skall finnas, sade och det blev.  Genom Anden och Ordet skapade Gud den synliga världen och i ny-skapelsen den osynliga verklighet som är Hans rike inom oss och ibland oss. Han gör oss till sina barn i pånyttfödelsen genom Anden och Ordet.

 

Själva frälsningshistorien börjar med att Gud uppenbarar sig för Abram och ger honom sina stora löften om utkorelse, land, folk, räddning och i förlängningen Guds fullkomliga räddning genom Kristus. Patriarkernas fruar kunde inte få barn och Gud gör det omöjliga och ger dem avkomma. Det är ett genomgående tema. Gud skapar och ger liv. Fadern skapar sin Sons liv som människa i och genom Maria, av Anden och sitt Ord. Maria fick nåden att föda fram honom i världen. Sonen fanns i evighet men föds i tiden, i världen

Genom Jesus befriar han oss från syndabördan och fördömelsen, och ger oss av sitt eget eviga liv. Det är lika mirakulöst som själva skapelsen.

 

Allt Gud gör är underbart, fullt av mirakelkraft och härlighet. Han gör det vi inte förmår, skapar och uppehåller livet, förlåter, ger sitt eget liv till oss, helar och formar oss till likhet med sin Son. Gud kommer att uppväcka oss från de döda vid Jesu återkomst och ge oss del i hans eviga rike.

 

Vad vi kan göra är att tacka, prisa och leva för honom.

 

 

 

 

17 Juni

 

Kap 17 i Johannesevangeliet brukar kallas Jesu översteprästerliga förbön. Jesus bad denna bön innan han gick till korset för vår skull. Den är oerhört innehållsrik och det finns så mycket att säga om den. Här tar jag bara upp några aspekter, nämligen det  som Jesus uppenbarat om sin Fader för oss.

 

v 6: ”Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du har tagit ut ur världen och gett mig”.

v 8: ”Ty de ord som du har gett mig har jag gett dem, och de har tagit emot dem och har verkligen förstått att jag har utgått från dig, och de tror att du har sänt mig” .

v 22: ”Och den härlighet som du har gett mig har jag gett dem, för att de skall vara ett, liksom vi är ett.

 

Det är de tre bärande teman som bönen är uppbyggd kring. Jesus har uppenbarat Faderns namn, dvs honom själv, hans person. Jesus har gett Faderns ord och härlighet till alla oss som tillhör honom, för att den kärlek som Fadern älskar sin Son med ska vara i  oss och Jesus i oss. (v 26).

Det är oerhört, att vi får del av det liv, den gemenskap, kärlek och härlighet som i evighet har funnits mellan Fadern och Sonen i den gudomliga verkligheten. Vi kan börja ana vad det betyder här, men sedan har vi hela evigheten att erfara denna verklighet i levande livet.

 

 

15 Juni

 

Här är några grundläggande fakta om livet med vår gode Herde och Herre. Om vi tillhör honom och är hans får, lyssnar och följer vi honom. Då har vi denna oerhörda trygghet i att ingen skall kunna rycka oss ur hans hand. Vad som är händer när vi ibland känner oss helt utlämnade, vilar vi trots allt tryggt i Jesu hand.

Han ger oss evigt liv, det liv som är hans och Faderns liv.  Det är en oerhörd gåva.

Jesus sade: ” Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå förlorade, och ingen skall rycka dem ur min hand. Vad min Fader har gett mig är större än allt, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand. Jag och Fadern är ett”.  (Joh 10:27-30.)

 

 

pear-tree-730330_960_720

 

13 Juni

 

Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser” (Hebr 11:1).

Vi måste ofta välja att tro är Gud är större än våra omöjliga omständigheter och problem. Ibland kan vi vara överväldigade av så stora svårigheter att vi tappar taget och sjunker ner i bekymmer och ältande av det förflutna och oro för framtiden.

Trons öga ser längre och djupare än det synliga. Tron sträcker sig alltid mot Guds närvaro, hans nåd och vilja att hjälpa oss. Tron håller fast vid Guds löften. Trots allt. Genom allt. Den är nämligen en övertygelse oc en visshet som vilar på Guds löften och frälsningsverk. Därför är det tron som bär oss, eler Gud själv bär oss när vi håller fast vid honom själv.

 

10 Juni.

 

Jesus sade: ”Samla er inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl.   20 Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. 21 För där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.” Matt 6).

Var är vår skatt? Vad är det mest värdefulla för oss? Vad det än är så är det där vi har vårt hjärta, dvs det som är centralt och absolut viktigt för oss i livet.

Hur samlar vi skatter i himlen? Genom att låta Guds rike vara det absolut första och viktigaste för oss. Vi ”investerar” i riket genom att prioritera gemenskapen med Gud, leva i bön och vara i Ordet, betjäna andra,  ge ekonomiskt för att sprida evangeliet och hjälpa de fattiga. Vi blir ”himmelrika” idag och för evigt.

Allt jordiskt förgår men den skatten består.

 

7 Juni.

 

” Det som var från begynnelsen, det vi har hört, det vi med egna ögon har sett, det vi har skådat och rört med våra händer, om detta vittnar vi: Livets Ord.  Livet har uppenbarats, vi har sett det och vittnar om det och förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och uppenbarades för oss. 3 Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni ska ha gemenskap med oss. Och vår gemenskap är med Fadern och hans Son Jesus Kristus. 4 Detta skriver vi för att vår glädjska bli fullkomlig. (1 Joh 1:1-4).

 

Dessa verser är så oerhört rika och rymmer hela evangeliet och sammanfattar det krstna budskapet. Johannes var en mästare i att koncentrera sitt budskap.

Ja, livet uppenbarades, vi har sett det och vittnar om det och förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och uppenbarades för oss (1 Joh 1:2).

 

Det handlar inte om fysiskt, biologiskt liv utan om ett unikt liv, som blev synligt. Det är Guds eget liv, ἡ ζωὴ, he zoe. Det är ett evigt liv och  av en helt annan kvalitet, ett helt annat väsen än det vi känner till. Detta liv måste uppenbaras för att vi ska få veta något om det.

Gud visade oss sitt eget inre liv genom Sonen, som var och är ett med honom. Johannes som skrev brevet var Jesu lärjunge och hade bokstavligen sett och rört vid detta Liv, Jesus själv. Han liksom övriga apostlar vittnade om vad de sett och hört och förkunnar för människor i alla tider det eviga livet genom Nya Testamentets skrifter, för att vi alla ska tro på Jesus.

 

+++

 

5 Juni

 

”Guds Son, Jesus Kristus som vi har predikat hos er – jag och Silvanus och Timoteus – han kom inte som både ja och nej, utan i honom har det kommit ett ja. 20 Alla Guds löften har i honom fått sitt ja. Därför får de också genom honom sitt Amen  ,för att Gud ska bli ärad genom oss. 21 Det är Gud som befäster oss och er i Kristus och som har smort oss.22 Han har även satt sitt sigill på oss och gett oss Anden som en garant i våra hjärtan.”

 

Alla Guds löften har fått sitt ja i Jesus och de får också sitt Amen genom honom. Gud både uppfyller och bekräftar det han lovat. Hur många Guds löften finns det? Jag har inte räknat själv men läste någonstans att det är över 3 500 löften i BIbeln. De täcker allt vi behöver för vårt liv och i evighet. De viktigaste handlar om förlåtelse, upprättelse, helande, evigt liv, visdom, ledning, glädje, frid, gemenskap med Gud… osv osv.

 

20170924_171356.jpg

 

1 Juni

 

”Honom har ni att tacka för att ni är i Kristus Jesus, som Gud för oss har gjort till vishet, rättfärdighet, helgelse och återlösning, för att det skall ske som står skrivet: Den som berömmer sig skall berömma sig av Herren.” (1 Kor 1:30-31).

Dessa verser avslutar Paulus utläggning om världens visdom och korsets dårskap. Slutsatsen är att de Gud kallat till sitt rike för världen var svagt, oansenligt och föraktat för att ingen skulle kunna berömma sig själv inför Gud. Det är Guds verk alltigenom att han i Kristus har gjort allt detta för oss. Jesus är vår vishet, vår rättfärdighet, vår helgelse och återlösning. Därför berömmer vi oss av Jesus.

Det finns ett eko från profeten Jeremia i detta kapitel.

Så säger Herren:

Den vise skall inte berömma sig av sin vishet, den starke inte av sin styrka och den rike inte av sin rikedom.

Den som vill berömma sig, han skall berömma sig av att han har insikt och känner mig: Att jag är Herren, som verkar med nåd, rätt och rättfärdighet på jorden. Ty däri har jag min glädje, säger Herren. (9:23-24).

 

 

31 Maj

 

Vårt liv kan sammanfattas på lite olika sätt i motsatspar, vilket är vanligt i Bibeln. Där talas mycket om den rättfärdige och den orättfädige t ex. Vi lever i en värld präglad av motsatser och ständiga val.

Det gäller också att övervinna eller låta sig övervinnas. Det är ett tema som är genomgående i sändebreven till de sju församlingarna i Uppenbarelseboken. Det kräver ett särskilt studium och jag återkommer till det.    Vad betyder det att övervinna? Det betyder många saker men framför allt att hålla fast vid Gud själv och inte släppa taget vad som än händer och hur det än ser ut.

Det är vår tro som besegrar världen och världens ande, som är emot Guds ord. (1 Joh 5:4-5). Vår fiende vill att vi ska förlora tron och förtröstan på Herren. Tron är vår livlina till Gud och absolut nödvändig för att vi ska hålla ut och härda ut.

 

Rent praktiskt i vår dagliga verklighet, övervinner det onda med det goda ( Rom 12: 14-21).   försöker välja Kristi väg i alla situationer: vi förlåter, välsignar, betjänar och söker först Guds rike och hans rättfärdighet.

Enligt Upb 12: 11 övervinner vi åklagaren, satan själv, genom Lammets blod och genom vårt vittnesbörds ord.  I varje situation har Gud berett en utväg för oss att övervinna och han ger oss kraften att göra det.

 

29 Maj

 

Han är Klippan, fullkomliga är hans gärningar, ty alla hans vägar är rätta. En trofast Gud utan svek, rättfärdig och rättvis är han” (Deut 32:4)

”En tillflykt är han, urtidens Gud, och här nere råder hans eviga armar” (Deut 33:27).

”Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad. Därför skall vi inte frukta, om än jorden skakar och bergen störtar ner i havsdjupet, om än havets vågor brusar och svallar, så att bergen bävar vid dess uppror”. (Psalt 46:2-4).

 

Gud är själva Urklippan, verklighetens absoluta fundament,som aldrig skakar och vacklar. Inte ens när jorden och hela kosmos kommer att upplösas.

 

 

 

28 Maj

 

Det är inte bara i det kristna livet som det är nödvändigt att vara uthållig . Vi skulle inte komma långt i något sammanhang utan vår förmåga att vara just uthålliga.

Men det kanske är viktigast för oss just som troende i evighetens perspektiv. Jesus sade : ”Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst.” (Matt 24:13) och

”Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och få vad han har lovat. ”(Hebr 10:36).

 

Hur det än ser ut, vad vi än kämpar med, långvarig sjukdom, depression, oro för anhöriga, utdragen väntan på bönesvar, ensamhet, ovisshet, ekonomiska problem osv osv. Listan på våra svårigheter och lidanden i den här världen kan göras lång. Men listan på Guds löften är längre..

 

Det finns en vers i Hebr 11 som jag tycker så mycket om. Det handlar om Moses: ”Därför att han liksom såg den Osynlige härdade han ut”. Ingen människa kan se Gud i hans härlighets ljus och helighet. Men vi tror på honom, för att han har talat om sig själv och uppenbarat sig för oss i sin Son.

 

Vi lever i tro och kan inte se Jesus med våra fysiska ögon. Ändå ”ser” och erfar vi hans närvaro i vårt hjärta när vi är tillsammans med honom i bön och bibelläsning. Därför får vi också kraft i gemenskapen med honom att hålla ut.

”Hans härlighets makt skall då styrka er och ge er all kraft till att vara uthålliga och tåliga i allt” . (Kol 1:11).

 

Och låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare, som i stället för den glädje som låg framför honom utstod korsets lidande utan att bry sig om skammen och som nu sitter på högra sidan om Guds tron. Tänk på honom som måste uthärda sådan fiendskap från syndare, annars tröttnar ni och tappar modet. ”(Hebr 12:2-3).

 

Ordet uthållighet heter på grekiska hypomene, ὑπομένω och förekommer ca 17 ggr i NT. Det återfinns naturligt nog i verser som handlar om lidande och prövningar. Intressant att notera att ordet också finns i 1 Kor 13: Kärleken fördrar allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting.

 

Det är lättare för den som älskar att uthärda, liksom att fördra, tro och hoppas..

 

Och återigen är det något vi i och av oss själva inte kan pressa fram eller prestera. Allting börjar och slutar för den kristne med att Gud redan gjort allt för oss. Han har älskat oss och på Golgata kors utfört sin räddningsaktion för oss. Vi tar emot hans kärlek och i och genom den kan vi älska honom och våra medmänniskor så mycket att vi kan härda ut i trångmål, kan tro och hoppas, kan förlåta och fördra andras missgärningar mot oss.

Tro, hopp, kärlek, uthållighet, tålamod, trofasthet samverkar, så att vi kan bli bevarade i Jesus Kristus, nu och i evighet.

Jag avslutar med Paulus:

Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Gud är trofast, han skall inte tillåta att ni frestas över er förmåga, utan när frestelsen kommer, skall han också bereda en utväg, så att ni kan härda ut. ”(1 Kor 10:13).

 

 

27 Maj

 

”Så skall Guds frid som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar, i Kristus Jesus” (Fil 4:7).

Det är sant, hur vi än känner det i svåra stunder. Jesus är alltid större än hjärtats oro och våra olösliga problem. Guds frid är större än all vår nöd.

 

 

 

20 Maj

 

Jesus sade: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta”. (Joh 6:35).

 

Det finns ju sju s k ”Jag ÄR-ord i Johannes evangeliet. Jesus uppenbarade avgörande sanningar om sig själv som Guds Son och Frälsare när han uttalade dessa mäktiga ord. Bara Gud själv, som evig Skapare, kan säga detta om sig själv och han gjorde det när Han uppenbarade sitt personliga namn för Moses, ”Jag ÄR den JAG ÄR”, i Exodus 3:14. Det finns mycket att säga om vad detta betyder men det får vänta till ett annat tillfälle.

 

Jag ska här fundera lite över dessa mäktiga Jag Är- ord, , och hur det relaterar till oss. I sig själv ÄR HAN, som Gud Fadern ÄR i evighet, men för oss ÄR Han allt detta, vilket väcker vår tacksamhet och tillbedjan.
Det finns sedan även sju tecken som Johannes strukturerar sin text kring och som också är intressant att studera.

Aposteln Johannes hade ju ett klart definierat mål för sitt evangelium:” Många andra tecken, som inte är nerskrivna i denna bok, gjorde Jesus i sina lärjungars åsyn. Men dessa har blivit nerskrivna, för att ni skall tro att Jesus är Messias,
Guds Son, och för att ni skall ha liv i han namn” (20:30-31).

 

Dels har Johannes eget material i jämförelse med de tre andra evangelierna, vilket vi ska vara tacksamma för då de tillsammans ger en rika djup och bred framställning av vem Jesus är, vad han sade och gjorde. Johannes bidrar onekligen med djupen. Vi får blicka in i själva Gudomens innersta, när Jesus talar om sig själv, sin Fader och den Helige Ande, och hur vi som av nåd, blir upptagna i denna kärlekens gemenskap.

 

Det första Jag är finner vi alltså i kap 6:35-40, där Jesus säger: ” Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta”

 

 

Sammanhanget är att Jesus mättat tusentals människor, samma berättelse vi återfinner hos de andra evangelisterna. Det är en pojke som bidrar med fem kornbröd och två fiskar och Jesus tog bröden, tackade Gud och delade ut dem. Mirakulöst nog räckte det till så många, och det blev ändå tolv korgar över. Johannes kallar detta för ett tecken. För judarna på den tiden var det oerhört symbolladdat. De hade vuxit upp med berättelsen om hur Gud livnärde sitt folk under ökenvandringen och många ville nu att Jesus skulle fortsätta ge dem detta fysiska bröd. Men som alltid hos Johannes finns en djupare mening med det som sker på det konkreta planet. I texten återfinns en livlig debatt mellan Jesus och judarna, som jag kanske återkommer till.

 

Men här kan sägas följande: Jesus är livets bröd och här används det speciella ord för liv som bara används i samband med Gud själv: ζωὴ, zoe, Guds slags liv, som är helt annorlunda än det vi känner till. Gud är ju evig och fullkomlig Ande, utanför det fysiska universum. När Jesus kommer in i världen ÄR Han detta eviga liv förkroppsligad
och Han förmedlar det till de som tror på honom. Det är alltså ett andligt bröd, som fyller våra djupaste behov som människor.

 

Därför är Jesus själv det bröd som ger liv och mättar vårt stadiga behov av Gud själv.
Jesus ger oss det sanna och rätta brödet för vårt liv på vägen hem till Gud. Det är vår färdkost, det som mättar. Jesus livnär oss bokstavligen med sig själv genom sin närvaro i våra liv och genom sitt Ord. Naturligtvis också i nattvarden, men det är inte vad som åsyftas här.

 

Jesus använder också gudsnamnet JHVH vid ännu ett tillfälle och det utan bestämningar, när han säger: ”Amen, amen säger jag er: Jag Är , redan innan Abraham blev till. (8:58).

 

+++

 

 

cropped-423570_512439512103675_1251462921_n2.jpg

 

 

12 Maj.

 

Herrens nåd är var morgon ny.

Det är en passande överskrift för varje dag. Det sammanfattar allt vi behöver. Guds nåd är hans aktiva kärleksfulla välvilja mot oss som hjälper oss i vårt liv och ger oss förlåtelse, nya möjligheter, styrka och vägledning.

Vi får lägga det som varit i Guds händer, liksom det vi inte vet något om, framtiden. Men idag kan vi förtrösta på honom.

I Klagovisorna läser vi: ”Herrens nåd är det att det inte är ute med oss, ty det är inte slut med hans barmhärtighet. Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet” (3:22-24).

Psalmisten skrev: ”Låt mig om morgonen erfara din nåd, ty jag förtröstar på dig. Visa mig den väg jag skall gå, till dig upplyfter jag min själ. .. Lär mig att göra din vilja, ty du är min Gud.” (143:8-10).

 

Gud kom till oss från evigheten, in i vår tid och vårt rum. Med hans närvaro i vårt hjärta är han vår evighet, som ger oss perspektiv på vår situation. I Romarbrevet läser vi: ”Jag hävdar att den här tidens lidanden väger lätt i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras och bli vår” (8:18).

 

Vi vet att Paulus inte var förskonad från lidande som apostel, men Jesus hade sagt detta till honom: ” Min nåd är dig nog, ty kraften fullkomnas i svaghet” (2 Kor 12:9).

 

9 Maj

 

Några tankar om  vad den Helige Ande betyder för oss som enskilda troende.  Först och främst att han är livgivaren.  Anden är med vid skapelsen, ”..I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade över vattnen”. Gen 1:1-2)  och i nyskapelsen: ”Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike” (Joh 3:5).

I båda dessa bibelavsnitt nämns också vattnet, vilket är den starkaste symbolen för liv. Utan vatten, inget liv. Det gäller också för vår vandring med Herren:  utan Anden ingen liv med Gud.

Gud har inrättat sin skapelse på det sättet, att vi är helt beroende av honom för att kunna leva. Vi måste andas för att leva.  Vi måste också andas in Guds liv genom att uppfyllas av Anden dagligen, stundligen. Vi är ingenting utan Anden.

Den Helige Ande ger och förmedlar livet från Fadern och Sonen.

Vi blir all trötta och uppgivna ibland. Ibland kan det kännas som om vi är på en ökenvandring men till och med där har Gud lovat att göra ”öknen till sjö och torrt land till källsprång” (Ses 41:18, 43:19).   Ingenting från Guds sida kan hindra vattnet från att strömma och flöda. Det är vi som sätter upp hinder. Så är det också i det andliga livet. Gud ger Anden villigt och fritt men vi kan hindra föder på olika sätt. Synd, olydnad, andlig lättja, otro, besvikelse osv kan utgöra hinder för Andens liv.

 

Men om vi ödmjukar oss inför Gud och ber om befrielse från detta möter han oss med liv och övertog, med Andens strömmar av liv.

 

 

20170603_153610

Eget foto.

 

+++

 

15April.

 

Se, vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn, och det är vi också.”

Vårt största behov vi har som människor är kärlek. Att bli sedd, förstådd, älskad och även fostrad. Det är bara Gud Fadern själv som kan fylla detta vårt djupaste existentiella behov. Han älskar oss ofattbart mycket. Det är sanningen. Men vi har en fiende som ljuger om detta och vill vända oss emot Gud i besvikelse, så att vi förlorar denna innerliga och tillitsfulla gemenskap med vår Fader. Det är det mest värdefulla vi har i våra liv, och det viktigaste att bevara.

”För jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som ska komma, varken makter, 39 höjd eller djup eller något annat skapat ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.”  (Rom 8:38.)

 

7 April

 

Några tankar om hoppet i NT.

Vi vet hur viktigt det är att bevara hoppet och att den som tappar det förlorar en del av sin livskraft och motivation. Det är lätt gjort när livet är tungt och svårt.

Men vårt verkliga hopp vilar på Jesu uppståndelse. Utan den skulle allt ändå till slut förstöras av döden. Vi som tillhör Jesus har del i hans övervinnande liv, uppståndelsens kraft, mitt i vår situation.

Välsignad är vår Herre Jesus Kristi Gud och Fader. I sin stora barmhärtighet har han genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda fött oss på nytt till ett levande hopp..” (1 Petr 1:3).

Vårt hopp, vår förväntan, vår förtröstan är på Gud i liv och död. Allt annat är obeständigt, osäkert och instabilt. Guds löften inger oss hopp om att hans goda vilja ska segra, om hans nävaro i alla våra olika omständigheter och en salig evighet hos honom efter våra korta liv här på jorden.

 

Alla Guds löften har fått sitt JA genom Jesus Kristus och genom honom får de också sitt amen. ( 2 Kor 1:20). Det är bara tack vare det Gud sagt och gjort som vi kan leva i hoppet på riktigt, ett hopp som vi vet kommer att fullbordas.

Paulus skrev: ”Må hoppets Gud uppfylla er med all glädje och frid i tron, så att ni överflödar i hoppet genom den Helige Andes kraft” ( Rom 15:13).

Allt gott, all kraft kommer från Herren, så även vårt hopp. Ett ytligt positivt tänkande och ett mänskligt hopp baserat enbart vår kraft och våra förväntningar håller inte när det stormar.

 

Hebreerbrevets författare beskriver vårt fasta hopp till Gud så här:

När Gud gav löftet till Abraham svor han vid sig själv, eftersom han inte hade någon högre att svära vid. Han sade: Jag ska rikligt välsigna dig och rikligt föröka dig. Så fick Abraham efter tålmodig väntan vad Gud hade lovat. Människor svär vid den som är större än de själva, och eden blir en bekräftelse som gör slut på alla invändningar. När Gud ännu klarare ville visa för löftets arvingar hur orubbligt hans beslut är, bekräftade han det med en ed.

Så skulle vi, genom två orubbliga uttalanden, där Gud omöjligt kan ljuga, få en kraftig uppmuntran, vi som har sökt vår tillflykt i att hålla fast vid det hopp vi har framför oss. Detta hopp har vi som ett tryggt och säkert själens ankare som når innanför förhänget. Dit gick Jesus in och öppnade vägen för oss, när han blev överstepräst för evigt, på samma sätt som Melkisedek.” (6:13-20).

 

+++

 

3 April

 

Många känner nog till det citat som tillskrivits filosofen Sokrates: Känn dig själv! Det är naturligtvis något positivt men inte tillräckligt, enligt min mening. Gud erbjuder oss en annan väg, som uttrycks så här i Bibeln:

Profeten Hosea: ”Låt oss lära känna Herren, ja, låt oss sträva efter att lära känna honom”. (6:3).

Jeremia: Så säger Herren : Den vise skall inte berömma sig av sin vishet, den starke inte av sin styrka och den rike inte av sin rikedom. 
Den som vill berömma sig, han skall berömma sig av att han har insikt och känner mig: Att jag är Herren , som verkar med nåd, rätt
och rättfärdighet på jorden. Ty däri har jag min glädje, säger Herren . (9:24)

Gud har själv gjort det möjligt för oss att få lära känna honom. Det är egentligt något oerhört, när man verkligen tänker efter. Det finns mycket att säga om detta, men jag börjar med det självklara. Hur går det till? Hur lär vi känna en person? Genom att verkligen vilja lyssna för det första, och sedan studera hur denne agerar. Det är samma sak med Gud. Vi lär känna honom genom att vilja lyssna. Han har dels talat till oss i sitt eget ord och visat vem han är genom att handla i historien. Det har sedan trovärdiga vittnen som varit med om detta, skrivit ner. Det kulminerade när Guds egen Son, Jesus, kom till världen för att göra honom känd för oss. En av de människor som såg och hörde Jesus, lärjungen och aposteln Johannes, skrev så här i sitt första brev:

”Det som var från begynnelsen, det vi har hört, det vi med egna ögon har sett, det vi har skådat och rört med våra händer, om detta vittnar vi: 2 Livet har uppenbarats, vi har sett det och vittnar om det och förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och uppenbarades för oss. 3 Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni ska ha gemenskap med oss. Och vår gemenskap är med Fadern och hans Son Jesus Kristus. 4 Detta skriver vi för att vår glädje ska bli fullkomlig.

 

De såg och hörde Jesus och har berättat om det för oss. Därför kan vi tro på deras tillförlitliga vittnesbörd. Vi hör bokstavligen Gud själva tala genom Bibelns böcker och ser honom agera. Det är så vi lär känna honom, och målet för det är gemenskap med honom själv.

 

 

26 Mars

 

De människor som tidigt kände igen Jesus som Israels utlovade Messias och frälsare hade levt i förväntan på att Guds löften i Skrifterna skulle uppfyllas. De höll fast vid dessa trots långa och svåra tider för folket. Några av dem var Simeon och Hanna  som Lukas berättar om i sitt evangelium.

 

2: 25-26 ”På den tiden fanns i Jerusalem en man som hette Simeon. Han var rättfärdig och gudfruktig och väntade på Israels tröst, och den helige Ande hade han fått uppenbarelsen att han skulle se döden, förrän han hade sett Herrens Smorde”

v 29-32 ”Herre, nu låter du din tjänare sluta sina dagar i frid som du har lovat. Ty mina ögon har sett din frälsning, som du har berett att skådas av alla folk, ett ljus som skall uppenbaras för hedningarna och en härlighet för ditt folk Israel”. 

 

sinai

 

 

20 Mars

 

Om att be i Jesu namn, och bönesvar.

Hur ska vi bedja? Vi får genom Guds ord ledning i vad som är hans vilja i det stora hela. Det är när det kommer ner på en personlig och praktisk nivå som det ibland kan bli svårt för oss att förstå vad som är Guds vilja.
Jesus undervisar oss i Johannesevangeliet om att vi ska be i hans namn. Det är inte bara en avslutningsfras i slutet av vår bön utan går djupare än så. Vi ska be i gemenskap med Jesu person, i hans Ande, i hans intention och vilja. Då är vi garanterade att få det vi ber om.

Men bara Gud vet när och hur det ska ske. Vi vet inte vad som krävs för att få bönesvar, när det inte gäller hur Herren på ett personligt sätt fyller oss med sin Ande, ger oss råd, tröst, kraft och förlåtelse på en daglig basis.

Vad vi kan göra är att be och verkligen överlämna saken i Guds hand och sedan förtrösta på att han vet vad som är bäst för oss och ger oss det i sin tid. Det är i väntans tider som vi ofta får det svårt och undrar om Gud verkligen hörde oss när vi bad och bryr sig om att svara. Men det gör han. Ytterst är det dock han som bestämmer och vet vad som är det bästa för oss i evighetsperspektivet.

Bönesvar har att göra med tjänst och fruktbärande för Guds rike hos Johannes:

”Jag säger er sanningen: Den som tror på mig ska göra de gärningar som jag gör. Och större än så ska han göra, för jag går till Fadern. Och vad ni än ber om i mitt namn ska jag göra, för att Fadern ska bli förhärligad i Sonen. Om ni ber om något i mitt namn, ska jag göra det. (Joh 14:12-14).

”Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det. Min Fader förhärligas, när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar” (Joh 15:7-8).

 

”Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut och bära frukt, och er frukt ska bestå. Då ska Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn.” (Joh 15:16).

Här är ett mer allmänt löfte:

Den dagen kommer ni inte att fråga mig om något. Jag säger er sanningen: Vad ni ber Fadern om i mitt namn, det ska han ge er. Hittills har ni inte bett om något i mitt namn. Be och ni ska få, så att er glädje blir fullkomlig.”

Det är oundvikligt att nämna något om uteblivna bönesvar. Vi har säkert alla frågor om varför svaret dröjer eller inte kommer alls, som vi uppfattar det.
Men ett svar kan innehålla ja, nej eller vänta. Ett nej eller vänta är också ett svar. Det är vi som kan ha svårt att uppfatta det svar Gud ger på bön, av många olika anledningar. Men att Gud hör och svarar är ett faktum.

 

 

0002-0042_betende_haende[1]

 

5 Mars

 

David var på flykt för sitt liv från kung Saul som ville döda honom.   Han var utvald och smord av Gud att bli kung men innan det blev en verklighet genomgick han många prövningar och svårigheter. Han tjänade Saul, men blev hatad och illa behandlad av honom, b la för att Saul var avundssjuk på David. Gud hade förkastat Saul som kung p g a hans svåra olydnad. David skrev denna psalm, nr 63, när han var ensam ute i öknen och säkert genomgick en av de svåraste perioderna i sitt liv.Vi vet inte hur lång tid det varade. 1 Sam 18-31 handlar om detta.

Den uttrycker en så intensiv längtan efter Gud i hans nöd och en så stor förtröstan. Det är han och Gud denna stund.

”Gud, du är min Gud, tidigt om morgonen söker jag dig. Min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig i ett torrt land som församäktar utan vatten.  ..

Ty din nåd är bättre än liv, mina läppar skall pris dig. Jag vill lova dig så länge jag lever, i ditt namn skall jag upplyfta mina händer.

Min själ blir mättad av utsökta rätter. Med jublande läppar lovsjunger min mun, när jag kommer ihåg dig på min bädd och tänker på dig under nattens timmar. Ty du är min hjälp, under dina vingars skugga jublar jag. 

Min själ håller sig intill dig, din högra hand uppehåller mig” …

 

+++

 

3 feb

 

Det sägs att det finns minst 365 bibelställen som innehåller uppmaningen att inte frukta, vara orolig eller rädd. En för varje dag på året alltså.
Gud vet att vi behöver höra detta ofta också, liksom föregående uppmaning att inte göra oss bekymmer.
Det kan finnas mycket att vara rädd och orolig för, från de stora hoten och farorna i världen till det personliga livets rädslor.

 

Av alla dessa bibelställen väljer jag idag två. Först från profeten Jesaja:
Ty jag är Herren , din Gud, som fattar din högra hand och som säger till dig:
Frukta inte, jag hjälper dig. (41:13).

I evangelierna läser vi om när Jesus lugnar sina skräckslagna lärjungar, som trots att de var erfarna fiskare, ändå blev så rädda att de fruktade för sina liv när de råkade ut för en svår storm. Han sade till dem: ”Var lugna. Det är jag. Var inte rädda”. (Mark 4:35-41).

Det illustrerar många situationer i livet, när vi hamnar i olika stormar som är så svåra att vi misströstar om livet. Det är då vi som mest behöver höra Jesus försäkra oss om att han är med i stormen och inte bara det, Han är Herre över vågorna.

Jesus sade så också till en synagogföreståndare, vars dotter precis dött: ”Var inte rädd. Tro endast”. Sedan väckte han henne från döden. Det sker vid två andra tillfällen, att Jesus uppväcker döda. De dog naturligtivs senare, som vi alla. Men Jesus visade på så sätt att han är Herre över liv och död, över skapelsens krafter och att dessa inte kan hindra honom från att vara med oss och rädda oss.

Själv låg Jesus och sov i båten när vågorna gick som högst. Han visste att de skulle klara sig på färden över Genesarets sjö, över till andra sidan, och därför var han fullkomligt lugn. Med Jesus i vår båt kan vi vara lugna. Han för oss över, även om det stormar.

 

10 Feb

 

Jag fortsätter på temat gemenskap med Gud. Själva grunden för gemenskap är ju kärlek. Älskar man någon vill man vara tillsammans med denne. Det är för att Gud älskar oss som han inbjuder oss till gemenskap med sig själv. Det är både gåva och bud. Jesus säger som svar på vilket som är det viktigaste budet i lagen:

”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och och av hela din själ och av hela ditt förstånd. .. Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.” (Matt 22:37-40).

Det är det viktigaste, för att Gud som är kärlek, har skapat oss till sin avbild. Att leva efter dessa bud innebär att förverkliga sin kallelse som människa. Kärleken är inte framför allt känslosam och teoretisk, utan mycket handfast och praktisk. Den tar sig uttryck i både attityder och vanor som ger Gud tid och plats i våra liv, liksom den leder oss till tjänst för andra människor. Johannes skriver i ett brev: ”Kära barn, låt oss älska, inte med ord eller fraser utan i handling och sanning” (3:18).

Den som först tagit emot Guds kärlek i sitt liv vill leva till hans behag och att älska Gud är också att hålla hans bud, förbli i hans vilja.

Det är Gud själv som undanröjt alla hinder för gemenskap. Hur kan vi syndiga och ofullkomliga människor ha gemenskap med en helig och upphöjd Gud? Jesus tog av kärlek allt detta på sig när han dog på korset. Genom Jesus kan vi därför nå fram till Gud själv. Paulus uttrycker det så tydligt här: ”Gud har kallat oss till gemenskap med sig själv, genom Jesus Kristus.”

Från Guds sida är allting klart. Jesus har betalat priset för vår bortvändhet från honom, vår otro, olydnad och synd. Nu får vi fritt och för intet komma hem till vår himmelske Fader. Det är nåd. Vi förtjänar det inte inte men får det som gåva, tack vare Jesus vår medlare, frälsare och befriare.

Styrkan, glädjen och inspirationen, ja själva livet, får vi i denna välsignade gemenskap. Paulus skriver: ”Vår Herre Jesus Kristi nåd, Guds kärlek och den Helige Andes gemenskap vare med er alla” (2 Kor 13:13).

 

1 Feb

 

Gud välsignade Abraham på ett helt exceptionellt sätt och lovade att denna välsignelse inte bara skulle gälla hans egna efterkommande, utan även alla som skulle vandra i tro, som Abraham gjorde. Löftena om välsignelsen knöts från början till Guds frälsning.

Paulus skriver i Galaterbrevet 3:14 : ”Vi friköptes, för att den välsignelse Abraham fått skulle i Kristus Jesus komma till hedningarna och för att vi genom tron skulle få den utlovade Anden.”

Men lagens period, som följde när Gud inrättade sitt förbund med Israels folk på Sinai berg, var nödvändig men tidsbegränsad. Under den tiden knöts välsignelsen till dem som var trofasta mot förbundet och som levde i lydnad för Guds ord och lag. Ett exempel på detta ser vi i 5 Mos 28:1 : ”Om du lyssnar till Herrens , din Guds, röst, genom att noggrant följa alla hans bud som jag i dag ger dig, så skall Herren , din Gud, upphöja dig över alla folk på jorden. 2 Och alla dessa välsignelser skall komma över dig och nå fram till dig, när du lyssnar till Herrens , din Guds, röst. ..

 

 

Men målet för Guds handlande var att fullborda det han påbörjat med Abraham, att både judar och hedningar skulle förklaras rättfärdiga av tro på Jesu Kristi fullbordade verk. ”Alltså blir de som tror välsignade tillsammans med Abraham som trodde” (Gal 3:9). Och genom tron skulle dessa förlåtna och upprättade människorna få den utlovade Anden, och som Guds barn kunna leva i innerlig gemenskap med sin himmelske Fader, i och genom Jesus Kristus.

 

 

 

Milky-Way-by-Nasim-Mansurov

 

20 Jan

Det stora i det lilla.

 

Vad är det egentligen vi minns av det människor sagt och gjort i relation till oss? Det är nog inte de många orden i högtidliga sammanhang eller de ytliga fraserna. Det är istället den varma blicken eller leendet vi fick när vi behövde bli sedda av någon, telefonsamtalet som kom när vi sörjde en anhörig, det intresserade lyssnandet och den hjälpande handen. Det är de små gesterna av omsorg och välvilja som väger tungt i det stora hela och det är intressant att Jesus också tar upp denna aspekt. Gud ger akt på dessa till synes enkla handlingar:

.. ”Och den som ger en av dessa små en bägare friskt vatten att dricka, därför att det är en lärjunge – amen säger jag er: Han skall inte gå miste om sin lön.”

Gud ser alltså när någon ger ett glas vatten och lovar att denna handling ska belönas. Det är en uppmuntran till oss alla, att även om vi inte utföra stordåd kan vi göra det lilla, som inte ser så märkvärdigt ut, men betyder mycket.

Det finns fler bibelord som handlar om detta, att Gud registrerar det som sker obemärkt för oss. Han ser inte bara de stora skeendena utan ner på detaljnivå i våra liv, så till den grad att han räknar våra hårstrån. : ”Säljs inte två sparvar för ett kopparmynt? Och inte ett enda faller till marken utan er Fader. På er är till och med alla hårstrån räknade”.

Gud lägger även märke till varje liten fågel som faller till marken. Då kan vi vara säkra på att han ser allt som sker i det stora, särskilt när det gäller namnlösa människors öde i katastrofer och krig, även om det är svårt för oss att förstå det.

Därför blir det som ser så enkelt och obetydligt ut viktigt för oss också. Det har t o m ett evighetsvärde. Vi minns en stöttande hand, ett lyssnande öra, en öppen famn, en bägare vatten. Det gör Gud också.

De verser jag citerat ingår i ett sammanhang i Matteus evangeliets tionde kapitel där Jesus undervisar om lärjungaskapets villkor på olika sätt. Det visar samtidigt Guds detaljkunskap om allt som sker och hans omsorg och försyn.

 

 

 

15 Dec

 

Det är när det är som mörkast som vi behöver mest ljus. Jag tänker inte bara på det naturliga ljuset under vinterhalvåret, utan framför allt på Guds ljus som lyser upp vårt inre. Vi behöver Guds ljus mer än någonsin i vår värld där mörkrets makter härjar och förstör. Men ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det (Joh 1:5).

Bibeln talar mycket om ljus. Gud är ljus och inget mörker finns i honom och ingen växling mellan ljus och mörker. (1 Joh + Jak).
Gud själv är vår konstanta ljuskälla som aldrig förändras. Vi kan lita på att han är trofast och tillförlitlig. Hans står vid sitt ord och när Hans ord öppnas får vi ljus. Hans ord är ett ljus på vår stig.

Om vi än sitter i mörkret är Herren vårt ljus (Mika 7:8). Guds löfte om Världens ljus, Jesus Kristus, kom genom profeten Jesaja: ”Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus, över dem som bor i dödsskuggans land skall ljuset stråla fram”.

Det var detta löfte Guds trogna skara väntade på skulle uppfyllas och som skedde när Jesus föddes. Guds ankomst och vår väntan är ju vad som kännetecknar adventstiden. Jesus kom in i världen med Guds frälsande kärlek och liv till alla människor, den där underbara natten i Betlehem, och nu väntar vi på att han skall komma tillbaka i sin härlighet.

Psalmisten skrev: ”Ty hos dig är livets källa. I ditt ljus ser vi ljus”(36:9) och ”Herren är vårt ljus och vår frälsning”. (27:1). Det är Gud själv som låter oss få del av sitt liv och sitt ljus, genom Jesus Kristus. Paulus skrev: ”Ni var förut mörker, men nu är ni ljus i Herren. Vandra då som ljusets barn. Ty ljusets frukt består i allt vad godhet, rättfärdighet och sanning heter. ” (Efes 5:8.9).

Jesus sade till sina lärjungar: ”Ni är världens ljus. Inte kan en stad döljas som ligger på ett berg. Inte heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljushållaren, så att det lyser för alla i hushållet. På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader i himmelen”. (Matt 5:14-16).

Jag avslutar med dessa tänkvärda verser ur Johannesevangeliet 3, om varför en del människor inte älskar ljuset från Gud:

Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. 17 Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom. 18 Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.
19 Och detta är domen: ljuset kom in i världen, men människorna älskade mörkret mer än ljuset eftersom deras gärningar var onda. 20 Den som gör det onda hatar ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte ska avslöjas. 21 Men den som lever i sanningen kommer till ljuset, för att det ska bli uppenbart att hans gärningar är gjorda i Gud.”

 

 

1 Dec

 

 

Vi är så vana vid att bedja Fader vår att vi inte alltid tänker på hur stort det egentligen är att få kalla universums Skapare, den evige, helige och allsmäktige Guden som bor i ett ljus dit ingen kan komma, för vår Far. Vi vet ju att Jesus kallade Gud sin Fader för ”Abba”, pappa, vilket är ett ord som uttrycker närhet och förtrolighet. Som Guds Son var Jesus unik i sin relation med Fadern, men i Guds stora generositet och kärlek till oss får vi bli upptagna i Guds familj som barn genom den nya födelsen. ”Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.” (Joh 1:12).

Paulus skriver: ”Ni har inte fått slaveriets ande så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande i vilken vi ropar: Abba! Fader! ” (Rom 8:15).

Dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, så att Sonen blir den förstfödde bland många bröder.” (Rom 8:29).

I den bön som Jesus lärde oss att bedja börjar allt med Gud, vår himmelske Fader: att hans namn skall bli helgat, hans rike komma och hans vilja ske. Att bedja så är att vara rätt inriktad, att ha Gud och hans rike i centrum. Det är bara när vi lever så som vi finner vår plats. Vi lever med honom i centrum, han är den förste och störste och vi är i allt beroende av honom, litar på honom. Vi finner vår trygghet, vår kallelse och vårt livsmål när Guds vilja sker.

 

När vi söker Guds rike och hans rättfärdighet först, kommer allt annat på plats i vårt liv. Gud sörjer för att våra behov blir uppfyllda. Vi får varje dag be om bröd, både fysiskt och andligt bröd, eller annorlunda uttryckt, allt det vi behöver för att leva. Vi får ta emot och ge förlåtelse. Det är att leva i frihet. Och i den dagliga kampen ber vi att inte utsättas för frestelse och prövning och att räddas från den onde och det onda.

Gud vill att vi ska vara beroende av honom och erkänna det behov vi har av hans hjälp. Därför får vi varje dag be om bröd för den dagen och inte morgondagens. Det finns en stor vishet i detta. Gud känner till framtiden, vet hur många våra dagar blir på jorden, men han vill att vi bokstavligen tar en dag i taget och litar på att han tar hand om framtiden. Jesus sade: ”Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga” (Matt 6:34).

Jesus visste att livet kan vara svårt. Därför har han också lovat att vara med oss alla dagar intill tidens ände.