Vad är frihet?

 

 

Hur fria är vi människor egentligen?

Jag ska fundera över detta ur olika aspekter. Först på det rent mänskliga planet.

Vi har naturligtvis våra fri-och rättigheter i vårt demokratiska samhälle och det tar jag inte upp här. Det finns även en stor frihet att leva som man själv väljer i vår tid och likaså att utforma sin egen världsbild.

Sedan finns det sociala, psykologiska, ekonomiska, hälsomässiga och andra faktorer som spelar in och begränsar vad vi kan göra förutom den rent uppenbara lagliga aspekten, men vi kan alltid välja hur vi reagerar och agerar i omständigheter som vi själva inte är upphov till eller rår på. I vår inre värld är vi fria, att tänka, skapa, drömma och planera. Dock finns själsliga tillstånd som binder både sunt förnuft, känslor och vilja. Så det är alltid ett både-och för oss som sammansatta människor i en komplicerad värld. Men hur fria är vi på ett moraliskt plan, att välja det rätta och goda och veta vad som är sant?

 

+

 

Hur ser Gud på vår situation? Enligt Guds definition är vi inte fria, eftersom vi inte kan älska honom och tjäna honom av helt fri vilja, som han skapade oss för att göra. Vi är bundna i vår syndanatur. Vi behöver inte lära våra barn att vara själviska och olydiga eftersom det är medfött. Det är tvärtom så att det krävs både mycket fostran och kärlek för att kontrollera den själviska, laglösa naturen i oss alla men inför Gud räcker inte det. Det behövs en radikal förändring av vår natur, en nyskapelse. Det är vad som sker när vi föds på nytt till att bli hans barn.

Inför Gud, den Helige och rättfärdige, är vi alla syndare och därför syndar vi följdaktligen. Det yttrar sig inte främst eller enbart om moraliskt onda gärningar eller själviskt beteende, utan om ett förhållningssätt till Gud:  man tror inte på honom, tackar honom inte, vill inte höra vad han säger och än mindre göra som han säger. Vi föds alla in i denna värld som präglas av bortvändhet från Gud, vrånghet och ovilja att tro och lyda honom. Paulus beskrivning i Rom 1:18-23 är träffande :

 

Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen.  Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. 20 Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt.
21 Trots att de kände till Gud prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan de förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. 22 De påstod att de var visa, men de blev dårar 23 och bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. 

 

Vi är inte fria eftersom vi inte kan låta bli att synda, hur mycket vi än vill och anstränger oss. Vi är även underkastade förgängelsen i världen, som medför sjukdom och död. Bibeln talar om ”syndens och dödens lag”. (Rom 8:2) Denna lag råder likt gravitationen i våra mänskliga existens. Vi kan inte rå på denna ”naturlag”. Den är den ”adamitiska naturlagen.” Men det finns en som har vunnit seger över detta och brutit denna hopplösa situation. Den andre Adam, Jesus Kristus, som ställde allt till rätta som den förste Adam förstörde genom sitt uppror.

Jesus kom som vår befriare och besegrade satan, som var upphov till lögn, uppror, synd, död och ondska. Genom Jesu Kristi försoningsverkoch seger på korset introducerades också denna nya lag, Guds fullkomliga lag, Livets Andes lag, som befriar från syndens och dödens lag.

 

Vi behöver Guds nåd för att förstå hur bundna vi är i oss själva. Vi måste få hjälp med att vilja leva i gemenskap med honom.  Guds ljus måste få upplysa vårt inre så att vi ser vilka vi verkligen är. Gud måste dra oss för att vi ska börja söka honom. De första människorna valde fel och det har påverkat oss alla fram till idag. Vi föds in i de existentiella villkor som blev en följd av människan vände sig bort från Gud.

 

Paulus uttrycker detta i Romarbrevets sjunde kapitel:

 

Vi vet att lagen är andlig, men själv är jag köttslig, såld till slav under synden.  Ty jag kan inte fatta att jag handlar som jag gör. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar, det gör jag. Om jag nu gör det jag inte vill, samtycker jag till lagen och säger att den är god.   Men då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig.  Ty jag vet att i mig, det vill säga i mitt kött, bor inte något gott. Viljan finns hos mig, men att göra det goda förmår jag inte.  Ja, det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag.  Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig.  Jag finner alltså den lagen: jag vill göra det goda, men det onda finns hos mig. Till min inre människa gläder jag mig över Guds lag,  men i mina lemmar ser jag en annan lag, som ligger i strid med lagen i mitt sinne och som gör mig till fånge under syndens lag i mina lemmar.  Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp?  Gud vare tack, Jesus Kristus, vår Herre! Alltså tjänar jag själv med mitt sinne Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag.” (14-25). 

 

 

+++

 

Vi är ännu inte fria för att vi inte förstår sanningen.   Om vi inte har en relation till Gud är vi ännu inte exponerade för sanningen. Vi har naturligtvis på olika sätt fått kunskap om sanning på olika områden, men inte sanningen om Gud och hela verkligheten och om hur han ser på oss.

 

Guds analys av vår situation är alltså en annan. Vi är ofria eftersom vi på olika sätt är bundna av lögn.  Gud är sanningen och har sanningen. Han är inte upphov till lögn, eller något annat som hör till mörkrets domän.  Vad är då lögn?

 

Lögnen förvrider, förnekar eller förvanskar sanningen. Den har liksom mörkret och ondskan inget eget liv utan paratiserar på sanning, ljus och godhet och gör våld på dem. Den binder oss till det som inte är från Gud och påverkar hela verklighetsuppfattningen i negativ riktning, något som alltid är till vårt eget fördärv. Den tjänar som ursäkt för vårt eget felaktiga beteende. Den bortförklarar vårt ansvar, skyller på Gud eller andra människor.

 

Vi använder den för att skydda oss själva och  framställa oss i bättre dager. Lögnen lierar sig med jaget som vill vara oberoende av sin Skapare och  sin egen herre . Sanningen upplevs därför som smärtsam eftersom den avslöjar mörkret där lögnen har sin boning. Lögn, liksom all slags synd, är en fruktansvärd fördärvsmakt. Den bryter ner vår egentliga och sanna identitet som Guds avbild och älskade skapelse. Den hindrar oss på alla sätt att komma i kontakt med Gud, lyssna på vårt samvete, söka sanningen, leva i ljuset som värdiga och fria människor.

 

Varifrån kom då lögnen från början.? Den förste som sade emot och förvred sanningen var Lögnens fader, som Jesus kallar honom. Han förvred vad Gud sagt och ljög för de första människorna. De trodde på lögnen istället för att hålla sig till det Gud sagt. De blev därigenom bundna till lögnen, till lögnaren själv, som därigenom fick makt över dem. Så kom mörker, synd och död in i världen, något som är absolut väsenfrämmande för Gud. Gud är och ger liv. Gud är ljus och ger ljus. Gud är sanning och ger oss sanningen. Gud är god och gör det som är gott. Gud är kärlek och ger oss kärlek. Inget mörker finns i honom.

 

Grundlögnen är alltså att säga något annat om Gud än vad han själv sagt. Det är där vi alla är grundlurade i oss själva, innan Guds sanning når oss, väcker oss, befriar oss från lögnen. Lögnen förvrider Guds sanning och skapar en felaktig bild av sakernas tillstånd, av hela verkligheten. Man skulle kunna dra det hela så långt att säga att det skapar en parallell verklighet.

Vi lever i en andlig parallell verklighet när vi inte befinner oss i Guds verklighet, i hans rike av ljus och sanning.

 

Gud är sanning och talar sanning till oss som sina skapade varelser. Han vill naturligtvis att vi ska leva i och av sanningen, det han säger. Han vill att vi ska leva i enlighet med hans vilja för sin skapelse.

 

Om vi vill höra vad Gud säger börjar den process som leder fram till frihet från lögnen, lögnen om Gud, oss själva och världen. Sanningen har kraften att befria från lögn och ger en rätt förståelse av hela verkligheten.

 

 

I Jesus, och  genom den Helige Ande, börjar det befrielseverk som pågår tills vi kommer hem till Gud. Sanningen om oss själva och om den Herre som älskar oss och gav sitt liv för att befria oss, förmedlas genom Guds ord. Det Israels Gud sagt och gjort under seklernas gång och det Jesus kom för att uppfylla bevarades i skriven form för alla tider, och för alla folk.

 

Med Jesus Kristus kom Guds rike till jorden med all sanning, nåd, uppenbarelse om Gud, vår himmelske Fadern vi behöver för att bli frälsta, fortsätta att räddas och till slut bli fullkomligt frälsta vid Jesu återkomst och i uppståndelsen. Vi befrias också i denna livslånga process från de skador vi tillfogats av andras synd och vår egen, liksom av ärftliga faktorer, svagheter och defekter. Gud vill att vi ska vara verkligt fria, i hans kärlek, hans frihet. Om vi samarbetar med honom och är hörsamma till hans ord och Andes verk kan vi erfara allt större frihet från det som bundit oss på ett personligt plan.

 

 

+++

 

För att återvända till själva frågan så är den människa fri som inte med lagbundenhet längre är bunden under syndens och dödens makt. Vi kommer visserligen alla att dö fysiskt, men hoppet om evigt liv hos Gud sträcker sig långt bortom graven och tidens slut. Vi syndar också som Guds pånyttfödda barn, eftersom kampen med den gamla människans syndanatur pågår, liksom kampen med våra andliga fiender och mot denna världens ande som är fientlig mot Guds rike. Men vi behöver inte synda tvångsmässigt och vanemässigt längre. Den onda cirkeln kan brytas i Jesu namn.

 

Vi är ju rent faktiskt och objektivt, från Guds sida sett, döda från synden och lever för Gud i Kristus Jesus (Rom 6:11) . Vi är befriade till frihet från mörkrets välde, där synd och död härskade. Vi blir heller inte rättfärdiga genom laggärningar utan genom tro på Jesus.  Sanningen gör oss fria, som Jesus säjer i Joh 8:31, om vi förblir i hans ord.

 

”Om nu Sonen gör er fria, blir ni verkligen fria.”(Joh 8:36).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.