Ett saligt möte mellan Elisabet och Maria.

 

 

 

Lukas skildrar detta historiska och vackra möte mellan de två havande kvinnorna. Elisabet är mycket äldre och representerar genom den son hon ska föda, både det gamla förbundet och det nya förbundet. Maria är en mycket ung jungfru, oerfaren och mänskligt sett mer utsatt och sårbar än sin äldre kusin. Hon var utvald att ta emot Guds eget unika och livsskapande Ord, bära Sonen i sin späda kropp och föda fram honom. Maria representerar det nya förbundet genom vilket Gud fullbordar sina löften i det gamla, och verkar för framtiden och in i evigheten,  genom sin Son.

 

Hennes ödmjukhet är det som präglar henne, från början till slutet. Hon ville aldrig vara i centrum utan pekade alltid på Jesus, böjde sig alltid under Guds vilja. Det är också något vi läser mellan raderna, om den glädje och tacksamhet,  förundran/undran, oro? och smärta hon säkert kände så många gånger under sitt liv som mor till Jesus. Hon var ju med ända till slutet. Maria var bara en människa och förstod kanske inte hela betydelsen av hennes sons livsuppgift, och vad han måste gå igenom i sitt lidande och sin död. 

 

Men hon var trofast mot sin höga kallelse, liksom Jesus var trofast mot sin mor in i döden och tänkte på henne när han hängde på korset. Då anförtrodde han henne åt sin betrodde lärjunge Johannes, att han skulle ta hand om henne i sitt hem. Vi läser också om att hon var med på Pingstdagen, när lärjungarna samlats efter Jesu uppståndelse och himmelsfärd för att ta emot den helige Andes kraft. Det är fantastiskt att tänka på hennes liv,  hur hon fick se Guds seger när Jesus uppstod, och blev uppfylld av Anden tillsammans med lärjungarna. Det är omöjligt att föreställa sig allt hon gick igenom och upplevde, samtidigt som hon levde ett vanligt liv och fick fler barn med Josef. 

 

Som ofta är fallet i Bibeln får vi inte veta så mycket om detaljerna, och vi skulle säkert vilja veta vad dessa två samtalade om under de tre månader de var tillsammans. Det är lätt att förstå vilket stöd Elisabet var för Maria på alla sätt, hon skyndade sig ju till henne efter bebådelsen. Det måste också har varit så stort och mirakulöst för Elisabet att ha hennes Herres blivande mor hos sig. Båda dessa kvinnor tillhörde med all säkerhet den skara av fromma judar som väntade på Guds ingripande i en för dem svår tid. De höll fast vid löftena att Israels befriare, deras Messias, skulle komma, och kände säkert till en del av Skrifterna , men förstod inte allt som skulle ske.

 

Deras tid tillsammans var hur som helst en av alla dessa helt unika och speciella händelser där Guds Ande var närvarande på ett särskilt sätt. Dessa kvinnor var utvalda och saliga i sin tro på det Gud sagt och skulle göra. De gav Herren äran för allt, och tjänade honom i stor ödmjukhet. Guds vilja och räddningsplan kunde nu uppfyllas.

 

+++

 

 

 

 

 

Här är texten vi läst många gånger men som vi kan läsa om och om igen:

 

Luk 1 . I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud 27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad med en man som hette Josef och som var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria. 28 Ängeln kom in till henne och sade: ”Gläd dig, du som fått nåd! Herren är med dig.” 29 Men hon blev förskräckt av hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.30

Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. 31 Du ska bli havande och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus. 32 Han ska bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron. 33 Han ska vara kung över Jakobs hus för evigt, och hans rike ska aldrig ta slut.”34 Då sade Maria till ängeln: ”Hur ska detta ske? Jag har ju inte haft någon man.” 35 Ängeln svarade henne: ”Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son. 36 Och din släkting Elisabet är också havande med en son på sin ålderdom. Hon som kallades ofruktsam är nu i sjätte månaden, 37 för ingenting är omöjligt för Gud.”38 Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt.” Och ängeln lämnade henne.

 

39 Vid den tiden bröt Maria upp och skyndade till en stad i Juda bergsbygd. 40 Där gick hon in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet.41 När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv. Hon blev uppfylld av den helige Ande 42 och ropade med hög röst: ”Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! 43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? 44 När ljudet av din hälsning nådde mina öron spratt barnet till i mig av glädje. 45 Och salig är du som trodde, för det som Herren har sagt dig kommer att gå i uppfyllelse.”

 

 

Nästa inlägg ska handla om Sakarias och Marias lovsånger. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.