Jesu återkomst/ Uppryckandet i språkligt perspektiv. Del 1

profet

Det finns många åsikter om uppryckandets vara eller icke vara bland kristna, och när det ska ske. Här ska jag titta lite närmre på ordets förekomst i NT.
Oftast debatterar man ett enda bibelställe, 1 Tess 4:17, men verbet ἁρπάζω, förekommer på ytterligare 13 ställen i NT. Jag tar upp dem här. Verbets betydelse är b la att förtrycka, rycka till sig med våld, rycka upp (frön eller plantor) och ryckas bort eller upp. Verbet i sig är naturligtvis neutralt. Både den onde och Gud kan rycka bort eller upp något, så det handlar alltså om vem som gör det.
Verbet kan användas om att rycka åt sig Riket (eller trycka ner det med kraft). I ett annat bibelsammanhang beskrivs hur man försökte rycka bort, avlägsna Paulus med från en folksamling. Vid ännu ett annat tillfälle försökte en folksamling, under stor påtryckning utnämna Jesus till sin konung.
I ett annat sammanhang handlar det om att att den onde rycker upp, rycker bort ordet som blivit sått i hjärtat.
Vidare talas om att satan, här framställd som vargen, försöker rycka bort de troende från Jesu hand.
Judas brev beskriver hur vi aktivt med kraft ska försöka rädda någon från villfarelse, rycka personen ur elden.
I Apostlagärningarna, läser vi om hur Filippos blixtsnabbt förflyttades från en plats till en annan, utan att andra märker det eller att det förklaras närmare.
Det är speciellt 1 Tess 4 och 2 Kor 12, Apg 8 och Upb 12, som är intressanta ur teologiskt perspektiv. Men jag räknar först upp alla verser där verbet förekommer.
+++
1. Matt 11:12. Det finns olika översättningar av den här versen som motsäger varandra och det är inte möjligt här att analysera detta. Det är inte helt lätt att förstå denna text. Ska det vara  ”våldsmän förtrycker riket”, eller ”män rycker till sig riket med kraft”?
Jag använder Sv Folkbibelns översättning:
” Och från Johannes Döparens dagar ända till nu är himmelriket utsatt för våld, och våldsmän förtrycker det”. … καὶ βιασταὶ ἁρπάζουσιν αὐτήν.
2.  Matt 12:29.  ”Eller hur kan någon gå i en stark mans hus och plundra honom på vad han äger utan att först ha bundit den starke?”    τὰ  σκεύη αὐτοῦ ἁρπάσαι.
3. Matt 13:19. ”När någon hör budskapet om riket men inte förstår det, kommer den onde och rycker bort det som blivit sått i hans hjärta. ” ἔρχεται ὁ πονηρὸς καὶ ἁρπάζει τὸ ἐσπαρμένον.
4.  Joh 6:15.  ”Då Jesus förstod att de tänkte komma för att med våld göra honom till kung”… ἔρχεσθαι καὶ ἁρπάζειν αὐτὸν.
5.  Joh 10:12    …”och vargen river dem och skingrar hjorden. ”ὁ λύκος ἁρπάζει αὐτὰ ..
6.  Joh 10:28, 29  .. ”Ingen ska rycka dem ur min hand” . οὐχ ἁρπάσει τις αὐτὰ …
7.  Apg 8:39    ”När de hade stigit upp ur vattnet ryckte Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom inte mer”. ..Πνεῦμα Κυρίου ἥρπασεν τὸν Φίλιππον ..
8.  Apg 23:10   ”Striden blev nu så häftig att befälhavaren fruktade att de skulle slita Paulus i stycken, och han gav order om att vaktstyrkan skulle gå ner och rycka bort honom från dem och föra honom till fästningen” … ἁρπάσαι αὐτὸν ..
9.  2 Kor 12:2     ”Jag vet om en man i Kristus, som för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himlen- om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte. Gud vet det.” …ἁρπαγέντα...
10.  2 Kor 12:4    ..” att han blev uppryckt till paradiset och hörde ord som ingen människa kan uttala eller får uttala.”
ὅτι ἡρπάγη εἰς τὸν Παράδεισον..
11.  1 Tess 4: 16-17    ” Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då skall Herren själv stiga ner från himlen. Och först skall de som dött i Kristus Jesus uppstå. Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp bland moln tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så skall vi för alltid vara hos Herren.”
...ἁρπαγησόμεθα ἐν νεφέλαις …
12.  Judas 1:22-23      ”Sådana som tvivlar skall ni vara barmhärtiga mot och frälsa genom att rycka dem ur elden.”
..ἐκ πυρὸς ἁρπάζοντες ..
13.  Upb 12:5   ”Och hon födde ett barn, en son, som skall styra alla folk med järnspira, och hennes barn blev uppryckt till Gud och hans tron.”
ἡρπάσθη τὸ τέκνον…
+++
För att sammanfatta de fyra bibelställen som är extra intressanta, så kan man kanske beskriva dessa uppryckanden som förflyttningar, som sker hastigt både vad gäller rent fysiska avstånd som i fallet med Filippos, och från en dimension till en annan.  När det gäller Paulus blev han förflyttad, uppryckt till paradiset. Det gäller också Upb 12:5, där barnet blev uppryckt till Guds och hans tron. Det handlar om en övergång från en jordisk dimenson till en himmelsk vid vissa specifika tillfällen. För oss är det alltid mirakulöst, men från Guds perspektiv är det övernaturliga normalt.
Till sist gäller det församlingens förflyttning, övergång från det jordiska till det himmelska. Den texten hör naturligtvis ihop med de andra bibelställen som behandlar den yttersta tiden och Herrens återkomst.  Den stora frågan är när det omtalade uppryckandet ska ske, vilket det finns olika meningar om.
Det är ofta starka meningar och känslor förknippade med denna debatt. Kristna kommer fram till olika slutsatser och det får man respektera, och det viktigaste är ändå att längta efter Jesu återkomst, förvänta den samt förbereda sig på olika sätt. Ingen av oss vet exakt när och hur Guds profetiska tidtabell ser ut och varje steg i den process som leder fram till Herrens återkomst.
Men jag tror det är svårt att försvara det man kallar  pre-trib, alltså föreställningen att församlingen rycks upp Herren till mötes före vedermödan.  Den läran blev mest känd genom John Darby på 1830-talet och fick sedan ett uppsving i mitten av 1900-talet och genom en del populära böcker. Men det finns en berättigad skepsis mot denna lära.
När man läser texten från 1 Tess 4 så framgår det med all tydlighet att uppryckandet sker i direkt samband med Jesu återkomst på himlens skyar. Som vi vet skrev Paulus detta för att trösta dem som var oroliga för vad som skulle ske med de troende som hunnit dö före parusin. Det handlar troligtvis inte om två separata händelser med en viss tid emellan, att uppryckandet skulle ske före Jesu synliga återkomst.
+
Något som är värt att notera är att verbet inte återfinns i Matt 24:40-41. Där används istället verbet paralambanetai, παραλαμβάνεται, som översätts : tas med. Det handlar om att en tas med, en annan lämnas kvar.
Så som det var under Noas dagar, så ska det vara när Människosonen kommer. 38 Under dagarna före floden åt de och drack, de gifte sig och blev bortgifta ända till den dag då Noa gick in i arken, 39 och de visste ingenting förrän floden kom och ryckte bort dem alla. Så ska det bli när Människosonen kommer. 40 Då ska två män vara ute på åkern. Den ene ska tas med, den andre lämnas kvar41 Två kvinnor ska mala vid kvarnen. Den ena ska tas med, den andra lämnas kvar.
I detta sammanhang verkar det helt klart så att de som rycks bort är de dömda, och de som lämnas kvar är de som består vid Människosonens ankomst.
Mer om det i ett annat sammanhang.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.