Psalm 22. Lidande och lovsång.

300px-Cristo_crucificado

Psalm 22 ger en detaljerad skildring av den fruktansvärda avrättningsmetod som romarna var kända för, korsfästelsen. Det var Kung David, som Petrus i sin första predikan på pingstdagen kallade för profet (Apg 2:30) som fick detta uppenbarat för sig. Han fick veta så många hundra år innan det skedde att Messias skulle dö och uppstå och att Gud därigenom skulle uppfylla sitt löfte til honom om en ättling på tronen. Samtidigt handlar psalmen om lovsång, tillbedjan och förtröstan. Det är som en växelsång mellan lidande och lovsång, något som är djupt betydelsefullt.

 

Tillsammans med Jes 53 ger de ett exakt porträtt av Messias när han lider och dör för vår skull. Profeten Jesajas förutsägelser om Messias liv, lidande, död, seger och herravälde löper genom den bok som bär hans namn.

 

 

Lidandet hade sin tid och var planerat av Gud, men den lovsång, tillbedjan och tacksägelse som följde som ett resultat av detta sträcker sig in i evigheten. Lovsången till Lammet pågår inför Guds tron i denna stund och i evighet (Upb 5, 7). Meningen med hans lidande och död var dessa oräkneliga skaror av frälsta människor inför Guds tron.

 

Gud använder i sin suveräna försyn allt, även dessa fruktansvärda och destruktiva krafter som ondska, lidande, död är, när han genomför sin frälsningsplan. Han visar att han är rättfärdig, räddar oss och omintetgör satans makt genom Jesu offerdöd på korset för oss. Jesus var den enda människan utan synd. Han var fullkomligt rättfärdig och lydig inför Gud. Ingen av oss förstår vad vår Frälsare genomled på korset för oss, när han som var utan synd inte bara bar alla människors synd, utan ”blev gjord till synd”, som Paulus utryckte det (2 Kor 5:21).

 

 

Det finns många sätt i Bibeln att uttrycka detta oerhörda som hände när Gud bevisade sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe (Rom 5:8). Han dog för oss orättfärdiga i vårt ställe (1 Petr 3:18) , genomborrades för våra överträdelsers skull, blev slagen för våra missgärningars skull, fick bära straffet (Jes 53).

 

Jesus kände naturligtvis till alla profetior om honom som finns i GT och han citerade som vi vet ur denna psalm när han hängde på korset: ”Min Gud, min Gud. varför har du övergivit mig? 

 

Redan i v 4 kommer detta : ”Dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger. På dig förtröstade våra fäder, de förtröstade och du befriade dem”.

 

I v 13-22 har vi en mycket stark beskrivning av hur Jesus måste ha upplevt det när han hängde maktlös och utlämnad på korset, i fruktansvärd smärta och vånda.

 

 

Sedan återkommer lovsångstemat i v 23 fram till psalmens slut i v 32: ”Jag skall förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag lovsjunga dig. Ni som fruktar Herren, lova honom, ära honom, alla Jakobs barn.

 

De sista fem verserna är en profetisk proklamation av vad som kommer att ske som ett resultat av detta i framtiden:

 

 

Alla jordens ändar skall tänka på detoch omvända sig till Herren.Hednafolkens alla släkterskall tillbe inför dig.29 Ty riket är Herrens,han råder över hednafolken.30 Alla mäktiga på jordenskall äta och tillbe.Inför honom skall de böja knä,alla de som far ner i stoftet,de som ej kan hålla sin själ vid liv.31 De efterkommandeskall tjäna honom,kommande släktenskall få höra om Herren.32 De skall träda fram och förkunna hans rättfärdighetför det folk som skall födas,att han har gjort det” .

 

 

Låt oss instämma i lovsången till Gud med tacksamma hjärtan!

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.