Som kristna är vi medborgare i Guds rike samtidigt som vi lever i den här världen.
Det är en balansgång som inte är enkel. Världen har påverkats i positiv riktning av kristen tro och liv, men världens ande har också påverkat församlingen negativt med sina värderingar som går tvärt emot biblisk tro. Det är och har alltid varit till skada för församlingen, och den striden pågår på många sätt. Gud älskade världen så mycket att han utgav sin ende Son, men samtidigt hatar världen honom för att han talade sanningen om dess tillstånd av bortvändhet från honom. Men de människor som verkligen älskar sanningen finer alltid Jesus.
Jesu lärjungar har också alltid förföljts för att de tillhör honom.
Om världen hatar er, ska ni veta att den har hatat mig före er. 19 Hade ni tillhört världen, skulle världen ha älskat er som sina egna. Men ni tillhör inte världen, utan jag har utvalt er och tagit er ut ur världen. Därför hatar världen er. 20 Kom ihåg vad jag sagt: tjänaren är inte större än sin herre. Har de förföljt mig, ska de också förfölja er. Har de bevarat mitt ord, ska de också bevara ert ord 21 Men allt detta kommer de att göra mot er för mitt namns skull, därför att de inte känner honom som har sänt mig.
Samtidigt är det vår kallelse att vara i världen och vittna om Jesus, ja mer än så, det är en befallning att gå ut och göra alla folk till lärjungar (Matt 28:18-20).
+++
Här ska jag dock belysa en annan aspekt som är mer fundamental för själva frihetsbegreppet. Gud är ju den ende som i kraft av sin auktoritet som Skapare och Herre kan kräva vår lydnad, vilket han avstår ifrån i den frihet han ger oss. På samma sätt som han själv är fullkomligt fri, den absolut friaste av alla, eftersom ingen auktoritet över honom kan styra hans agerande, och framför allt för att han är kärlek, kan han inte ”tvinga” oss att gensvara på hans kärlek. Den lydnad han vill ha är kärlekens lydnad, att vi av hjärtat inte vill göra något som är emot hans vilja, vilket vi ändå naturligtvis misslyckas med i vår svaghet. Men som skapade till hans avbilder förstår vi att frihet är själva förutsättningen för vårt liv, Gud ”måste” skapa varelser med förmåga att välja, att ha moraliskt ansvar. Människan valde bort Gud och fångades i sin ofrihet, i bundenhet vid synd och död, men vi lämnades inte hemlösa i natten.
Det var en enorm Gud risk tog när han gjorde det naturligtvis, och detta risktagande ledde ända fram till korset där våra självvalda bojor spikades fast en gång för alla. Jesus Kristus, den friaste av alla människor, blev fjättrad som en förbrytare vid korset och offentligt förödmjukad, grovt misshandlad och pinad till döds för att vi skulle bli fria. Det är ett oerhört mysterium som vi inte förstår hela djupet av men som vi kan nalkas med bävan, tacksamhet och tro. Priset för att vi skulle bli fria från satans inflytandet, alla fördärvliga makter, synd och evig skilsmässa från Gud, var så enormt högt, men han var villig att betala det.
Det finns tyvärr kulter, sekter som använder sig av bibeln, men som inte har något med vare sig Gud eller bibeln att göra. De kräver underkastelse och utövar tvång, kontroll, manipulation av människor. Även inom vissa församlingar vet vi att farliga själsband, osunt ledarskap och maktanspråk har lett till förödande konskevenser.
Jesus var så annorlunda, än dessa herdar som utnyttjar och leder fåren, folket, fel. Profeten Hesekiel skrev redan om detta falska andliga ledarskap (Kap 34), och det finns varningar för detta på flera ställen i NT. Jesus är som alltid förebilden, att vara en god herde är att ge sitt liv för fåren, inte dominera och yttnyttja.
Petrus skriver i sitt brev: Nu uppmanar jag de äldste bland er, jag som själv är en äldste och ett vittne till Kristi lidanden och som också har del i den härlighet som ska uppenbaras: 2 var herdar för Guds hjord hos er och vaka över den, inte av tvång utan frivilligt, så som Gud vill✱, inte för egen vinning utan med hängivet hjärta. 3 Uppträd inte som herrar över dem som anförtrotts er, utan var föredömen för hjorden. 4 När den högste herden sedan uppenbarar sig, ska ni få härlighetens segerkrans som aldrig vissnar.
+++
Jesus är en förebild för oss alla, att låta andra få leva i kärelekens ansvarsfulla frihet, och se till att vi själva inte snärjs i ofrihetens fällor som människor lägger ut på vår väg för att utnyttja, manipulera eller dominera.
Vi är kallade till frihet, att som pånyttfödda ledas av den helige Ande, frihetens Ande. Andra andemakter tvingar, snärjer och kommer med betryck och fruktan. De verkar genom lögn, förvrängningar av sanningen i Guds eget Ord.
Frihet är oerhört dyrbart i alla avseenden, och något att vara tacksamma för när vi betänker hur långt Gud gick i sin kärlek för att befria oss från synd och andligt mörker.
alefochomega 