Från Eden till det himmelska Jerusalem. Inledning.

 

 

 

 

 

Detta är något av ett favoritämne som jag återkommer till ofta.

 

Med utgångspunkt i Bibelns sista bok kan man titta tillbaka och se hur Gud har verkat i historien för att fullborda sin vision. Det är också en stor tröst och hjälp i varje konkret situation för oss alla att veta att Gud verkligen har sista ordet. Det är hans goda vilja som ska segra över allt ont, all död och förstörelse. Det vi läser i Uppenbarelseboken kap 21 är redan bestämt från den Allsmäktige att det kommer att ske, och vi väntar och ber att det blir som han bestämt från tidens begynnelse.

 

 

Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit, och havet fanns inte mer. 2 Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud, som är smyckad för sin brudgum. 3 Och jag hörde en stark röst från tronen säga: ”Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem. 4 Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta.”5 Han som satt på tronen sade: ”Se, jag gör allting nytt.” Och han sade: ”Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna.” 6 Han sade också till mig: ”Det har skett. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten. 7 Den som segrar skall få detta i arv, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son.

 

 

 

Det finns många sätt att sammanfatta vad Bibeln handlar om, t ex  att Gud skapar människor i sin avbild för att vara hans familj på jorden och sedan griper in konkret i historien för att rädda oss när vi vänt ryggen till honom.  I linje med detta kan man tala om ett annat övergripande tema, hur Gud gör sig närvarande för att visa vem han är och för att kunna ta oss till sig. Då handlar det om Guds boning, där Han ÄR och bor själv, och bjuder in oss att vara. Det krävs naturligtvis extraordinära åtgärder för att Gud den Helige ska kunna bo mitt ibland syndiga människor, som så lätt avfaller från hans väg. Därför var det noga reglerat hur hans folk skulle få nalkas honom i tabernaklet i öknen och senare i templet genom offerkulten. Det oerhörda är ju att Gud till sist och slutligen tog sin boning bland människorna genom att själv bli människa.

 

Se Joh 1:14.”Och Ordet blev kött och tog sin boning (ἐσκήνωσαν , eskenåsen, slog upp sitt tält )ibland oss.  Det är kulmen på Guds frälsningsgärning att själva komma till oss. Jesus dog på korset för vår synd och uppstod för att vi skulle kunna nalkas Gud som förlåtna och högt älskade barn.

 

 

Det finns många aspekter av mysteriet med Guds frälsning och det uttrycks också med olika slags terminologi, som kompletterar varandra. Paulus talar om hur vi som skyldiga till synd inför Gud blir frikända och får en rätt ställning inför Gud. Vi försonas med Gud, den fiendeskap som vi var upphov till genom otro och ovilja att höra och göra hans vilja upphävs av Gud själv genom Jesu död. Vi går från död till liv, från mörker till ljus, från synd till frihet, från lögn till sanning osv.

 

 

 

+++

 

 

 

Men tillbaka till början först!

 

De människor han valde att skapa skulle vara hans familj på jorden, hans folk, på samma sätt som Gud har ett himmelskt hov av höga andeväsen av olika slag, ärkeänglar,  änglar, Vi kan naturligtvis inte förstå var för Gud gjorde det, Han är ju en fullkomlig enhet av gemenskap i sig och har inga som helst behov av vare sig änglar eller människor, men ändå kan man ana att det har med Kärlekens själva väsen att göra: att skapa, och glädjas över sin avbild i det, att låta leva, att ha utbyte, att få ge ut av sitt liv. Gud ”behöver” inte vår kärlek eller tillbedjan men tar emot den som tillbörligt är av sina skapade varelser.

 

Eden var den plats där Gud var närvarande på ett speciellt sätt, mer om det i nästa del.

 

Vad som hände före , när Gud skapade universum och gjorde jorden beboelig kan ha tagit mycket lång tid. Jag har själv inget problem med att universum är över 13 miljarder år. Det visar snarare på Guds ofattbara storhet mätt i tid och rum. En del menar att det behövdes sådana enorma tidsrymder för att alla grundämnen, gaser, stjärnor, galaxer skulle ha de exakta förutsättningarnta för att på ett perfekt sätt åstadkomma det unika liv vi har på vår vackra planet,  förutsättningarna  för att skapa oss av detta stjärnstoff, av materia, av jordens stoft som Bibeln uttrycker det. Det är så enormt mycket som måste stämma på biljondelen för att planeterna i vårt närområde, avståndet till solen, förutsättningarna för liv i och genom atmosfären, på jorden. Vi hör ju ihop med allt levande och är en del av naturen. De sju skapelsedagarna lär oss sedan så mycket mer än om enbart det fysiska universums tillblivelse, och hur genialt Mosebokens författare framställer det på ett unikt teologiskt sätt i jämförelse med andra kulturers skapelsemyter.

 

Jag säger som alltid att det krävs mycket blind tro på slumpens överraskande intelligens för att mena att allt intelligent liv, så förunderligt vacket och välordnat, uppstod av sig självt.

 

 

+++

 

 

 

 

 

Frågan om den historiske Adam och Eva är fortfarande ständigt aktuell och det finns många intressanta resurser finns för att fördjupa sig i detta. Det finns alltid olika meningar om saken bland kristna, men jag tror för min del att de var det första människoparet och att de samtidigt var mer än sig själva, eftersom det som hände med dem även präglar vår verklighet som deras ättlingar idag. Vi tillhör Adamssläktet på ett djupt existentiellt sätt, och det som hände dem förklarar våra existentiella situation. Det som brukar kallas syndafallet var en veritabel naturkastrof som påverkade mänskligheten och i förlängningen den övriga skapelsen. Vi ser konsekvenserna av synden överallt i onda handlingar mot medmänniskor, förstörelse av naturen.

 

 

Arvsynden i semantisk och traditionell mening kan vara svår att förstå. Vi ärver ju inte Adams synd eller skuld utan var och en av oss har ansvar för vår egen verksynd som man brukar tala om, att vi alla syndar. Men vi ärver s a s det tillstånd av andlig död och fysisk död som var ett resultat av de första människornas synd. Det är ingenting vi kan åtgärda själva, annat än att det på en rent mänsklig nivå naturligtvis är bra att vi är så snälla och justa mot andra vi bara kan. Men, relationen till Gud och även ytterst till oss själva och andra, måste åtgärdas genom det sätt Gud bestämt att det ska ske på. Vi måste inse, och det sker b la genom genom lagens verk, samvetet i viss mån, att det är något fundamentalt fel med oss i vår från Gud bortvända natur; vi kan inte låte bli att tänka dåliga tankar, vara själviska, inte bry oss om Gud eller älska vår nästa. Vi kan inte inte synda. Det enda radikala sättet är att vi dör från denna gamla människa och att vi får födas på nytt av Ande och vatten. Allt är Guds eget verk i och genom Jesu död på korset. Vi får tro att Jesus tog allt vårt onda och ger oss sitt goda.

 

 

Vi kommer till  världen, växer upp och lever i den utan en medvetenhet om att Gud är vår Skapare och Herre, utan vilja att älska och tjäna Gud, ha honom i centrum och göra hans vilja. Det är något vi måste få veta, höra om i Guds eget Ord, och så födas på nytt för at bli de nya skapelser som verkligen blir hans barn. Det är samma sak som att vi är andligt döda i oss själva, skilda från livet i Gud.

 

 

Genom skapelsen är vi naturligtvis förbundna med Gud och helt beroende av honom för vårt liv, för varje andetag, och varje människa är skapad till hans avbild, men i vårt naturliga tillstånd, vår mänskliga natur, varken förstår, vet eller vill vi relatera till Gud på hans villkor. Människan är ju obotligt religiös och måste tillbe något , tjäna och lita på en högre makt. Det ligger i oss, vi är skapade av och för Gud. Men utan hans  uppenbarelse och vägledning kommer man så fel och hamnar i avguderi.

 

 

Vi är verkligen helt unika som människor,  vilket jag återkommer till i den första delen.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.