13 mars, 2018 by gunjk

Vad är en människa?

adam och eva

Vad innebär det att vara människa? Vilka är vi egentligen? Det är en fråga som engagerat generationer före oss och som vi fortfarande ställer oss. Det är ett stort ämne som det bara går att snudda vid här, och då utifrån bibliskt perspektiv.

+++

Det första och mest grundläggande är detta: Gud skapade oss till sin avbild. Han formade oss av ”stoft från marken” och blåste sin livsande in i människan så att hon blev en ”levande varelse”. (Gen 2:7). Vi består av grundämnen som finns i universum och är samtidigt alltså skapade till Guds avbild. Vi är materia, fysiska varelser, men samtidigt något mer, Gud blåste in sin livsande så att vi blev levande varelser, besjälad materia. Vårt medvetande är fortfarande ett mysterium. Det viktiga är att Gud skapade oss för en relation med sig själv, att vi är kallade att lära känna honom som vår Skapare och Fader. Vi behöver hans hjälp för detta. Han behöver dra oss till sig.

Människa heter Adam på hebreiska. Alla som levt och kommer att leva delar samma villkor som de första människorna. Vi är alla Adams (och Evas) barn. Det betyder också att vi alla sedan syndafallet delar de existentiella villkoren, som präglas av separationen från Gud, lidande, ondska och död. Men också att vi präglas av vår längtan tillbaka till paradiset, till det goda, hela och fridfulla livet hos Gud.

I NT kallas Jesus för den andre Adam. När Gud sände sin Son till världen var det för att visa sin stora kärlek och göra det möjligt för oss att få tillbaka vår relation med honom. Jesus tog vår synd och allt vårt onda på sig och i honom blir vi nya skapelser när vi föds på nytt av Guds Ande.

Jesus var en fullkomlig människa och syndade aldrig. Han var lydig och överlåten till sin Fader. Därför ser vi hur Guds plan med mänskligheten uppfylls i honom och han är vår representant.

Det oerhörda, som jag hela tiden återkommer till och som är det största som hänt just i vår mänskliga historia, är att Guds Son blev en människa på jorden. I Gamla testamentets skrifter läser vi om hur Gud förberedde denna för mänskligheten avgörande händelse och hur det uppfylldes och förmedlades i NT.

Paulus har en skrivit en viktig text i Romarbrevet, som ger själva bakgrunden till NT:s syn på människan och det Jesus Kristus som den andre Adam gjorde, för att befria oss från syndens, fördömelsens och dödens makt.

12 Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen, och genom synden döden. På så sätt nådde döden alla människor, eftersom alla hade syndat. 13 Synd fanns i världen redan före lagen, men synd tillräknas inte där ingen lag finns. 14 Ändå regerade döden från Adam till Mose, också över dem som inte hade syndat genom en sådan överträdelse som Adams. Och Adam är en förebild till den som skulle komma. 15 Men syndafallet kan inte jämföras med nåden. För om de många dog genom en endas fall, så har Guds nåd och gåva så mycket mer överflödat till de många genom en enda människas nåd, Jesu Kristi nåd. 16 Inte heller kan gåvan jämföras med det som kom genom en endas synd.

Domen kom genom en enda och ledde till fördömelse, men gåvan kom efter mångas överträdelser och ledde till ett frikännande. 17 För om döden kom att regera efter en endas fall genom denne ende, hur mycket mer ska då inte de som tar emot den överflödande nåden och rättfärdighetens gåva få regera i liv genom den ende, Jesus Kristus? 18 Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet lett till ett frikännande, till liv för alla människor. 19 Liksom de många stod som syndare genom en enda människas olydnad, så ska också de många stå som rättfärdiga genom den endes lydnad. 20 Dessutom kom lagen in för att fallet skulle bli större. Men där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer. 21 Liksom synden regerade genom döden, så skulle också nåden regera genom rättfärdigheten och ge evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre.

+++

Sonen, Jesus Kristus, den i sanning himmelska människan, kom med Guds rike, den andliga verklighet som är Guds närvaro och herravälde, in i en sargad värld. När vi som pånyttfödda och frälsta lever i Kristus har vi del i detta eviga rike och blir också himmelska medborgare, som Paulus skriver i 1 Kor 15:

Den första människan, Adam, blev en levande varelse. Den siste Adam blev en livgivande ande.

46 Men det första var inte det andliga, utan det jordiska. Därefter kom det andliga. 47 Den första människan kom från jorden, av jord. Den andra människan kom från himlen. 48 Så som den jordiska människan var, så är också de jordiska. Och så som den himmelska människan är, så är också de himmelska. 49 Och liksom vi har burit den jordiska människans bild, ska vi också bära den himmelska människans bild.

Vi som är Guds barn i Jesus Kristus kommet alltså att likna honom, vara som han. Det går inte att föreställa sig hur det blir när vi vid Jesu återkomst och uppståndelsen från de döda kommer att förvandlas. Vi får samma slags uppståndelsekropp som Jesus har och som är ämnad för att leva på samma sätt hos Gud i evighet. Vi som hör hemma hos Gud tillhör evigheten, när denna mäktiga förvandling ägt rum. Med Paulus ord i samma kapitel, v 50:

Men det säger jag, bröder: kött och blod kan inte ärva Guds rike, och det förgängliga kan inte ärva det oförgängliga. 51 Se, jag säger er en hemlighet: Vi ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas, 52 i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Basunen ska ljuda och de döda ska uppstå odödliga, och vi ska förvandlas. 53 Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. 54 Men när det förgängliga är klätt i oförgänglighet och det dödliga klätts i odödlighet, då uppfylls det ord som står skrivet: Döden är uppslukad i seger. 55 Du död, var är din seger? Du död, var är din udd 56 Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen. 57 Men Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!

När vi somnar in i döden gör vi det alltså med förvissningen om uppståndelsens dag, att vi ska få nya kroppar som passar i det himmelska livet. Vi kommer att se Jesus som vi älskat och trott på, men inte kunnat se, och vad som sedan sker är bortom min föreställningsförmåga. Våra begrepp och ord är för små för att ens försöka förstå och beskriva det. Men vi vet att det blir saligt, härligt och mycket spännande att leva det livet.

+++