Apostlagärningarna 2. Del 1.

 

 

 

Det passar bra att fortsätta med  Apostlagärningarna så här på det nya året.  ​Det finns så  mycket att inspireras av vid läsningen av denna viktiga bibelbok alla tider på året. 

 

Kap 2 är så rikt att jag måste dela upp det i minst två delar. Jag ska inte orda så mycket om själva pingstundret här, annat än att apostlarna började tala riktiga, existerande språk om Guds väldiga gärningar. De fromma judar som bodde i Jerusalem var från alla folk, så därför var många språk representerade när de samlades för högtidens firande. De hörde apostlarna tala om den verkliga meningen med pingsten på sitt eget språk. 

 

 

Vi har läst om detta så många gånger att vi kanske är en aning avtrubbade, men det som hände var något alldeles oerhört och exceptionellt för de människor som befann sig på platsen. Något sådant hade aldrig skett förut.

 

 

Det var av samma genomgripande livsförvandlande betydelse som Jesu död, uppståndelse och himmelsfärd. Där och då föddes församlingen i Andens liv och kraft och lärjungarna utrustades för sin tjänst att vara vittnen om Jesus och hans uppståndelse. Många löften från det gamla förbundet, och Jesu eget löfte om att Anden skulle komma till dem, gick i uppfyllelse denna dag. 

 

 

Det var Petrus som trädde fram och förklarade vad som hänt genom att hänvisa till profeterna. Det är ett mönster vi ser i hela NT. Allt vad Gud talat och förutbestämt började gå i uppfyllelse i och med att den messianska tiden inleddes med Jesu ankomst till jorden​, och alltså​ även detta mäktiga Andens utgjutande som Petrus hänvisar till profeten ​ ​Joel för att förklara för de häpna judar som bevittnade denna händelse så tidigt på pingstdagens morgon.

 

 

 

​Det är i sig intressant att av de bibelställen i GT som handlar om pingsten, han väljer just detta. I dessa verser har vi Guds eskatologiska program sammanfattat, alltså vad Herren kommer att göra i ”de sista dagarna” innan ”Herrens dag kommer, den stora och fruktansvärda”. Anden ska utgjutas och människor ska åkalla Herrens namn till frälsning. Det är precis vad som skedde, vilket vi ska titta närmre på i nästa del.

 

 

 

Och det ska ske i de sista dagarna, säger Gud,

att jag utgjuter av min Ande över allt kött.Era söner och era döttrar ska profetera,era unga ska se syner och era gamla ska ha drömmar.

18 Ja, över mina tjänare och tjänarinnor ska jag i de dagarna utgjuta av min Ande,och de ska profetera.

19 Och jag ska göra under uppe på himlen 

och tecken nere på jorden,blod, eld och moln av rök.

20 Solen ska vändas i mörker och månen i blod innan Herrens dag kommer,den stora och ​fruktansvärda​.21 Och det ska ske att var och en som åkallar Herrens namnska bli frälst.

 

 

 

Härmed inleddes den tidsperiod då evangeliet skulle predikas för alla folk innan Jesu återkomst. Lärjungarna visste inte på den tiden att den perioden skulle bli över 2 000 år.

 

  

+++

 

 

 

Ett annat bibelställe som Petrus hänvisar till är Psalm 16. I dessa verser får vi också inblick i hur apostlarna förstod det som skett med Jesus inte bara utifrån profeterna utan även Psaltaren.Jesus förklarade ju själv för lärjungarna vid Emmaus ​vad som var sagt om honom i alla Skrifterna, med början i Moseböckerna och alla profeterna.

 

 

Israeliter, lyssna till dessa ord: Jesus från Nasaret var en man som Gud bekände sig till inför er genom kraftgärningar, under och tecken, som Gud genom honom utförde mitt ibland er, så som ni själva vet. 23 Efter Guds fastställda plan och beslut blev han utlämnad, och med hjälp av dem som är utan lagen spikade ni fast honom på korset och dödade honom. 24 Men honom har Gud uppväckt och löst ur dödens vånda, eftersom det inte var möjligt att han skulle behållas av döden. 25 David säger med tanke på honom:

 

 

Jag har alltid Herren för ögonen. 

Han är vid min högra sida för att jag inte ska vackla.26 Därför gläds mitt hjärta och jublar min tunga.Även min kropp  får vila i trygghet

27 att du inte lämnar min själ åt dödsriket eller låter din Helige se förgängelsen.

28 Du har visat mig livets vägar,

du ska mätta mig med glädje inför ditt ansikte.

 

 

 

Petrus hänvisa​de​ alltså till kung David ​i de två Psaltarpsalmerna 16 och 110för att ​understryka trovärdigheten i sin predikan ​. Kung David  var​ ju​ en profet och förutsade det som  skulle ske med Messias.  Deras stamfader hade  alltså i förväg  sett hans uppståndelse​, vilket naturligtvis talade till de judar som kände till Skrifterna. ​Det är verkligen intressant att studera hur apostlarna tolkade dessa.​ ​

 

 

 

Bröder, jag kan öppet säga er att vår stamfar David är både död och begraven. Hans grav finns här hos oss än i dag. 30 Men han var profet och visste att Gud med ed hade lovat att sätta en av hans ättlingar på hans tron. 
 
31 I förväg såg han Messias uppståndelse och sade: Han ska inte lämnas åt dödsriket, och hans kropp ska inte se förgängelsen.
32 Denne Jesus har Gud uppväckt, och vi är alla vittnen till det. 33 Han har blivit upphöjd till Guds högra sida och fått den utlovade helige Ande av Fadern, och han har utgjutit det som ni ser och hör. 34 David har ju inte stigit upp till himlen, men han säger:

 

Herren sade till min Herre:

Sätt dig på min högra sida

tills jag lagt dina fiender

som en pall under dina fötter.

 

 

 

Därför kan hela Israels folk veta säkert att denne Jesus som ni korsfäste, honom har Gud gjort till både Herre och Messias.”

 

 

Fortsättning följer…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.